Finlands varvsindusti mår som alla andra - nästan

Taggar: Teman: varvsindustrin

Finlands varvsindusti mår som alla andra —- näsa 0 Finland torde vara det enda land, som följer OECDs rekommendationer om begränsningar av exportstödet till varvsindustrin.

Det är ärligt talat att göra en dygd av nödvändigheten — vi har helt enkelt inte pengar för subsidier av den typ som andra länder kan ge.

e Ska den finländska varvsindustrin råka ut för samm de som fotgängaren som går mot grönt ljus och blir överkörd? Det vill säga: dö lycklig i förvissningen om att åtminstone ha rätten på sin sida!

WÖ” Kanske man inte borde skämta om allvarliga saker. Faktum är känt: 17 000 arbetsplatser är i fara inom varvsindustrin före år 1980. Denna bransch väger tungt inom hela industrin — 3,2 procent av den industriella arbetskraften jobbar på varven. Det är också en exportintensiv bransch, 80 procent av produktionen exporteras detta decennium och andelen tenderar att stiga.

Liksom i alla länder får man se krisen mot den globala bakgrunden. Inom OECD räknar man med att kapaciteten måste minskas med 30 procent. EG-kommissionen har som officiell politik godkänt att arbetsplatserna på varven inom EG ska minskas från 160 000 till 90 000 arbetare. Ingen tror på ökad efterfrågan, åtminstone inte för tankfartyg, förän tidigast 1982 eller 1983.

Under dylika förhållanden faller ett underligt skimmer över den desperata subventioneringspolitik som nu bedrivs i alla västländer. De stora länderna Storbritannien, Frankrike och Tyska förbundsrepubliken går i spetsen.

Alla bänkade kring samma bord

I Finland konstaterade en statligt tillsatt kommitté i februari att ”varvens produktion bör anpassas till den förändrade efterfrågesituationen före början av 1980-talet”. Man konstaterar att detta innebär en 20procentig nedskärning av kapaciteten.

Denna sk Viita-kommitté var såtillvida unik, att den första gången samlade alla berörda parter kring samma bord: statens representanter, Finlands Banks och varvsindustrins folk och representanter för metallarbetarorganisationen.

Efteråt har kommittén kritiserats för att ha kringgått de väsentliga frågorna. Lite orättvist: de sopades inte under bordet, utan togs alla upp till diskussion, vilket i och för sig upplevåes som positivt. Det är själva åtgärdsprogrammet som mera bär stämpeln ”vilja men inte kunna”. Handels- och industriminister Eero

FORUM 4/1978

Rantala har kastat fram att metallindustrin i princip kan framställa vilka produkter som helst. Men varvsindustrin kan inte helt plötsligt börja tillverka metallknappar eller slå om till elektronik. Det vet nog också Rantala. Varvens faciliteter är anpassade för tung metallindustri och där är alternativen inte så många. Det är broar, flytande fabriker och tunga komponenter av olika slag som lämpar sig för dessa kranar avsedda för tunga lyft.

Mjuklandning på lång sikt

Därför är det kanske realistiskt, innan man talar om omstrukturering, att se vad Viita-kommittén egentligen tänkt sig för åtgärder för att möjliggöra en mjuklandning efter den drastiska nedgång som komma måste. På lång sikt talar kommittén om anpassning: övergång till en annan typ av produktion med tyåtföljande omskolning av de anställda. Man efterlyser också produktivitetsökning, i klarskrift rationaliseringar, vilket emellertid inte behöver ha en positiv inverkan på sysselsättningen, snarare tvärtom.

Man talar om ökat samarbete mellan varven, bland annat gemensam marknadsföringsorganisation utomlands.

Med snegling mot Sverige har frågan om ett ”Förenade Varv Ab” tagits upp till diskussion, men tanken fick inte allmänt understöd. Industrin tror inte på ett förstatligande, man anser att det enda man åstadkommer är en ännu större och olönsammare enhet. Hellre då tvärtom, öka diversifieringen så att tex varvsindustrin och skogsindustrin samsas inom samma koncern och riskerna sprids. Rauma-Repola är ett dylikt diversifierat bolag, medan storvarvet Wärtsilä med sin mera specialiserade inriktning är sårbarast.

