Finländsk bokparkett vann svensk idétävling

Taggar: Personer: Olav N. Jensen

Företagens Foru 10 år bilfärjtrafik Åbo —

Omkring 52000 personbilar, inemot 15 000 långtradare, något mer än 1000 bussar och ungefär 340 000 passagerare har SILJA LINE transporterat på linjen Åbo-Norrtälje under årets åtta första månader. Ökningen har varit re kordartad. SILJA LINE (Bore, FÅA, Svea, Silja) som i år firar 10 års jubileum på linjen Åbo—Norrtälje, inledde trafiken på linjen med två passaerarfartyg sommaren 1960. Den egentliga bilfärjtrafiken mellan bo och Norrtälje inleddes först följande vår, och den första bilfärjan som trafikerade på denna linje var m/s Skandia. För närvarande har SILJA LINE tre bilfärjor i trafik på linjen Åbo—Norrtälje, nämligen Skandia, Nordia och Holmia. Såväl passagerarsiffrorna som biltransportmängderna har mer än fyrfaldigats sedan år 19261, då den regelbundna bilfärjtrafiken mellan Åbo och Norrtälje inleddes. De totala transportmängderna från år 1961 till början av september i år utgör något över 3 miljoner personer, nästan 1/2 miljon personbilar och sammanlagt inemot 100000 lastbilar och ussar. Den kraftigt expanderande nyexporten har framkallat behovet av nya, effektivare och i synnerhet för biltransport bättre lämpade fartyg. De företag som tillverkar produkter för nyexport använder i mycket stor utsträckning linjen Åbo—Norrtälje. Det har nämligen visat sig att långtradartransporterna i de flesta fall är det fördelaktigaste sättet att lönsamt och snabbt få produkterna ut på de skandinaviska och mellaneuropeiska marknaderna. Under de senaste åren har 50 procent av alla biltransporter från södra Finland till Sverige skett på linjen Åbo—Norrtälje. En tilltagande containertrafik kan även förmärkas vid transporterna. För containers finns moderna lastnings- och lossningsanläggningar i Åbo, Stockholm och Norrtälje. Orsaken till att passagerarantalet på linjen Åbo—Norrtälje avsevärt stigit beror, dels på att den egentliga turisttrafiken mellan Finland och Sverige ökat, dels på att bilturismen blivit allt allmännare. En ytterligare orsak till ökningen i passagerarantalet är devalveringen år 1967, som ökade de svenska shoppingresenärernas antal. De arbetarskaror som från Finland söker sig över till Sverige har även åstadkommit en ökning i passagerarantalet.

Norrtälj 2 200 000 2 000 000 900 000 809 000 700 000 600 000 500 000 400 000 I 300 000209 00 100 00 -4 1501 -80 -65 -79 Persontrafiken Finland—Sverige med Silja Line-fartyg 1941—89. Övre kurvan ger totalantalet, den undre visar passagerarantalet på rutte Åbo—Åland— Norrtälje.

Sedan bilfärjetrafiken kom i gång i början av 60-talet har utvecklingen varit oerhört snabb, vilket har lett till att anläggningarna nu är otillräckliga för den trafik, som årligen passerar hamnarna. Samarbetet mellan rederiet och städerna har varit gott. Det har resulterat i att färjhamnen i Åbo skall moderniseras och utrustas med nya passagerarpaviljonger, bilområden och färjkajer. Detta förslag ofentliggjordes i september i år. Av de nya kajerna är en speciellt avsedd att betjäna SILJA LINEs lastbils- och fraktfärjor. Även i Sverige har samarbetet varit resultatrikt, och en del moderniseringsarbeten har redan inletts.

Finländsk bokparkett vann svensk idétävling

Stiftelsen PRO-BOK, ett gemensamt organ för skånska skogsintressenter, lövträdsförädlare och domänstyrelsen i Sverige, delar årligen ut ett rödbokspris, dels till en upphovsman för ”produkter där svensk rödbok och dess rödkärna på ett förtjänstfullt sätt kommit till användning”, dels till en fabrikant som yrkesskickligt framställt produkter av detta material. Priset, 20 000 kronor, delades i år mellan direktör Olav N. Jensen från Kotka, både upphovsman och fabrikant (Ab Gutzeits Lådfabrik, Kotka) av parkett i svensk rödbok, och fabrikör Sigvard Nilsson från Sövestad i Sverige som

Forum 18/7 upphovsman-producent av hushållsredskap i bok. Direktör Jensen är den första utanför Sverige som tilldelats rödbokspriset.

Ab Gutzeits Lådfabrik började för ca tre år sedan industriellt tillverka en lamellparkett i längder på upp till fem meter. Denna sk Kotka-parkett som ursprungligen endast tillverkades av björk konkurrerar med den traditionella parkettrutan, och skiljer sig dessutom från övriga lamellparketter genom att den är en renodlad plywoodprodukt. Parketten består av ett slitskikt av på kant limmade fanerstrimlor och ett stödjande underlag av krysslimmat enkelfaner (se bilden).

Denna uppbyggnad ger en ytterst jämnhård yta där alla årsringarna är stående och varje fiber går i samma riktning.

De största fördelarna med denna parkett är att ytskiktet är synnerligen slitstarkt, att hela lamellbrädan har god form- och dimensionsstabilitet vid växlande temperatur och luftfuktighet samt hög böjstyvhet trots ringa tjocklek (18 mm, 60 cm:s regelavstånd).

En avgörande faktor som bidrog till att PRO-BOK bestämde sig för att prisbelöna bokparketten var otvivelaktigt den virkesinbesparing som görs vid tillverkningen. Som jämförelseobjekt kan nämnas att det vid möbeltillverkning uppstår upp till 75 2/0 spill då man använder rödbok, medan man vid bokparkettillverkning inte är beroende av kvistrent virke och för underlaget kan använda allt virke, endast mjuk röta kasseras. De svarta strimlor som slumpartat framkommer i parketten och ger den dess karakteristiska mönster består sålunda av kvistar som tangentiellt utskurits ur stocken i samband med svarvningen.

25