Hur ser företagens värld ut 1990?
av Kari Nars Forum 1976-15, sida 14-16, 06.10.1976
14
FORUM 15 : 76
Hur ser företagens värld ut 1990?
Kräver varje investerings- och finansieringsbeslut myndigheternas tillstånd? Förutsätter marknadsföringen av varje ny produkt ministeriets medgivande? Kommer produktionen och produkturvalet att underkastas detaljerade ramplaner, frågar Kari Nars, EVA.
Skall största delen av företagsledarens tid gå till krigsråd med politiker och fackföreningar? Blir reklamen nästan hel förbjuden eller kontrollerad?
Kommer företagsledningen alls att ha tid för att planera och genomföra företagets produktion och marknadsföring yÖ” De många förändringar i denna riktning som redan skett har helt chocherat många företagsledare och drivit dem in i defaitism. Ett nytt fenomen har uppstått, som jag skulle kalla ”alltgår-åt-skogen”-syndromet.
Företagen har förändrats och blivit öpp na system. Samhället tränger in i dem på olika sätt med sin krav på information, styrning av kapital och etableringar mm. Också vissa samhälleliga uppgifter har överförts på företagen: tryggande av sysselsättningen, sociala avgifter, miljövård, skolning osv.
sl EE
Den ”gamla goda tiden” kommer inte tillbaka
De flesta av de här förändringarna är bestående. Någon återgång till ”den gamla goda tiden”, som många hoppas på finns inte.
FORUM 15 : 7 15
FTVRUM 929
Men det är ytterligt viktigt att komma ihåg följande: både individens och näringslivets frihet i västvärlden stöder sig på två grundpelare: dels den politiska demokratin och dels pluralismen, mångvärdesystemet, och dessa värden understöder största delen av vårt folk långt in på västerkanten.
Varför är det så viktigt att bevara detta? Svaret är att marknadsekonomerna som har dessa egenskaper har skapat världens överlägset högsta levnadsstandard och största politiska frihet. Där är livskvaliteten alltså högst.
Västvärldens pluralism bygger på att beslutsprocessen är decentraliserad och individuell och att åtgärder och ansvar fördelar sig mellan stat, företag, hemhushåll samt olika enskilda organisationer — (näringslivsorganisationer, = fackföreningar, politiska partier, kulturorganisationer osv). I denna atmosfär uppstår nya ideer, verksamhetsformer, produkter och metoder.
Centralisering leder till svag ansvarskänsla
En kraftfull centralisering av makten leder till försvagning av den enskildes ansvarskänsla, till byråkratisk styvhe och till avbräck i tillgången till och distributionen av varor och tjänster. Då friheten att kritisera begränsas, fördröjs också korrigeringar av gjorda fel.
Decentraliseringen i samhället bygger huvudsakligen på en mycket sofistikerad och bräcklig mekanism, på det marknadssystem som delvis ännu fungerar hos oss.
Det är sällan man tänker på hur långtgående uppgifter detta marknadssystem har. Den svenska socialdemokraten Assar Lindbeck har konstaterat att det informerar producenterna om konsumenternas preferenser och konsumenterna om varornas tillverkningskostnader (via priserna). Det ger producenterna tillverkningsimpulser genom konsumenternas önskemål. Det tvingar till ekonomisk användning av resurser på grund av den rådande konkurrensen. Framför allt koordinerar marknadssystemet miljarder produktionsbeslut genom de balanserande. marknadskrafterna. Dessa tvingar företagen att anpassa sig, utan för skattebetalarna dyrbar byråkrati, köer och extra kostnader.
Lindbeck påpekar också att en stor del av de selektiva ingreppen i priserna inte är något annat än den gamla protektionismen och merkantilismen i ny skepnad.