Ett cirka tio år gammalt samarbete mellan varven förekommer redan, men gäller framför allt sysselsättningspolitik, skolning och dylikt. I produktutvecklingsfrågor blir det tystare och alla bevakar sina affärs FORUM 4/197 hemligheter. Det finns dock ett gemensamt forskningslaboratorium i Otnäs i Esbo.

Viita-kommittén föreslår ett övervakningsorgan för varvsindustrin. Man väntar att medlemmarna ska utnämnas inom ett par månader. Detta organ skulle dels följa upp Viita-kommitténs intentioner, dels ta ställning till det aktuella läget. Sammansättningen ska vara ungefär densamma som inom kommittén.

Om staten kommer in med ökat stöd, är det klart att myndigheterna också vill ha mera uppgifter. Dessa konkreta stödåtgärder skulle närmast gälla de svåra åren 1978—380. Finansieringsfrågorna är centrala men tv delvis oklara. Varven utgår ifrån att företagen ska beredas möjligheter att ta utländska lån med Finlands Banks goda minne.

Sovjetfartygen räddningsplanka

Med tanke på de närmaste åren gjorde Viita-kommittén också en inventering av möjligheterna till ökad orderingång på kort sikt. Mycket snyggt på papperet, men till stor del önsketänkande.

De finländska varvens produktion vilar till stor del på de sovjetiska beställningarna. Dessa svarar för sovjethandeln är mycket lovande.

m Åren 1981—85 räknar man med fartygsbeställningar för 7 800—38 9200 miljoner mark, och åren 1986—90 för 8 900 —10 000 miljoner mark. Varven har i stor utsträckning inriktat sig på att göra de specialfartyg som ryssarna vill ha. Man fick skrämselhicka i början av 70-talet, när de sovjetiska långtidplanerna började tala om självförsörjning — åtminstone inom SEV. Men därav har gudskelov tv blivit intet. Den svacka som perioden fram till 1981 innebär ska man försöka fylla ut genom att dra in väntade beställningar redan tidigare. Nyss undertecknades att avtal med Valmet om leverans av nio flodbåtar till Soviet, ett första steg i den riktningen. De finländska varvens möjligheter på västmarknaderna är dessvärre begränsade, för att inte säga obefintliga Den finländska kostnadsnivån är sådan att det knappt lönar sig att lämna in offerter — de brakar igenom genast när kuverten öppnas. Bilden är dock något skev: de fin ländska varven kunde i och för sig konkurrera, men när övriga länders kraftiga subventioner kommer in i bilden, så går det inte längre. Utvecklingsländerna är en marknad som många kastar lystna ögon på. Varvskommittén föreslår att en del vänd 1 av u-landsbidragen i statsbudgeten skulle användas för att befrämja fartygsförsäljningen till dem.

Inhemska order stöds

Möjligheterna att öka de inhemska beställningarna utreddes grundligt. Man beräknade de inhemska rederiernas beställningsbehov till cirka 400 miljoner mark, ”vilket kan vara i lägsta laget”, och staten är beredd att betala 15 procent eller 60 miljoner mark i subventioner. Beviljandet av sk K-grantier för inhemska beställningar — de har hittills endast gällt utländska order — undersöks. Direkt påverkbara av statliga

Varvens orderstock 1978-03-0 beslut är beställningar från försvarsmakten, sjöfartsstyrelsen osv. Tre transportfartyg för sjöstridskrafterna har redan beställts av ett av de små varven, Hollming, vars situation har ansetts höra till de mest kritiska.

De finländska rederiernas utländska beställningar har länge varit en nagel i ögat på varven och dessa efterlyser något slags långtidsplanering från redarnas sida. Av de 76 fartyg som finländska varv byggde 1971—76 gick endast 32 till inhemska rederier.

