Finlands kläd­export i kläm

av Björn Sundell Forum 1983-09, sida 08-11, 11.05.1983

Taggar: Teman: export

F RUN 9/83 F RUN

Utgångsläget gott, men problemen tornar upp sig

FINLANDS KLÄDEXPORT

Av Björn Sundel - Det irriterar mig att vi beskylls för blåögdhet i vår satsning på östexporten. Inte har vi försummat västmarknaderna, anser VD Jussi Peitsara, Vateva.

I bakgrunden den instruktiva planschen “Hur man knäpper ett fikonlöv”.

HÅRT ANSATT Än går den finländske mannen ofta klädd i finsk kostym och inhemska skjortor, och den finländska kvinnan i inhemska dräkter, men inte i lika hög grad som förut. För tio år sedan var exempelvis sju av tio skjortor som såldes i vårt land inhemska, i dag är sj av tio utländska.

Ändå befinner sig vår beklädnadsindustri i en unik position i Västeuropa: Få andra länder har ett sådant exportöverskott i sin handel med kläder.

HB Förra året importerade Finland kläder för en miljard mark. Exporten var tre gånger större, 3,1 miljarder. I Västeuropa, där lågprisimporten flödar in på marknaderna är det anmärkningsvärt att den finländska beklädnadsindustrin klarat sig såpass väl.

• Läget har dock blivit mindre fördelaktigt ur vår synvinkel, framhäver Jussi Peitsara, VD vid Beklädnadsindustrins Centralförbund Vateva. Ännu för ett par år sedan var exporten fyra och en halv gånger så stor som importen.

Också fjolårsstatistiken visar att beklädnadsindustrin går kräftgång. Exportens värde föll med 6 procent, importens steg med 19. Bristen på balans i östhandeln medför att beklädnadsexporten också i år kommer att miska något, medan importen överlag troligen ökar. Understatssekreterare Ake Wihtol sade vid beklädnadsindustrins årsmöte nyligen, att det finländska handelsutbyte med Sovjet minskar från 5,2 mrd rubel i fjol till 4,8 mrdå rubel i år.

Till Sovjetunionen går för närvarande en tredjedel av de finska kläder som säljs utomlands.

• Egentligen håller läget på att normaliseras till vad det var i slutet av sjuttiotalet, säger Peitsara. De senaste årens exportboom till Sovjet har varit exceptionell.

I fjul minskade sovjetexporten med 17 procent. I år räknar Vateva med en värdeminskning på 20 procent.

• Det här bortfallet kan vi inte kompensera med västexport i första hast; inte i år och knappast heller ännu nästa år.

Oljeboom

Den andra oljekrisen 1979 höjde oljepriserna i så snabb takt att ett underskott på ca 2 miljarder mark uppstod i vår handel med Sovjetunionen. Cenom ett separat avtal kunde Finland täcka det här underskotte 9/8 f

SENS

Finland: export import av kläder 198 mrd, m genom nyexport, till stor del innefattande konsumtionsvaror. Konfektionsföretagen tog chansen och satsade alltför blåögt enligt kritikerna - på sovjethandeln under de följande åren. Från 1980 till 1981 ökade östhandeln med 130 procent och Sovjet avancerade förbi Sverige som viktigaste avnämarland. 40 procent av de finska kläderna gick då till vår östra granne.

Mindre tid blev över för västmarknaderna, samtidigt som lågkonjunkturen i västvärlden gjorde marknaderna svårare att penetrera. Jussi Peitsara anser dock att kritikerna har fel när de beskyller beklädnadsindustrin för blåögdhet i sin satsning på Ost.

• Mest irriteras jag av att vi förliknas vid dagsländor som huvudlöst och enögt gett oss in på en enda marknad. Sist och slutligen har vår beklädnadsindustri idkat sovjetexport i 20 år. Inte har vi försummat västmarknaderna. Vi har deltagit i mässor i såväl europeiska städer som i New York. Men det är klart att flera företag borde delta och att enskilda småföretag borde slå sig ihop när det gäller exporten, till exempel genom gemensamma försäljningskontor. Västexporten ökar inte tillräckligt om inte nya företag tar chansen.

Bakslag i Väst

Blåögdhet eller inte — faktum är i alla fall att den traditionella marknaden Sverige minskat i betydelse, inte bara procentuellt utan också uttryckt i absoluta termer. 1981 minskade sverigeexportens värde med över tio procent och i fjol med fem procent. Här har man förlorat marknadsandelar framför allt åt lågprisimporten.

Svenskarna har som en följd av de ekonomiska problemen blivit mera prismedvetna. Finska markens värde har stadigt stärkts i förhållande till kronan, vilket naggat konkurrenskraften i kanterna.

