Utgiven i Forum nr 1983-11

Fler arbetarskyddsinspektörer?

av Paavo sumanen Forum 1983-11, sida 11-12, 08.06.1983

Taggar: Teman: fackföreningar

11/83 F RUN

Vad betjänar småföretagens arbetarskydd bättre?

INFORMATION ELLE -— ve - = mm INSPEKTORSMAKT? Finland är ett litet land. Det ser man också av strukturen i vårt lands näringliv. Det finns sammanlagt 59 242 företag med under 50 anställda.

Antalet jordbruk är ca 250 000. På vart och ett av dem arbetar i medeltal 1-2 personer. En tredjedel av befolkningen i arbetsför ålder utför alltså sin dagliga sysslor inom småföretag. Hur skall arbetarskyddet bäst ordnas för denna stora grupp i

Av Paavo Sumanen

EH Föråldrade attityder och dålig kännedom om verkliga förhållanden försvagar arbetarskyddet på de små arbetsplatserna. Det anser våra centrala intresseorganisationer. Finlands fackförbunds centralorganisation (FFO) föreslår för sin del att mängden arbetarskyddsinspektörer skall ökas och att de befullmäktigade arbetarskyddsombudens rättigheter vidgas. Enligt Arbetsgivarförbundet (AFC) och ,Lantbruksproducenternas centralförbund (MTK) löses problemet bäst genom att informationen till småföretagen ökas.

Enligt FFC skulle en arbetarskyddsfond lösa de små företagens finansieringsproblem. AFC anser för sin del att arbetarskyddet i småföretag inte är en fråga om pengar, åtminstone inte i högre grad än i större företag.

Enligt FFC beror de negativa attityderna till arbetarskydd hos arbetsgivarsidan på det rikliga utbudet av arbetskraft, kostnadsfaktorer och okunskap. Också de anställda förringar vikten av arbetarskydd. Också detta faktum beror enligt FFC av okunskap.

  • På små arbetsplatser måste det ibland till hårda tag för för att informationen skall gå hem. Man tillägnar sig inte ny kunskap frivilligt alla gånger. Därför borde myndighetsövervakningen effektiveras t ex genom att utöka mängden inspekterande arbetare. För tillfället är ju övervakningen av småföretag bristfällig, förklarar FFC:s arbetarskyddssekreterare Raimo Kärkkäinen.

AFC vill utöka informationen

Avsaknaden av kunskap är enligt AFC det centralaste hindret för utveckling av arbetarskyddet på de små arbetsplatserna. Men det är problematiskt att få informationen att gå ända fram.

11

FRU - Alla organisationer som sysslar med arbetarskydd borde öka sin information, men selektivt så att en del utökas och en annan del minskas. Särskilt borde man effektivera informationen till de små arbetsplatserna, framhåller arbetarskyddsingenjör Simo Keränen.

  • Utbudet av information är nufö. tiden så rikligt, att ingen hinner elier förmår tillägna sig allt. Det är en orsak till avoga attityder gentemot arbetarskydd.

Keränen förhåller sig tvivlande till eventuell sakkunnighjälp för småföretag - Hjälpen kan bli dyrare än den nytta företaget får. I företaget måste åtminstone först finnas något konkret problem, som kan tacklas med hjälp av en sakkunnig.

MTK tror på upplysning

Den rikliga tillgången på jordbruk och deras spridning inverkar enligt MTK negativt på utvecklingen av jordbrukets arbetarskydd. Producentorganisationen tror på frivillig upplysning och känner avsmak för tvångsmedel, lagstadgade bestämmelser och inspektioner.

12

  • Snäva bestämmelser leder inte till de bästa lösningarna för enskilda jordbruk. Schablonmässiga modeller blir förmodligen dyra och bidrar på det sättet till att lägenheter ödeläggs, framhåller agrolog Tauno Jouhtimäki.

Huvudansvaret för jordbrukarnas hälsa vilar enligt MTK på statsmaktens axlar. Statsmakten bär också ansvaret för att informationen går fram till lägenheterna. men i praktiken nås jordbrukslägenheterna enligt producentorganisationen dock bäst genom ett effektivt samarbete mellan producent- och rådgivningsorganisationerna.

  • Arbetarskyddsreformerna behöver ändå inte bli dyra alla gånger. Att förhålla sig positivt till en sak kostar ingenting. Säkerheten är ofta mera en fråga om att kunna observera farliga arbetsskeden än en fråga om pengar.

Fond eller inte?

Ekonomiska orsaker är inte enligt AFC nödvändigtvis något hinder för att utveckla arbetarskyddet på de små arbetsplatserna.

  • Nog lyckas t ex anskaffningen av en ny maskin också i ett litet företag.

Arbetarskyddet behöver inte vara en fråga om pengar, säger Keränen. AFC har inte tagit officiell ståndpunkt till huruvida U-områdesfonden skall belåna rena arbetarskyddsinvesteringar eller inte. Först borde man enligt Keränen utreda åtminstone vilka möjligheter KERA har för en dylik lånegivning och å andra sidan om det är rätt att använda fondens pengar för att förbättra arbetsförhållanden eller om pengarna skal användas till att skapa arbetsplatser.

Vad gör organisationerna?

FFC har inget speciellt program för små arbetsplatser och inte heller någon speciell skolning för de små arbetsplatserna. I alla avgöranden strävar man i alla fall att också beakta de små företagens problem, påstår Kärkkäinen.

De ca 50 arbetarskyddsombuden på hel- eller deltid - som finns i AFC:s och dess medlemsförbunds tjänst har som sin uppgift att besöka arbetsplatserna. Dessutom skickar förbundet ut cirkulär till sina medlemsföretag och skolar medlemskåren. Enligt Keränen måste verksamheten dock utvecklas kontinuerligt.

MTE är med i den arbetarskyddsutbildning för jordbrukarbefolkningen som övervakas av arbetarskyddsstyrelsen.

  • Vid arbetarskyddseeminarierna strävar vi till att utbilda ett nät av opinionsbildare som sedan kan verka på fältet, berättar agrolog Jouhtimäki.

Billiga experter

Enligt arbetarskyddsstyrelsen förbättras de små arbetsplatsernas arbetarskydd bäst med hjälp av billiga experten. En särskild fond för förmånliga lån beviljade av samhället skulle göra finansieringen av reformerna lättare. Arbetarskyddsstyrelsen har inte klassificerat arbetsplatserna enligt storleken. Allmänna direktiv och bestämmelser berör såväl stora som små.

Avdelningschef Jukka Kallio medger, att småföretagens möjligheter att förverkliga arbetarskyddsreformer är sämre än större företags möjligheter.

  • ÄArbetarskyddsinspektörerna strävar i samband med sina inspektioner att upplysa om vad som borde göras och till vem småföretagen kan vända sig med sina problem. Myndigheternas konsulterande hjälp kan dock inte med nuvarande resurser utvidgas. 0
Utgiven i Forum nr 1983-11

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."