Beslut fattas på låg kompetensnivå
I och med att de politiska ämbetsmännen får allt större inflytande på investerings- och = produktionsbesluten inom enskilda branscher och to m inom enskilda företag, betyder det att besluten fattas inom grupper med mycket låg kompetensnivå, och med mycket dålig kännedom om produkterna, produktionstekniken och försäljningsmöjligheterna. Det är illa.
En sänkning av kompetensnivån i beslutsprocessen leder till en sänkning av kvaliteten på det ekonomiska beslutsfattandet. Det är omöjligt att överföra all den relevanta information om de här frågorna, som nu finns lagrad i tiotusentals företagsledares, ingenjörers, ekonomers. och andra tjänstemäns och yrkeskunniga arbetares hjärnor, till ett litet antal politiker och offentliga tjänstemän.
Koncentration till ”insiders”?
De politiska beslutsprocesserna är därtill ofta kortsynta och prestigemedvetna på grund av de kortsynta partipolitiska aspekternas stora roll i det politisk livet. Vänd —SEK 16
Ska vi verkligen koncentrera makten till en liten sluten grupp av politiker, ämbetsmän, storföretagare och fackföreningsledare — ”insiders” — som håller ihop och i själva verket är varandras kedjefångar, frågar Lindbeck.
Vad kan de kretsar — inklusive näringslivet — göra, som inte önskar en sådan utveckling? Lindbeck har några recept, som här kommenteras och kompletteras.
För de första borde marknadssystemet bevaras för att därigenom skydda det pluralistiska samhället. Konkretiserat betyder de att man undviker sådana detaljerade åtgärder från myndigheternas sida som försvagar marknadernas effektivitet som tex prisreglering och licensiering. De ”oundgängliga” åtgärderna borde vara av allmän natur, inga detaljregleringar.
Regleringsmekanismen förstärker alltid sig själv, felbeslut måste rättas till eller skylas över. Käppen skadar, men inte moroten.
Jämnare fördelning en förutsättning
Enligt min mening borde vi bibehålla ramhushållningen på ungefär samma nivå som exempelvis i Sverige då d ekonomiska och sociala framstegen där var som bäst, kanske för 5—10 år sedan,
En annan viktig förutsättning är en väl fungerande decentraliserad kreditmarknad med många oberoende ägare, långivare och kapitalägare.
För det tredje bör andra institutioner, såsom näringslivets organisationer, fackföreningar, andelsrörelse, kulturella och politiska organisationer, högskolor och forskningsanstalter, ha en fri och obunden ställning gentemot statsmakten.
För det fjärde vore marknadssystemet socialt lättare att acceptera om hemhushållens inkomster och förmögenhet vore jämnare fördelade. Det är skäl att förbereda sig på en debatt om utvidgad ägandebas i företagen — å la Meidnerfonderna — som ett element i den ekonomiska demokratiseringen. Näringslivet borde tänka över sin inställning till bl a olika aktiespararsystem stödda av olika skattepolitiska åtgärder som skulle ge möjligheter till ökat ägande för löntagarna.
Tolerera bristfälligheterna
En sådan breddad och decentralisera]1 kapitalägandestruktur är antagligen en
FORUM 15 - 7 oundviklig politisk förutsättning just för att bibehålla det pluralistiska samhället, förutsatt givetvis att detta inte leder till nya centraliseringsfenomen som tex dominans från den offentliga sektorns eller fackföreningsrörelsens sida.
Det vore också skäl att begränsa de politiska ambitionerna. Det finns en risk för att vi i våra försök att skapa ”det perfekta samhället” i praktiken hamnar in i ett allt auktoritärare samhälle. En större tolerans gentemot samhällets små bristfälligheter skulle begränsa strömmen av detaljerade statliga regleringsåtgärder. Också om näringslivets ökade förpliktelser gentemot olika intressentgrupper (arbetstagare, konsumenter osv) känns som en belastning för lönsamheten på kort sikt, så leder en alltför restriktiv inställning i det långa loppet dock till politiska förluster för näringslivet — som senare förvandlas till ekonomiska förluster: Företagsledningens relationer till arbetstagarna är näringslivets viktigaste politiska marknad — cirka 1.8 miljoner människor står i arbetsförhållande till någon annan!