De statliga beställningarna kan i bästa fall rädda 6—7 000 av de 17 000

Hollming Oy, Rauma V/O Sudoimport, Sovjetunionen

Oy Laivateollisuus Ab, Åbo V/O Sudoimport, Sovjetunionen V/O Sudoimport, Sovjetunionen

Rauma-Repola Oy, Raumavarvet Vv/O Sudoimport, Sovjetunionen V/O Sudoimport, Sovjetunionen V/O Sudoimport, Sovjetunionen

Rauma-Repola Oy, Nyslotts varv och verkstad

Oy Hackman Ab, Finland Sjöfartsstyrelsen, Finland Post- och telegrafstyrelsen, Finland

Rauma-Repola Oy, Nystadsvarvet V/O Sudoimport, Sovjetunionen Vv/O Sudoimport, Sovjetunionen

Valmet Oy, Helsingforsvarvet AF Klaveness & Co A/S, Norge V/O Sudoimport, Sovjetunionen

Valmet Oy, Pansiovarvet, Åbo Vv/O Sudoimport, Sovjetunionen Vv/O Sudoimport, Sovjetunionen

Oy Wärtsilä Ab, Helsingforsvarvet Vv/O Sudoimport, Sovjetunionen Argentinska staten, Argentina Sjöstridskrafterna, Finland

Oy Wärtsilä Ab, Åbovarvet MA Karageorgis S A, Grekland Fearnley & Eger, Norge

Sig. Bergesen dy & Co, Norge Gotaas Larsen Shipb. Corp, Norge Fearnley & Eger, Norge

V/O Sudoimport, Sovjetunionen

Oljeborrningsplattformar

Rauma-Repola Oy, Mäntyluotofabriken K/S Seaway Offshore Work Platform A/S, Norge 1

Fearnley Drilling & Exploration A/S, Norge Vv/O Sudoilmport, Sovjetunionen

Pråmar Valmet Oy, Pansiovarvet, Åb orderingången är tills vidare önsketänkande, Med nuvarande orderstock räknar varvskommittén med en bister nedgång från 18 000 arbetare till 6 000 i slutet av 1979.

Men nedgången borde inte tillåtas gå så långt, att varvens tekniska nivå inte kan bibehållas. Den är i detta nu hög, och beredskapen för en uppgång finns. Det betyder å andra sidan att varvsindustrin inte har dolda investeringsbehov, utom rena rationaliseringsinvesteringar.

Ännu talar man om anpassning när man menar nedläggning. Inofficiellt, och utanför Viita-kommittén är tongångarna tydligare: vår varvsindu kritiska arbetsplatserna. Resten av = stri är en krympande industri. ul antal tartygstyp leverans 3 tunglyftfartyg 5425 tdw 1978—79 12 flodfarlyg 2 600 tdw 1978—80 1 havstforskningsfartyg 1 600 brt 1978 1 tankfartyg 17 125 tdw 1978 2 tankfartyg 6 BDC tdw 1978—79 1 tankfartyg 5 000 tdw 1978—80 1 bogserbåt 1000 hk 1978 1 bostadstartyg 1 350 brt 1978 1 kabelfartyg 270 brt 1978 1 havsbogserbåt 3 500 hk 1978 10 flodfartyg 1350 idw 1978—380 2 tankfartyg 153 200 tdw 1978—79 2 pråmmoderfartyg 36 600 tdw 1978—79 2 bostadstartyg 4 400 brt 1978—79 LJ flodfartyg 3 200 tdw 1979—30 4 flodisbrytare 4490 ahk 1978 1 antarktisisbrytare 16 200 ahk 1978 1 mintartyg-skolfartyg 1100 ton 1979 1 produkttanker 32 400 tdw 1978 3 LPG/NH3 gastanker 75000 m? 1978—79 1 LPG/NH:> gastanker 75 000 m? 19793 1 LPG/NH3 gastanker 75 000 m? 1979 2 LPG/NH3a gastanker 75 000 m? 1979 1 kabelfartyg 5780 brt 1978 Aker H-3 Iws 8800 t 1978 1 Ocean Ranger Iws 19 000 t 1978 1 Friede & Goldman 9501 Iws 8940 t 1978 56 pråm 1100 tdw 1978—79

V/O Sudoimport, Sovjetunione 14

FORUM 4/1978