Raset på den svenska marknaden är inte något plötsligt fenomen, utan trenden har pekat neråt i många års tid. Kring 1977 gick över hälften av vår klädexport till Sverige, numera bara en dryg fjärdedel. Medan importen från Finland då för sex år sedan svarade för 28 procent av svenskarnas totala klädimport, är motsvarande andel i dag ungefär 15 procent.

• Hur det går med sverigeexporten beror på produktutvecklingen hos oss, modeurvalet, valutakursförändringarna och på hur Sverige förhåller sig till lågprisimporten, säger Peitsara.

Tidigare i år, när statsminister Olof

F RUN 9/83 9/83 F RUN

Palme besökte Finland, talade svenskarna om krav på ökat skydd för den egna teko-industrin.

• Det verkar dock som om Sverige trots allt inte skulle vilja gå in för ökade handelshinder i praktiken; dylika åtgärder har inte vidtagits.

Även om sverigeexporten har rasat kan man inte säga att västmarknaderna helt skulle ha försummats. Bland annat uppvisar försäljningen till Norge (den tredje viktigaste marknaden) och England en stadigt uppåtgående trend. Exporten till Norge har gynnats av att norrmännen klart begränsat lågprisimporten.

Svag optimism

Lysande är utsikterna inte för den finländska konfektionsindustrin. Industrins Centralförbunds konjunkturbarometer som publicerades i april återger också stämningarna inom tekoindustrin. Av de tillfrågade konfektionsföretagen tror bara 10 procent att utsikterna är på väg att förbättras inom den närmaste framtiden. 32 procent tror på fortsatt försämring medan 68 procent håller på status quo. Produktionen väntas i medeltal minska något under våren och sommaren. I en tredjedel av de tillfrågade företagen finns överkapacitet inom produktionen.

Vidare har konkursernas antal ökat. I år har redan ett tiotal företag meddelat att de lägger lapp på luckan, vilket betyder att konkursfrekvensen är högre än under tidigare år.

Helt nattsvart är läget ändå inte - Förväntningarna börjar vara en aning optimistiskare än för en tid sedan, konstaterar Peitsara, som förutspår en svag volymökning för västexporten i år, dock inte så stor att den helt skulle kompensera bortfallet i österled.

De verkligt feta åren tycks vara förbi, men också om utsikterna inte precis är lysande kan det vara skäl att betrakta den finländska konfektionsindustrin ur ett internationellt perspektiv. Branschen sysselsätter i Finland ca 32 000 personer, vilket inte är så mycket mindre än under toppåren på 70-talet då branschen hade 35 000 anställda. I Sverige har sysselsättningen halverats på tio år. Nedskärningar kan dock bli aktuella också hos oss om inte västexporten tar fart.

Den finska konfektionsexporten är som tidigare nämndes tre gånger så stor som importen. Adderar man överskottet i konfektionsbalansen til 1 underskottet i textilbalansen och betraktar läget inom hela tekoindustrin, blir slutresultatet ändå positivt. Textilvaror exporteras för 1,1 mrd mark (1982) och importeras för 2,8 miljarder, vilket ger ett minus på 17 miljarder mark. Överskottet i konfektionsbalansen är 2,1 miljarder och följaktligen är resultatet ett plus på 400 miljoner mark, vilket är unikt för ett västeuropeiskt industriland. D flesta andra länder uppvisar ordentliga underskott.

Också självförsörjningsgraden är hög i Finland. Den har visserligen sjunkit år för år i takt med importökningen, men ännu är 78 procent av de kläder som säljs i Finland av inhemskt ursprung. Det här relationstalet gäller värdet av försäljningen. Ser man på antalet plagg är den utländska andelen högre, närmare 50 procent.

Finska kläder i ett varuhus i Oslo under kampanjan ‘Finland i Sentrum” förra hösten.

Beklädnadsexporten till Norge ökade med $ procent i fjol till sammanlagt 426 milj.

mark. Sverigeexporten minskade däremot med 5 procent till 866 milj. mark.

Konfektionsexportens och -importens utveckling (1)

EXP 1982 förändr.

milj mk Ya 1380 +2 550 - 1 1157 -17 41 +1 3 127 - 6

RT 1981 förändr. milj mk va 1356 - 10 558 1390 3 3340

IMPORT 1982 förändr. milj mk Kl +23 +31 -22 +2 +1 (1) Alla konfektionsprodukter oberoende Källa: Vatev 1981 förändr. Yo -9 + 5 + 2 +2 + av material

I grannlandet Sverige importerades i fjol 83 procent av de kläder som såldes i landet, mot 76 procent 1978. Hela tekobranschen är till 78 procent importberoende och den sysselsätter i dag 29000 personer jämfört med 67 000 år 1970. Tekobranschen har sammanlagt 50000 anställda i Finland.

