Finlandssvenska it-personer
av Kaj Arnö Forum 2021-03, sida 12, 08.04.2021
Det var som sjutton! Sexton män och en kvinna bildar kategorin »Finlandssvenskar inom it» på Wikipedia. Affärsmagasinet Forum är inte en facktidskrift för dessa sjutton personer jämte kolleger, släkt och vänner, men ändå rätt kanal att fråga råd om hur ett lite mer omfattande tema bör behandlas på Wikipedia: näringslivet i det svenska Finland.
[caption id=“attachment_8706” align=“alignright” width=“174”]
Kaj Arnö hanterar politiska trauman genom att grubbla över samhällets uppgifter.[/caption]
Hur det nu var började Projekt Fredrika grubbla över delkategorier inom det svenska Finlands persongalleri. Förmodligen började tankegången från det faktum att Linus Torvalds utgör ett affischnamn, en klädhängare på vilken man kan hänga begreppet ”finlandssvensk” också inför en godtycklig utrikisk publik. ”Jo, Linus är finländare. Nej, hans modersmål är inte finska, utan svenska.” – gemene Forum-läsare kan föreställa sig hur diskussionen fortgår i realvärlden. För Projekt Fredrika gäller det att se till att denna egenskap hos Linus framgår på lämpligt vis ur hans Wikipedia-artikel. Vi kanske inte kan peta på alla 114 språkvarianter, men för de säg 10–20 viktigaste språken vore det inte fy skam att kunna illustrera det svenska Finlands existens via andra personer än Tove Jansson (67 språk), Johan Ludvig Runeberg (42) eller Gustaf Mannerheim (68).
Det svenska Finland har också fött andra it-personer av internationell rang. Michael ”Monty” Widenius har artiklar på 17 språk. Inte lika många som Linus, men fler än Carl Haglund med 14, och nästan lika många som Li Andersson med 18.
Wikipedia är ingen skönhets- och popularitetstävling, men listan tar ingalunda slut där. Mårten Mickos finns på fem språk, och ligger högt i lässtatistiken. Forum-kolumnisten Johan ”Julf” Helsingius har artikel på fyra språk.
Elektronikguru på Nokia. Då vi skapade kategorin »Finlandssvenskar inom it», kompletterade vi ovanstående lista med några få personer. Vi delgav TFiF:s filosofiingenjörer denna ursprungliga förteckning på sju personer, där alla utom en var barnrumpor födda på 1960-talet eller senare.
Efter lite iterationer är vi nu uppe i 17. Och vi ställs inför definitionsfrågor. Det finns självskrivna medlemmar, såsom Kurt Wikstedt (1920–2011), industriråd och sin tids ”elektronikguru” i Finland. Han började vid Nokias elektronikavdelning 1962, och utan honom hade 1990-talets Nokia inte uppstått. Samma gäller Björn Westerlund (1912–2009), bergsråd och koncernchef för Nokia 1967–77. Westerlund var den som tog beslutet om satsningen på en elektronikavdelning inom dåvarande Finska kabel 1960, det som senare utvecklades till Nokias mobiltelefontillverkning.
På den mer akademiska sidan har vi Hans Andersin (1930– 2010), professor i databehandling vid Tekniska högskolan i Helsingfors. Andersin var sekreterare för Matematiikkakonekomitea (1954–1960) som började bygga den första datorn i Finland vid namnet ESKO. ESKO-datorn var ändå inte först att slutföras och Andersin blev anställd av IBM Finland år 1956 som försäljare av datorer.
Med på listan har vi givetvis lagt Felix Björklund (1943–), mångårig vd för IBM Finland, och Kurt Nordman (1938–), mångårig vd för Helsingfors Telefonförening.
100 årig hopfällbar telefon. Kvistigare blir det då med en person som Eric Tigerstedt (1887–1925). Eric Tigerstedt betraktas som en av Finlands mest begåvade uppfinnare genom tiderna. Tigerstedt uppfann världens första ljudfilmssystem, vilket han demonstrerade första gången i Berlin 1917. Samma år tog han patent på en hopfällbar telefon. Han hade även visioner om mobiltelefoner. Tigerstedt inregistrerade cirka 120 patent i otaliga länder mellan 1912 och 1924. Han dog blott 37-årig i New York, precis då hans företag som tillverkade radioapparater började gå med vinst, i tuberkulos-sviterna efter en bilolycka. Vi har valt att liberalt räkna in honom som it-person, vilket nog länder de övriga 16 mer till ära än hr Tigerstedt själv.
Pinsam är bristen på kvinnor. Sällskapets heder räddas av Elisabet Mickos (1933–2007), nordist, informationsspecialist och föregångare inom datasökning och informationstjänst. På VTT var hon koordinator i att antal projekt initierade av EU-kommissionen för främjande av användning av databaser och onlinetjänster.
It-personerna må bli en språngbräda för Fredrika att ta avstamp från, då vi strukturerar upp bilden av näringslivet som helhet. Det arbetsfältet blir omfattande, och kategoriseringen är oklar. Vi tar gärna emot råd och hjälp av Forums läsare.