Finner tyska köpare Finland?
av Lars-Gunnar Larsson Forum 1987-11, sida 20-21, 18.06.1987
BR m tysken på gatan till äventyrs gö sig några närmare föreställninga om handelsutbytet mellan Finland och Förbundsrepubliken Tyskland, skulle det i typfallet kunna vara ungefär så här: stora lass med timmerstockar, och ett och annat björnskinn mot en Golfström från Wolfsburg, och en och annan flaska moselvin…
Att undervisa hela det tyska folket om det moderna industrilandet Finland vore en alltför jobbig uppgift (kanske inte heller önskvärt — de tyskar, som längtar till Finland på semestern skulle möjligtvis berövas en och annan för turismen nyttig illusion). Därför inriktas de mångahanda informations- och säljansträngningarna — naturligt nog på nyckelpersoner inom press, industri och näringsliv.
Journalistresa
Det började i mars, då 35 tyska journalister från ledande ekonomiskt och tekniskt orienterade redaktioner bjöds in till Finland. Rubriken för resan, som företogs med Finnjet, var “det innovativa Finland” (innovatives Finnland). Budskapets utgångspunkt var, realistskt nog, att grundkunskaperna om Finland är svaga.
Huvudteserna: 9 Ett skandinaviskt land med hög levnadsstandard (alltså inget ”billigland”), fri marknadsekonomi, och stabila politiska förhållanden. 9 Ekonomisk närhet till Europa dokumenteras genom EFTA-medlemskap.
På Finska Sockers pressevenemang i Hamburg demonstrerade Manfred Buchwald, dotterbolagets direktör, och Rainer Nihtilä från koncernledningen pro| dukter.
Handelssekreterarna Kaj Länäl nenpää och Hannu Lovén framRR för Finlandshuset.
20
Nu satsar Finland på den tyska marknoden. Målsättningarna är två. Dels vill ma informera, nämligen o okända industrilande m det moderno, Finlaänd. Dels ska de givetvis söljas — framförallt mer industri produkter.
Finner tysk köpare F
Geografisk närhet via Östersjön, moderna trafikmedel.
6 Intensiv forskning inom hi-tech-området. & Modern innovativ industri med produkter i internationell toppklass.
GB Hög grad av ”grundöverensstämmelse” med BRD exempelvis när det gäller tekniska normer, kvalitetstänkande.
Men det kan också sägas mera originellt. Under vårens lopp arrangerades på flera orter i Förbundsrepubliken, bl a I Hamburgs kongresscenter, ett ambitiöst multimedialt underhållnings- och informationsprogram om Finland kallat Success Story. Inbjudna var affärsmän med Finlandsintresse och även nära Finlandsvänner bland allmänheten.
VIP-drive
Redan i februari bjöd dåvarande utrikesministerns, Paavo Väyrynens besök i Bonn ett tacksamt tillfälle att trumma ihop hundratalet toppar i tyskt näringsliv och prata Finland.
På den vägen vill också den senaste nyckelpersonen i de finska tysklandsansträngningarna gå. Han heter Hannu Lovén, är nyanställd handelssekreterare på generalkonsulatet i Finlandshuset I Hamburg och ska framförallt främja exporten av livsmedel till BRD. Det lär i första hand bli fråga om specialiteter, där intressanta egenskaper är viktigare än lågt pris, exempelvis vodka och sötsaker. Eller varför inte björnskinka (som komplement till eventuella björnskinn). Skribenten fann sådan bland 2 000 olika korvoch skinksorter i Kaufhaus des Westens i Berlin. Ursprungslandet var för betjäningen okänt, konsumentpriset 50 FIM per 100 gram…
— Först planerar jag en resa för tyska facktidningsjournalister med inriktning på just livsmedel, säger Hannu Lovén.
Är lejon finska?
Det finska nationallejonet på Finlandshuset syns praktiskt taget överallt i det centrala Hamburg. Frågan är: hur många promille av dem som ser det associerar symbolen till Finland? Skylten Finnlandhaus har betydligt beskedligare dimensioner och befinner sig i markplanet av höghuset.
Men viktigare är förstås vad som sker inom Finlandshusets väggar. Det är åtskilligt av sådant som gynnar Finlands ekonomiska intressen I stora BRD. Här finns general inland konsulat med handelsavdelning, en rad finska företag, och inte minst gästspel av andra finska aktörer.
Söt export
Ett utropstecken vad gäller affärsmöjligheter grundade på högteknologi och nischtänkande demonstrerades nyligen av företaget Finnsugar — hemma känt som Finska Socker. Den multinationella finska sockerkoncernen bjöd till presskonferens i den finska restaurangen, belägen högst upp i Finlandshuset.
Det gällde ett nytt tyskt dotterbolag, Finnsugar GmbH, och förstärkt satsning på den tyska marknaden. Det i april 1986 grundade dotterbolaget, med säte i Hamburg, omsatte under första året 25 miljoner FIM och räknar redan i år med en fördubbling.