Subventionspolitik

I Sverige har personalminskningen skett trots de subventioner som staten betalat till företagen -— i medeltal 21000 kronor per anställd under hela 1970-talet. I mars avläts en tekoproposition som för med sig förändringar i industripolitiken. Stödet till äldre arbetstagare skärs gradvis ner och i stället skall statsstödet bli selektivt och riktas in på produktuveckling, forskning samt marknadsföring. Sammorna som också i fortsättningen kommer att delas ut är inte små sedda ur finländsk synvinkel. 420 milj. kronor (300 milj. mark) fördelas under budgetåret 1983/84 och 380 milj. kronor året därpå.

I Finland utgör statsstödet bara en bråkdel av de ovan nämda summorna. Det stöd konfektionsindustrin får, närmast utvecklingsområdesstöd och bidrag för exportfrämjande åtgärder, följer samma riktlinjer som stödet till andra branscher i Finland. Egentlig subventioner är det inte frågan om. Sverige är ett extremt exempel på ett land med låg självförsörjningsgrad. Västtyskland ligger på ungefär samma nivå som Finland med 40 procent utländska plagg medan Storbritannien importerar 30 procent. Men varken Västtyskland eller Storbritannien har relativt sett en lika omfattande export som Finland.

Mångfacetterad import

Granskar man statistiken över kläder som importeras till Finland är ett faktum iögonenfallande: Det är inte från de sk låglöneländerna i Sydostasien som importfloden kornmer. Importen därifrån har visserligen ökat, men tullen på 35 procent utgör en klart begränsande faktor och betydligt större är importökningen från Efta och EG. Portugal, som ju är ett låglöneland, utgör den största leverantören, men från höglöneländer såsom Västtyskland, Danmark och Österrike ökade importen med tiotals procent i fjol.

• Här bör man hålla i minnet att västtyskarna och danskarna flyttat en del av sin tillverkning till låglöneländerna, kommenterar Jussi Peitsara. I Västtyskland talar rnan om ‘gemischte Produktion, gemischte Preise’ — blandad produktion, blandad prissättning. Ei. 1el av de tyska kläderna tillverkas billigt i Östblocket och Sydostasien och vinsten från försäljningen av dem stöder den dyrare tillverkningen av kläder hemma i moderlandet. På det här sättet har man kunnat stärka konkurrenskraften och bevara en del av hemmaproduktionen.

För Finlands del sker denna form av legotillverkning i betydligt anspråkslösare skala. Närmast rör det sig om finländska fabriker som har uppförts i exempelvis Portugal och som sedan levererar kläder till Finland. En viktig fråga med tanke på den finländska exporten är i vilken mån andra länder anammar Västtysklands och Danmarks taktik.

Starka och svaga kor Även om andelen inhemska plagg ännu är relativt hög i vårt land finns det exempel på produkter där utvecklingen varit bedrövlig. Av skjortor för män är bara tre av tio längre finländska mot sju i början av 70-talet. Vad blusar för kvinnor beträffar är läget ännu sämre — bara två av tio bär stämpeln Made in Finland.

Starka produkter är däremot vinterrockar, kostymer, fritidskläder och specialplagg såsom arbetskläder.

Sammanfattningsvis kunde man säga, att vår konfektionsindustri står inför problem då östexporten för närvarande minskar, men att vårt utgångsläge ändå är ovanligt bra med europeiska mått mätt.

Specialisering kompenserar borttall i östhandeln

Av Björn Sundell

Ett företag som kunnat kompensera svängningarna i östhandeln genom att satsa på nya produkter är Rissanen Oy. När sovjetexporten 1982 föll med två tredjedelar, ökade man i stället försäljningen av sk Image wear, arbetskläder framför allt för serviceföretag. En god produktidé i kombination med en speciell försäljningsstrategi skall också i fortsättningen bana väg för framgångar, hoppas man inom företaget.

HH I Skuru, tio kilometer västerom Karis, ligger beklädnadsföretaget Rissanen Oy. Huvudmarknaderna har i flera år varit Finland, Skandinavien och Sovjetunionen. I dag fördelas produktionen jämnt mellan två produktgrupper: Vanessa-klänningar och Image Wear - arbetsdräkter för serviceföretag. De anställda är 120 till antalet och omsättningen har stigit stadigt de senaste åren: 14 milj. mark år 1980, 18 miljoner följande år och 20 miljoner i fjol.

Bakom de stigande försäljningssiffrorna döljer sig dock avsevärda förändringar i produktsortimentet och i avsättningen på olika marknader. Liksom så många andra beklädnadsföretag red Rissanen Oy på sovjetboomen år 1981. Sovjetexporten, som bestod av damkläder, steg då till 10 miljoner mark, vilket var mer än hälften av omsättningen. Förra året föll östexporten till 3 miljoner, men samtidigt ökade i stället försäljningen av Image Wear i hemlandet från 4 till 10 milj. mark.

11