Finländsk fotogrammetri i internationell topp

av Pertti Jotuni Forum 1976-15, sida 45-46, 06.10.1976

FORUM 15 » 76

Konjunkturförbättringen börjar ta fart

Konjunkturförbättringen har definitivt börjat ta fart. I juni låg Mercators index redan andra månaden i följd högre än för ett år sedan. Räknat per arbetsdag låg man nu 2 procent över fjolårsnivån. Under de följande månaderna kan man: vänta sig en ännu tydligar ökning.

” Statistikcentralen — bereder i likhet med andra statliga myndigheter medborgarna en del huvudbry. I centralens nu publicerade nivåkorrigerade volymindex för industriproduktionen har fjolårets säsongmönster också förändrats. Detta har även framtvingat en del ändringar i Mercators industriserie.

Vidare måste man förvåna sig över den eftersläpning som råder i handelsstatistiken som fortfarande inte har gett siffror för andra kvartalets alla månader. Siffrorna för första kvartalet var för övrigt misstänkt låga. De kan väntas bli korrigerade nästa år.

Skogsindustrin uppåt

Konjunkturuppsvinget är starkt inom skogsindustrin. Det har n 380

MÅNADSINDEX PER ARBET också nått fram till massa- och påppersindustrin, inte endast till sågarna. Träindustrin ökade i juni med en femtedel i volym, men pappersindustrins ökning med 16 procent var inte mycket sämre, Man säljer alltså inte bara ur lager utan ökar också själva produktionen. Att skogsavverkningarna ännu i juni fortsatte att minska är därför förvånande. Däremot började de öka så smått i juli, men dock inte mera än 12 procent. Skall vi åter få ett priskrig i skogarna?

I den hittills publicerade handelsstatistiken har en motsvarande ökning i aktiviteten inte ännu framträtt. Däremot ser man ett starkt uppsving i exportsjöfarten. Lastmängden i exportfrakterna ökade både i ma och juni nästan till det dubbla jämfört med i fjol. Detta måste till dominerande del bero på skogsindustrins exportuppsving. På tal om handel och sjöfart var ökningen i fraktmängder också på importsidan illavarslande stor i juni. Ökningen var nämligen en dryg femtedel. Det är inte bara exporten som ökar. Ökad produktion kräver mera råvaror och halvfabrikat.

Konsumentvaror Konsumentvaruindustrierna ökade också sin produktion. Livsmedelsindustrins — produktionsvolym låg i juni 17 procent över fjolårsnivån.

Detta bör dock inte tas enbart som ett tecken på att själva konsumtionen växte. En bidra : 380 m— 1976 inannnnnnnern: 197 370

Vv vi vil Vill

IX X gande orsak kan också sökas i lantbrukets ökade produktion, Mjölkinvägningen ökade visserligen denna gång bara med 3 procent, men ökade i stället desto mera. Nötköttet ökade med en dryg tredjedel och fläsket med närmar en fjärdedel. Det har inte varit lätt att ordna avsättning för allt detta. Men också annan konsumentvaruproduktion ökade. Konfektionsindustrins produktionsvolym ökade till 14 procent över fjolårsnivån och skoindustrins till hela 27 procent över fjolårsvolymens nivå. De partiella siffror för handeln som än så länge är tillgängliga tyder dock inte på att handeln ännu skulle ha blivit expansiv, och produktionen måste därför hä gått till Vänd!

Totalindexens förändringar i “/+ jämfört med föregående års motsvarande period. 1975 månad = kvartal April +2 +2 Maj 0 —! Juni —86 — Juli —86 —5 Augusti 3 AA September —4 = Oktober —3 —-3 November — — December — —4 1978

Januari —6 —5 Februari —6 —8 Mars —B —8 April —5 —4 Maj +2 — Juni +2 1) Index per arbetsdag. Kvartalsserien är glidande kvartal med procenttalen utplacerades på de successiva tremånadsperiodernas respektive mittmånad.

slaktsiffrorna ”

KERAEE

Totallndexens förändringatakt per uträknade i procent i förhålland glidande kvartal.

export eller till lageruppbyggnad. Det sistnämnda är väl mindre troligt i nuvarande kreditläge.

