Utgiven i Forum nr 1997-03

Finlands ingenjörsfabriker: Man är bäst - men på olika saker!

av Ragnhild Artimo Forum 1997-03, sida 13, 27.03.1997

Ragnhild Artimo

FINLANDS INGENJÖRSFABRIKER:

Alla är bäst men på olika saker!

INGENJÖRSKUNNANDE RITAR IN EN NATION PÅ VÄRLDSKARTAN. INGENJÖRSKONSTEN BÖRJAR I DEN TEKNISKA HÖGSKOLAN. FINLAND HAR FEM NYCKLAR TILL EN HÖGTEKNOLOGISK FRAMTID.

agi är teknologi som utvecklats tillräckligt långt. Det har SciFi-författaren Arthur C. Clarke fastslagit, och det är den undermedvetna trosbekännelsen i varje ingenjörssjäl. De tekniska högskolornas uppgift är att förse de blivande diplomingenjörerna med de redskap som gör det möjligt att genom att tygla naturlagarna göra det tänkta möjligt, och det möjliga till verklighet.

”Bland tekniska ynglingar alla/kemisten är kronan ändå”, skaldade Guss Mattsson då seklet var ungt. Det var decennier före elektronikens storhetstid, på den tiden då Nokia “bara” var gummifabrik, och då Tekniska högskolan ännu verkade i Helsingfors centrum och (fram till 1908) hette Polytekniska institutet.

Idag har Finland fem egentliga tekniska högskolor, men dessutom kan man studera till diplomingenjör genom att kombinera studieprogram i flera samarbetande högskolor/ universitet. Man kan slutföra studierna på fem år, men den genomsnittliga studietiden ligger en bra bit över sex år.

FINLANDS FEM

Uleåborgs universitet, tekniska fakulteten Antal studerande 2 800 | Intagningsprocent (hela UU) ca 50 96! | Årsproduktion: ca 250 dipl.ing.

Största enhet: Elektroteknik =D Å

Tammerfors tekniska högskola

Antal studerande: 8 10 . Intagningsprocent: ca 42 AA Årsproduktion: ca 585 dipl.ing. g

Största enhet: Elektrotekni Åbo Akademi, KTF

Antal studerande: 60 ntagningsprocent (hela ÅAL: 4190 8 I Årsproduktion: ca 65 dipling. +

Största enhet: Processteknik ”

FORUM NR 3/96

De fem tekniska högskolorna som komprimerat presenteras på nästa uppslag har något olika profil och prioriteringsområden, och industrins framgångsbranscher reflekteras ofta i deras tyngdpunktsområden och studieutbud. Likaså varierar fokuseringen på forskning respektive “industriell ingenjörskonst”.

Vilken teknisk högskola är bäst? Den där den blivande teknologen hittar möjligheter att göra sitt bästa. Tekniska studier är en interaktiv process, och skolan en redskapsbod Snarare än en tankningsautomat.

Årsproduktionen av diplomingenjörer nationellt ligger kring ungefär 2 000. År 1990 var antalet sökande till tekniska högskolor 6 517, av vilka 3 034 inledde sina studier; år 1995 var siffrorna 7 355 respektive 3 078. 1990 utexaminerades 1 380 diplomingenjörer, 1995 var antalet 1 852.

Placeringen i arbetslivet varierar både geografiskt och med studieinriktning: bästa sysselsättningsgraden har idag elektroteknik. 9

TEKNISKA HÖGSKOLO illmanstrands tekniska högskola Antal studerande: 3 200 Intagningsprocent: ca 23 Y Ärsproduktion: ca 880 dipl.ing. Största enhet: Produktionsekonomi

Tekniska högskolan

Antal studerande: 10 25 . Intagningsprocent: ca 40 a

N Årsproduktion: ca 880 dipl.ing. Största enhet: Elektroteknik, datateknik

Utgiven i Forum nr 1997-03

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."