Näringslivets organisationer med sin relativt knappa bemanning kan inte påverka situationen utan ett brett stöd från företagsledningarnas sida.
Sirola-institut för näringslive Å andra sidan borde man, för att kunna framställa näringslivets åsikter på ett effektivt och koordinerat sätt, öka specialinformationen, symposierna och övningarna om marknadsekonomins beva rande och strategi — tex i form av ett ”Sirola-institut” för näringslivet. Det är änt att förmågan att debattera och ramställa sina argument på ett populärt och begripligt sätt står på en helt annan nivå inom arbetarrörelsen och överhuvudtaget inom vänstern än bland de for. mellt — högtutbildade representanterna ör näringslivet.
Näringslivets delegation, EVA, uppstod ur behovet att utveckla nya verksamhetslinjer. Delegationen kommer i en nära framtid att öppna en diskussion om hur näringslivets mål, strategi och verk Genom att säkra återvalet av Carl- samhetsformer skall anpassas till ett förändrat läge.
Gustaf Londen säkrar Ni också att Det är speciellt viktigt att bevaka en sakkunnig svensk ingenjör med -: näringslivets förutsättningar i en situaerkänd auktoritet kan påverka tion då konkurrensförmågan är allvarstadens beslut på högsta nivå. igt skadad och konjunkturbarometrarn . . dast pek; å inihögkonjunkt Teknisk och ekonomisk sakkunskap i stället för det maximode vi had . , . sv i stället för det maximode vi hade finns det verkligen inte för mycket 1972—73. i stadsfullmäktige!
Tea
EN TRANSPORTFÖRSÄKRING I FINSKASJÖ TÄCKER ALLT DEN SKALLTÄCKA.
Vi är specialister på samtliga transportförsäkringar. Försäkringar på land, till sjöss och i luften känner vii detalj på Finska Sjö.
Om Ni har fortlöpande transporter, föreslår vi ett årskontrakt, som underlättar skötseln av Era försäkringar. Det garanterar ett automatiskt försäkringsskydd för Era transporter från början till slut.
Våra transportförsäkringar är rätt dimensionerade. Vi anpassar Er försäkringstäckning efter Era behov och intressen. Vi ger också ett försäkringsskydd som är så fullständigt som möjligt. Vid skadefall är sålunda allt klart och skaderegleringen sker snabbt.
Det är en kännbar fördel med snabba ersättningar, isynnerhet då man beaktar prisnivåns fortsatta stegring.
En transportförsäkring i Finska Sjö kan vara heltäckande även geografiskt. Vårt haveriagentnät omfattar hela världen. Våra haveriagenter är vid behov snabbt på plats, var som helst.
Då Ni behöver en transportförsäkring, tag kontakt med vår transportförsäkringstjänst.
Vi presenterar en lösning som täcker allt den skall täcka.
FN FINSKA SJÖ
FINSKA SJÖFÖRSÄKRINGS AKTIEBOLAGET Södra esplanaden 12, Helsingfors Tel. 175166
Finska Sjöförsäkrings Aktiebolage 78 år i transport försäkringsbranschen. Ingenjörer och ekonomer!
Välj Er man: DI Carl-Gustaf Londen.
Medlem av stadsfullmäktige och stadsstyrelsen. Ordförande för SFP i Helsingfors.
Viceordf. i styrelserna för Helsingfors Telefonförening och Tekniska Läroverket.
Betalda ersättningar 47 Mmk år 1974 19.800 skadefal a LÅR: ” åa SR ve Nöt RN år 1974.
Personal: 120 personer.
Haveriombud: - i Finland 30 - iutlandetca 250
Som svar på den inledande frågan: företagens värld år 1990 är inte ödesbestämd.
Kandidat för SFP i Helsingfors
Kari Nars