Metallindustri

Metallindustrin — rosade inte marknaden i juni. I genomsnitt låg dess produktionsvolym bar glidande kvartal. Förändringarna till föregående års motsvarand dock bättre och transportmedelsindustrin låg därför 9 procent över fjolårsnivån. Men i varje händelse är det tydligt att det är produktionen av investeringsvaror som är den kritiska sektorn.

Det är självfallet inte bara byggnadsjärn som går tillbaka. Också glasbruken har svårigheter av

FORUM 15 : 7 11975 L mn 1976 —L

I wom av vo oVvI vi vill

Xx Xx

Branschutvecklingen

Samfärdseln och en del industrigrenar som är exportledande inkomstbildningen stimuleras givetvis av den starka ökningen inom Jjordbruket. Sköogsbruket sackade ännu efter I juni, men i juli har en återhämtningstendens dock börjat visa sig. Däremot går, en har n ligt preliminära uppskattningar, handeln fortfarande långsamt tillbaka.

inlett konjunkturåterhämtningen.

Ocks byggnadsverksamheten och

I serign för glidande kvartal börjar mar nu i totalserien närma sig fjolårsnivån. | månadsserien ligger man totalt sett reda klart Högre än i fjol.

Näringsgrenarnas förändringstakt Förändring i “/s per arbetsdag 1976/7 ; uni april-jun 1 procent över fjolårsnivån. känd natur, med produktions- sektor a N 13 Ph Järnverken expanderade visser- = minskning som följd. Men tegel- Skogsbruket —26 10 ligen med mera än fjärdedel. och cementindustrin lyckades Industrin +4 +1 Men kopparproduktionen gick trots allt i juni något så när Byggnadsv. Då It i stället starkt tillbaka” Och den = hålla sig uppe på fjolårsnivån. Handeln — - , so | Samfärdseln +T1 s— 7 elektrotekniska och maskinin- Har byggnadskrisen kanske Totalt +2 m dustrin gick bakåt med 8 och 6 procent. Varven klarade si överdrivits? G. M— + Prellminär uppskattning.

s Strejkpåverkad:

MERCATORS INDEX för den produktiva aktiviteten. 1948 = 100 MERCATORS INDEX för den progukfiva aktiviteten. 1945 — 96 ö År

Industri Byggnads- .

resp. Totallndex Jordbruk Skogsbruk verks. Handel Samfärdsel mån. = per arbetsdag (100.0) (23.8) (12.8) (85.8) (8.7) (12.1) (7.2) 1972 310 140 - 135 471 271 394 293. 1973 329 132 1385 502 289 436 318 1974 342 132 136 526 299 455 335 1975 336 138 118 505 304 480 325 74 175 1176 174 175 176 75 76 1.76 176 1.75 1.78 75 — -76 -75 76 75 78 I 332 31 3IJ44 344 314 31 125-131 151 CU 548 505 285 281 437 402 299 250 I 359 339 357 365 342 340 11” 134 213 135 577 554 260 255 AT? 428 382 291 “nn 361 334 347 337 348 346 115 125 212 155 512 563 252 244 466 449 302 295 vy 360 343 345 373 335 335 140 143 180 153 581 519 256 248 57 458 V 350 356 355 344 319 345 144 163 120 124 520 543 274 “263 477 451 vi Iu7 328 320 318 332 144 164 110 84 461 498 321 “305 463 “455 294 396 VII 265 249 275 258 153 42 333 455 348 vill 3837 327 342 323 151 46 349 462 386 IX 350 337 351 349 159 > 59 350 506 324 X 353 34 367 354 154 78 340 504 331 XI 357 348 359 340 128: n 334 451 310 XI 358 342 331 327 130 97 296 540 317

Anm. 1 totalindexen per arbetsdag har variationerna i antalet ärbetsdagar i månaden utrensats, I övriga serier (utom byggnadsverksamheten) har endast variationerna i totala antalet dagar I månaden upphävts, medan de arbetsfria dagarnas sänkande Inverkan på produktionsvolymen fått kvarstå. De inom paretentes angivna siffrorna i tabellhuvudet är gruppindexens urspungliga vikter. " Preliminär siffra. 1 Korrigerad siffr ” eller serie, s Strejkpåverkad siffra. Fullständig tabell för samtliga månader återges | regel var tredje månad.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."