Produkten det framförallt handiar om är xylitol. Det är ett sötningsmedel, som inte bara är oskadligt, utan tvärtom högst nyttigt för tänderna. En för marknadsföringen gångbar undersökning utfördes i Finland och visade, att barn, som varje dag tuggade tre tuggummin, som var sötade med xylitol, fick 70 procent mindre karies än testgruppen.
Xylitol är känt sedan början av detta sekel. Finnsugar har utvecklat en egen metod att utvinna ämnet ur björk. När det gäller xylitol är bolaget världsledare. Hur marknaden utvecklas blir som vanligt en fråga om egenskaper hos konkurrerande produkter (när det gäller antikarieseftekten är xylitol för tillfället unikt), och priser (det finska björksockret är runt tio gånger så dyrt som vanligt socker).
Nu söker man i första hand kontakt med tillverkare av sötsaker samt av medicinska och farmaceutiska produkter.
— Här finns stora marknadsmöjligheter, inte minst i en tid och ett land, där människorna blir alltmer intrsserade av att göra något för sin hälsa, säger Rainer Nihtilä, som sitter i koncernledningen för Finska Socker,
I fallet Finnsugar handlar det om ett företag, som är vant att uppträda internationellt. Agerandet inför 50-talet tyska journalister, från allmänna nyhetsbyråer till smala facktidskrifter, var välförberett och proffsigt, från den lagom hållna produktpresentationen över buffén — med finska specialiteter — och till den blåvitrandiga slipsen, som besökarna fick i present.
11/1987 FORUN,
Stöd för debutanter
Men de resurserna har inte det företag, som står inför att ta sitt första steg utomlands. Då kan det vara tryggt och nyttigt att ha handelsattachéerna på ce finska generalkonsulaten att hålla i hand. Inalles fem attachéer i tre städer (Frankfurt, Hamburg, Mönchen) och med olika inriktning arbetar för att främja finsk export till Förbundsrepubliken. Formellt sorterar de under utrikesministeriet.
— Jag brukar säga, att vi har tre uppgifter. Att genomföra kampanjer, att utföra direkta uppdrag — typ undersöka en viss produkts marknadsmöjligheter, och — inte minst — att ha näsa för vilka möjligheter som finns, säger Kaj Lännenpää, handelssekreterare i Hamburg med inriktning på sjöfart på handel. Och han tillägger skrattande — Efter tre år i Tyskland tycker jag faktiskt, att mitt luktsinne börjar bli riktigt utvecklat!
Vad kostar det då att använda sig av de finländska förpostfäktarna i främmande land — Till att börja med ingenting. De fyra första timmarna av ett uppdrag är helt gratis. Därutöver arbetar vi upp till 24 arbetstimmar, alltså tre arbetsdagar, för 800 FIM. Nästa tredagarsperiod kostar lika mycket, OSV.
Segt underskott
Förbundsrepubliken Tyskland är numera Finlands största leverantörsland, under
Volvo…
fortsättning från s projekt som inte omedelbart ger klirr i kassan. Efter förstudier i den kreativa kvadranten kan projekten föras ut och vidareutvecklas i en annan kvadrant eller ute i verksamheten.
Övergripande projekt Projekten i den fjärde kvadranten är ofta övergripande och berör flera kvadranter.
Televerket har installerat en bredbandskabel som gör det möjligt att kommunicera mellan olika stationer samtidigt. Med hjälp av bredbandskabeln skall man utvärdera MAP (Manufacturing Automation Protocol), en standard där utrustning och programvara från olika leverantörer kan kommunicera med varandra.
I den kreativa kvadranten skall man också studera kunskapsbaserade system, dv s system som kontinuerligt kan ta emot och lagra ny kunskap och nya erfarenheter så att denna kunskap blir tillgänglig för ett stort antal användare.
Andra intressanta projekt går ut på att utveckla system för bättre beslutsstöd. Behovet av aktuell och korrekt information för att kunna fatta rätt beslut är nämligen stort både i verkstäder och på kontor.
Auditorium
I ett etage ovanför kvadranterna ligger centrets auditorium. Eftersom golvet är vridbart och väggarna av glas, har mötesdeltagarna full insyn i samtliga kvadranter.
Auditoriet är det utrymme där man går
FÖRUN, 11/198 1986 för första gången större än Sovjetunionen. 17 procent av de finska utlandsköpen var Made in Germany (Sovjet 15,3; Sverige 13,6). På exportsidan kommer BRD däremot först på fjärde plats (9,7 procent), efter Sovjetunionen (20,3), Sverige (14,8) och Storbritannien (10,5). Underskottet i det finsk-tyska - handelsutbytet uppgår till i storleksordningen fem miljarder finska mark, en fördubbling jämfört med 1985…
Kan man göra något åt denna dyrbara relation? Svar: i stort sett inte. Till avgörande del är underskottet strukturbetingat. En stor del av de maskiner, som finska företag efterfrågar, finns i BRD. Och alltjämt består den finska exporten i huvudsak av råvaror och halvfabrikat.
