Flera nya ordlistor på TNC:s program i år

av Kai Finell Forum 1974-09, sida 06, 15.05.1974

Teknisk språkvård 9 Teknisk språkvård 9 Teknisk språkvård 9 Teknisk språkvård 0

Flera nya ordlistor på TNC:s program i år

NÄR TNCs VATTENORDLISTA 3, TNC 51, presenterades i fjol nämndes att en senare omredigering av hela vattenserien var tänkbar. Närmast då i form av en sammanslagning av de tre kompletta delarna. Som ett led i denna utveckling föreligger nu den första etappen till påseende och bruk. Nämligen TNC 54 Vattenordlisteregister med uppslagstermer, hänvisningstermer och sådana termer vilkas bruk de svenska vårdarna av tekniskt språk. bruk avråder.

Registret är ett behändigt och tidsbesparande hjälpmedel för dem som i sitt arbete nyttjar de tre — svensk-, engelsk-, fransk-, tysk-, och finskspråkiga — huvudordlistorna TNC 41, 45 och 51.

Det per datamaskin uppgjorda registret är uppställt så att för den svenska delen gäller att hänvisningstermen följs av en eventuell grammatisk upplysning varefter den engelska motsvarigheten följer och därefter beteckningen på den, av de tre nyssnämnda, TNC-publikation . där termen finns också om den förekommer i flere volymer. Ex abiogen; adj abio genouns-TNC 41. De utländska registrens uppställning kan illustreras av det finska exemplet: nieluhäviöirö, inströmningsförlust TNC 51.

Publikationen innehåller 1410 termer och omfattar 130 sidor. Pris SKr 10,— inklusive moms,

Med detta arbete har TNC också inlett en etapp i det omfattande utvecklingsprogram som under namnet TERMDOK beskrevs i TNC-Aktuellt 1973:3 och 4.

FLYGTEKNISK ORDLISTA hör till TNCs planet under verksamhetsåret 1974, Som fortsättning på detta högaktuella program kommer man automatiskt att tänka på att också de jordbundna framdrivningssättet alltför länge försummats.

Ifråga om motorfordonstekniken har TNCs alla ansträngningar att få i gång ett ordlisteprojekt hittills tyvärr inte kunnat förverkligas. Nu har emellertid många instanser, både inom medlemskretsen och bland de stora branschorganisationerna, äntligen uttryckt sitt intresse för saken och redan lagt upp en viss beredskap för ett sådant välbehövligt program.

Här om någonstans föreligger ett behov a en rationell terminologi på ett viktigt och omfattande gebit, där snart sagt varje moment och varje pryl kan feltolkas i instruktionsböcker, på verkstadsnotor, i försäljningsavtal etc, framhåller med allt fog TNCAktuellt.

Här kunde gärna tilläggas den, tyvärr smittosamma, slangterminologi som myriader så kallade motorskribenter givmilt strör omkring sig på otaliga språk mellan vilka sedan ett flitigt utbyte av föga vare sig lingvistiskt eller tekniskt försvarbara fraser och termer utväxlas. Särskilt den populärt betonade biltestlitteraturen borde snabbast möjligt befrias från denna välgödslade språkliga ogräsflora.

UNDER 1974 pågår inom TNC ytterligare ordlisteprojekt på bland annat följande specialområden:

Avfallshantering och avfallsåtervinning, (1975) ca 200 termer. Geoteknik, (1975) ca 400 termer.

TNC 56 Oorganisk kemi, (1974) ca 400 termer, ersätter TNC 32 Hållfasthet, (1975) ca 500 termer, ersätter TNC 8 Kommunalteknik

TNC SS Kärnenergi (1974) ca 1400 termer Träbyggnadsteknik (1975) ca 500 termer, reviderad TNC 23

TNC 57 Värmebehandling (1974) ca 20 termer, reviderad TNC 19

TEKNISKA LÅNORD är någonting som inte kan undvikas i vår tid. Därför är det intressant att notera att man vid. UNESCO i Paris visat fortlöpande intresse för terminologiska frågor sedda ur just denna synvinkel. Nyligen har UNESCO presenterat ett utkast till vad man kallat ”Guidelines for the Adaption of New Scientific and Technical Terms”. Följande fem punkter i de föreslagna rekommendationerna förtjänar därför väl refereras som rättesnören för utgivare av vetenskapliga och tekniska ordlistor 1. Nya begrepp som namnges i ett orginalspråk bör ges sådana benämningar att de kan överföras till andra språk om möjligt i sin ursprungliga form eller: med så få ändringar som möjligt. — en utopisk tank kanske, men likväl värd att följas åtminstone så långt det går 2. Nya vetenskapliga och tekniska termer, som övertas från ett annat språk, bör i det nya språket ges en sådan form att så god överensstämmelse som möjligt uppnås med ursprungstermen. : 3. Den traditionella termbildningsprincipen bör fortsätta, vilket innebär att xya vetenskapliga och tekniska termer baseras på grekiska eller latinska ord,

Nya handels- och transporttermer utgår från engelska eller franska ord.

Nya musiktermer vilar på italienska språkformer.

Nya rymdtermer bildas i anslutning till amerikanska eller ryska ord.

4. Även om dessa principer inte kan tilllämpas på redan existerande terminologi bör man eftersträva att tillämpa dem i alla de fall då misstag i översättning eller dylikt kan resultera i fara för liv och lem.

5. I de fall då anpassning av ny term till dess ursprungsform visar sig omöjlig i det nya språket bör dessa ursprungstermer likväl, om möjligt följda av en kort definition, också ingå i den nationella ordlistan, så att risken för språkliga missförstånd därigenom motverkas. . I stort sett kan sägas att samtliga här föreslagna principer väl harmonierar med de rekommendationer som väglett TNC under årtiondenas lopp.

EN BEFOGAD VARNING uttalas dock angående TNC-ordlistornas bruk genom att de i biblioteken ofta sätts in på hyllan för det speciella ämnesfacket.

Ordlistans informationsinnehåll = riskerar därmed att bli undangömt för folk som söker allmän information om teknisk terminologi och vill ha upplysning om definitioner och utländska motsvarigheter.

Särskilt dagspressens och andra massmedias redaktörer borde ha ‘TNC-ordlistorna lätt tillgängliga för att i skrivbrådskan, utan besvärande dröjsmål, kunna få tag på den korrekta betydelsen av ett eller flera tekniska uttryck.

Denna synpunkt belyste TNCs verkställande direktör Einar Selander i en serie föreläsningar som han nyligen höll i ämnet forsknings- och företagsbibliotek.

(Kai Finell) Oo

Forum 9/74