Finlands ingenjörsfabriker: Man är bäst - men på olika saker!
av Ragnhild Artimo Forum 1997-03, sida 13, 27.03.1997
Ragnhild Artimo
FINLANDS INGENJÖRSFABRIKER:
Alla är bäst men på olika saker!
INGENJÖRSKUNNANDE RITAR IN EN NATION PÅ VÄRLDSKARTAN. INGENJÖRSKONSTEN BÖRJAR I DEN TEKNISKA HÖGSKOLAN. FINLAND HAR FEM NYCKLAR TILL EN HÖGTEKNOLOGISK FRAMTID.
agi är teknologi som utvecklats tillräckligt långt. Det har SciFi-författaren Arthur C. Clarke fastslagit, och det är den undermedvetna trosbekännelsen i varje ingenjörssjäl. De tekniska högskolornas uppgift är att förse de blivande diplomingenjörerna med de redskap som gör det möjligt att genom att tygla naturlagarna göra det tänkta möjligt, och det möjliga till verklighet.
”Bland tekniska ynglingar alla/kemisten är kronan ändå”, skaldade Guss Mattsson då seklet var ungt. Det var decennier före elektronikens storhetstid, på den tiden då Nokia “bara” var gummifabrik, och då Tekniska högskolan ännu verkade i Helsingfors centrum och (fram till 1908) hette Polytekniska institutet.
Idag har Finland fem egentliga tekniska högskolor, men dessutom kan man studera till diplomingenjör genom att kombinera studieprogram i flera samarbetande högskolor/ universitet. Man kan slutföra studierna på fem år, men den genomsnittliga studietiden ligger en bra bit över sex år.
FINLANDS FEM
Uleåborgs universitet, tekniska fakulteten Antal studerande 2 800 | Intagningsprocent (hela UU) ca 50 96! | Årsproduktion: ca 250 dipl.ing.
Största enhet: Elektroteknik =D Å
Tammerfors tekniska högskola
Antal studerande: 8 10 . Intagningsprocent: ca 42 AA Årsproduktion: ca 585 dipl.ing. g
Största enhet: Elektrotekni Åbo Akademi, KTF
Antal studerande: 60 ntagningsprocent (hela ÅAL: 4190 8 I Årsproduktion: ca 65 dipling. +
Största enhet: Processteknik ”
FORUM NR 3/96
De fem tekniska högskolorna som komprimerat presenteras på nästa uppslag har något olika profil och prioriteringsområden, och industrins framgångsbranscher reflekteras ofta i deras tyngdpunktsområden och studieutbud. Likaså varierar fokuseringen på forskning respektive “industriell ingenjörskonst”.
Vilken teknisk högskola är bäst? Den där den blivande teknologen hittar möjligheter att göra sitt bästa. Tekniska studier är en interaktiv process, och skolan en redskapsbod Snarare än en tankningsautomat.
Årsproduktionen av diplomingenjörer nationellt ligger kring ungefär 2 000. År 1990 var antalet sökande till tekniska högskolor 6 517, av vilka 3 034 inledde sina studier; år 1995 var siffrorna 7 355 respektive 3 078. 1990 utexaminerades 1 380 diplomingenjörer, 1995 var antalet 1 852.
Placeringen i arbetslivet varierar både geografiskt och med studieinriktning: bästa sysselsättningsgraden har idag elektroteknik. 9
TEKNISKA HÖGSKOLO illmanstrands tekniska högskola Antal studerande: 3 200 Intagningsprocent: ca 23 Y Ärsproduktion: ca 880 dipl.ing. Största enhet: Produktionsekonomi
Tekniska högskolan
Antal studerande: 10 25 . Intagningsprocent: ca 40 a
N Årsproduktion: ca 880 dipl.ing. Största enhet: Elektroteknik, datateknik