Finlux i USA

av Erik Meitz Forum 1983-18, sida 14-15, 16.11.1983

Taggar: Teman: teknik

FÖRUN eg FRUN Nu skall USA-marknaden

En finländsk datorkomponent med revolutionerande egenskaper står inför sitt genombrott på marknaden i USA. Det första kontraktet tecknas ännu i år och tillverkarens mål är att bli marknadsledare. Detta i hård konkurrens med japanska Sharp, medan amerikanska tillverkare ännu ligger lång Å andra sidan har Partek importerat svenskt kunnande om takmaterial av svenska Plannja. Den tillverkningen sker i Finland. Partek sitter som spindeln i nätet. Know-how åker av och an över Ålands hav.

Tillbaka till metallsektorn. För två månader sedan köpte Partek svenska Kemiska AB Candor, ett köp som ännu avvaktar godkännande av de svenska myndigheterna. Företaget har försäljningskontor i hela Norden och producerar kemikalier, anläggningar och service för företag i ytbehandlingsbranschen. Candor med en omsättning på dryga 40 milj. mark kompletterar finländska partekenheten Galvatek, vars försäljning (21 milj. mark i fjol) varit vikande.

Inte bara Norden

Tyngdpunkten inom Parteks internationalisering är änsålänge förlagd vid Norden, framför allt Sverige. Några avlägsnare projekt är också under arbete. I Singapore invigdes nyligen en fabrik som skall tillverka hålbjälklag. Eastern Partek grundades i fjol i samarbete med ett lokalt företag.

I liten skala tillverkas multiliftlösflak i Västtyskland och England. I Saudiarabien spackelprodukter. Och i oktober i år köpte Partek kanadensiska Holmes Insulation Corp. som producerar bergull. Åter ett litet företag som omsätter 25 miljoner mark i året och som har ett mycket klart avgränsat verksamhetsområde. Ett nytt fönster mot omvärlden.

Listan över företagsköp är lång och den är inte ens helt uttömmande. Vad härnäst - Nya företagsköp är inte uteslutna, men vi måste ge akt på att inte splittra oss alltför mycket, säger Björn Mattsson. Nu måste vi konsolidera verksamheten. Vi bör visa vad vi går för på de områden där företagsköpen gjorts.

• Man får inte förivra sig. I praktiken är vårt kunnande detsamma som våra personresurser. En flaskhals utgör ofta antalet personer som lämpar sig för internationell verksamhet. Redan att jobba i Skandinavien är svårare än man ofta tror genom att språkkunskaperna är begränsade.

Begränsade resurser eller inte, steget ut i Norden har definitivt tagits och detta har skett på ett stillsamt, föga dramatiskt sätt. Säg sedan att det saknas exempel på nordiskt samarbete på företagsnivå. Parteks strategi visar att förutsättningar för samarbete existerar. 1 efter.

Finlux lilla dataskärm för bärbara datorer är en nätt liten och platt historie järn fört med normala sk. TV skärmar. Bottenfärgen är svart och texten granngul!

EH Det är frågan om Oy Lohja Ab:s elektroluminens-bildskärmar som i USA marknadsförs av dotterbolaget Finlux Inc. Produkten och som likaså heter Finlux. De väckte världsintresse när de presenterades vid en internationell konferens och fick priset för bästa forskningsrapport år 1980. Den första kommersiella tillämpningen av Finlux finns på bästa möjliga reklamplats, nämligen de nya informationstavlorna på Helsingfors-Vanda flygstation.

Den produkt som nu är aktuell på marknaden, fastän ännu under utveckling, är en dataskärm för bärbara datorer och instrument. Skärmens bildyta är 10 cm hög och 20 cm bred, dvs motsvarande ett halvt maskinskrivningsark. Det mest sensationella är att den är mindre än 1 cm djup, inkluderande elektroniken för styrning av skärmen. Lätt är den också bara några hundra gram. Bildytan är uppdelad i 256 x 512 punkter (bildelement) för framställning av både grafik och text. Den allmänna uppfattingen här i USA är att just denhär bildskärmen är den rätta för bärbara system. Samtidigt som produkten finslipas i laboratoriet i Finland under lednin av projektchefen Ismo Lindén, sköts försäljningsarbetet i Silicon Valley av Ulf Ström, president för Finlux. Han nämner ännu inga namn men säger att marknadsföringen här i den amerikanska elektronikens centrum ännu i år kommer att ge det första kontraktet som resultat.

• Efterfrågan är i själva verket vida större än vår kapacitet. Det betyder i dethär skedet att vi måste säga nej till många men samtidigt kan välja första kund noggrannt.