Men ändå är tendensen för Tyskland positiv. Exporten till Sovjetunionen och Storbritannien, etta respektive trea som avnämarländer från Finland, minskade under 1986. Vad gäller tvåan och fyran Sverige, respektive BRD, var volymen relativt stabil. En milstolpe vad gäller den kontingent varor som gick från Finland till BRD är, att maskinprodukterna för första gången blev viktigare än trävarorna. Förstnämnda står för 38,6 procent av värdet, träprodukterna för 38,2. Därefter följer kemiska produkter (9,5 procent) och textil- och beklädnadsprodukter (6,5).
Vilken obalans som råder respektive vilka möjligheter som finns visar sig ännu tydligare, när man ser på innehåilet i handelsströmmarna. Av de tyska leveranserna till Finland var 73,2 procent färdigprodukter. Största produkter värdemässigt är bilar oc igenom de projekt som pågår i kvadranterna. Men det kan också användas för föreläsningar, tekniska seminarier, kurser m m. Här finns avancerad utrustning för olika typer av presentationer. Det är t ex möjligt att köra bildspel, förstora terminalbilder och hålla internationella videokonferenser.
Mitt under auditoriet, rmellan de fyra kvadranterna, ligger Skandinaviska Rummet. Där är det meningen att man skall kunna koppla av, för att samla tankarna inför en presentation, hitta den röda tråden i en ny tankegång os v. PN e
EG-samarbetet…
fortsättning från s 1 existerande fysiska och tekniska handelshinder. Ramen för denna aktivitet utgörs av den sk Vita boken som innehåller ca 300 konkreta åtgärder att förverkligas före utgången av 1992. Övergången till majoritetsbeslut siktar sig poängterat till största delen av dessa åtgärder.
I dag har ca 60 av åtgärderna förverkligats genom beslut om direktiv i respektive fråga. Ca 100 av EG-komissionen beredda förslag väntar på Ministerrådets beslut. En stor del av dessa kommer att kunna förverkligas efter övergången till majoritetsbeslut.
Konsekvenserna av denna förnyelse kommer redan de närmaste ären att skönjas, eftersom man nu baserar sig på märkbart kraftigare utgångspunkter i intergrationsarbetet. Detta inverkar även på enskil elektrotekniska produkter.
Men bara 18,6 av försäljningen från Finland till BRD var varor färdiga att användas eller konsumeras av privatpersoner och företag — resten råvaror och halvfabrikat. Tendensen går dock mot utjämning. Medan försäljningen av olja och järnråvaror gick kraftigt tillbaka under 1986, kunde just färdigvarorna gå kraftigt framåt, allra mest — visserligen från ett blygsamt utgångsläge — de elektrotekniska produkterna, som ökade med 46 procent.
Ökande etablering 190 finska företag är representerade med dotterbolag på den tyska marknaden. Störst i detta hänseende är Sverige, där det finska näringslivet har 410 döttrar. Större än Förbundsrepubliken är också USA (250) och Storbritannien (237). Men även här märks det ökade intresset för BRD — 25 nygrundade dotterbolag under 1988!
En storsatsning, som höjer sig över mängden, är Yhtyneet Paperitehtaat, som investerar i en fabrik I staden Steinfurt. Satsningen på Walkisoft GmbH är | storleksklassen 60 miljoner FIM — och är av strategisk natur. För papperstillverkning enligt s k torrförfarande, vilket ger ett särskilt mjukt, för hygienändamål lämpat papper, finns nämligen idag bara två fabriker i Europa. Med etableringen i BRD placerar man sig mitt i en av de stora marknaderna.
Lars-Gunnar Larsson (Hamburg) medlemslands inställning till samarbetet, då man vet att en blockering automatiskt är möjlig. Blockering kan endast ske om motiven accepteras av de övriga. Förnyelsen gör framsteg och uppnåendet av uppsatta mål inom EG sålunda allt sannolikare.
Blockering
Utöver detta kan förnyelsen leda till nya former av samspel inom grupperingar bland medlemsländerna. Förnyelsen kommer bl a att leda till en situation där de sydliga medelhavsmedlemsländerna med sina 28 röster (av inalles 76) kan blockera kvalificerade majoritetsbeslut. Redan detta faktum betyder att de nordligare medlemsländerna nog inte skulle ha någonting emot en förstärkning 1 ex genom att något EFTA-land skulle anslutna sig till EG.
Single European Act är en historisk markering av EG:s utveckling. Verksamhetsområdet utvidgas och sammanhållningen konsolideras. Efter att Irland genom folkomröstningen i slutet av maj som sista medlem kunde godkänna förnyelsen, kommer EG inom de närmaste månaderna att i praktiken ta dokumentet i användning. Detta sammanfaller med Danmarks tur som ordförandeland. Danmark kommer säkert i början att agera försiktigt, men med tiden kommer förnyelsen att formas till rutin. Detta möjliggör längre utvecklingssteg och en kraftigare profilering av EG i världen. Ju bättre detta förverkligas, dess attraktivare och nödvändigare är ett nära samspel med EG för alla utomstående — och speciellt för varje utomstående europeisk stat.
Filip Hamro-Drotz 21