Kapacitetsökning 1985

Den begränsade kapaciteten är övergående. Bolaget kommer att få upp kapaciteten i början av -85 och räknar på längre sikt med produktion inom USA. Hur stora serier är det då fråga om? Ström nämner som exempel en potentiell kund som ville ha 10.000 dataskärmar per månad. Det är för mycket för Finlux i dethär skedet och man diskuterar därför en status som ”second source”, sidoeleverantör.

• Vi vet att samma kund diskuterar med Sharp, vår japanska konkurrent.

Av ERIK MEITZ/US öppnas för Lohjas elektroluminens

PORTABLE |;

SYSTEMS

Direktör Ulf Ström har ett hårt arbete framför sig men han ser oplimistiskt på Finlux möjligheter att skära åt sig en godbit av marknadskakan för bildskärmar.

En ställning som ”second source” med t.ex. 20 4 leveransandel innebär ett mycket mindre leveransansvar men är samtidigt en ypperlig språngbräda för en större andel senare.

Finlux håller hårt fast vid sin egen identitet. I reklamen framhålls att bildskärmens information ”is not sharp, it’s crisp”. Denhär ordleken har gått hem i Silicon Valley och alla vet vad det är fråga om.

• Vårt tekniska försprång bör möjliggöra en fortsatt anpassning av vår marknadsandel till leveranskapaciteten. Och vi ställer inte siktet onödigt lågt, vår avsikt är att bli marknadsledare. Jag tror fullt och fast att moderbolaget är berett att satsa de extra resurser som behövs.

Den typiska kunden i dethär skedet har ett behov som kulminerar omkring 50.000 dataskärmar per år. Finlux har hittat en sådan och diskuterar nu detaljerna.

Varierande tillämpning

Vilka andra tillämpningar är aktuella, utom informationstavlor och bärbara skärmar? Ström nämner bensin pumpar som ett mål. Här är det fråga om en tums siffermoduler med hög ljusstyrka och skarp kontrast. Det går 6 sådana moduler på en pump. USA har sex stora pumptillverkare som tillsammans gör 30.-40.000 nya pumpar per år. Det betyder en marknad för över 2 miljoner moduler.

För att återgå till den bärbara datorn, så är den nästa steg efter dagens ”personal computer”, enmansdatorn. Den väntas bli ett speciellt populärt redskap för försäljare, revisorer, försäkringsagenter, etc. Denna yrkesdator, ”professional computer”, kan bäras med i portföljen och per telefon kopplas till en överordnad dator. Så kan den t.ex. fungera som ”elektronisk post”, dvs som sändare och mottagare av rapporter, kundorder etc.

Dagens bärbara datorer har antingen bildrör eller LCD, Liquid crystal displays (vätskekristall) i sina skärmar. Bildröret gör datorn tung och otymplig. LCD-skärmarna är små och deras informationsmängd liten, vilket gör dem opraktiska i yrkesanvändning.

= Finlux, som är både lätt och platt, kan visa 25 normallånga textrader.

Visserligen använder skärmen ännu så mycket energi att batteridrift är opraktisk. Det problemet jobbar vi nu på för att få fram motsvarigheter till de små minidatorer som affärsrmännen idag har med sig i bilen eller på flygresan.

Långsiktig forskning

Hur kommer det sig att just finländska Lohja och japanska Sharp ligger långt före amerikanerna på en såhär lukrativ marknad —- Det är fråga om en innovation där finländska och japanska forskare har fått ett försprång. Delvis genom god tur, kanske. Men en orsak är nog att man både i Finland och Japan bedriver forskning på längre sikt än i USA.

I Finland räknar man med i genomsnitt 5 år från idé till säljbar vara, i Japan med hela 10 år. I dethär fallet går projektet tillbaka till 1974, då det startades av Instrumentarium för att tre år senare övertas av Lohja.

Hur väl skyddad är produkten Finlux? Lohja har patent på tillverkningsmetoden i de flesta industriländerna, förutom Finland. Patentmässigt är den alltså väl skyddad. Hur den klarar sig i konkurrens med motsvarande lösningar testas nu, när de första kontrakten diskuteras. Först när kunden är övertygad är produkten såld = För att Finlux ska bli en kommersiell framgång behövs det ännu några extra kol under pannan. Från min horisont verkar det som om Lohjateamet under Tuomo Suntola skulle ha den rätta andan för att hålla ångan uppe. De jobbar långt in på kvällarna därhemma.

Ströms uppgift i Silicon Valley är att hålla karalerna öppna mellan potentiella kunder och laboratoriet i Finland. Utom rutinmaterial och prcirkulär behövs det snabba svar på oväntade frågor.

• Kunden kan ha en ritning som han vill diskutera. Då skickar jag den per telefax till Finland och ber om kommentarer. Det snabbaste svaret hittills kom på 10 minuter.

15