Flitfällor
av Carl Haglund Forum 2013-05, sida 11, 23.05.2013
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2013
Skribenten Carl Haglund är ekonomie magiste och medlem av statsrådet.
tfällor
CARL HAGLUND
Härom veckan kände sig Europeiska centralbankentvungen att sänka sin styrränta till 0,5 procent, vilket vittnar om att Europas ekonomiska problem långt ifrån är över. Samtidigt har de dåliga nyheterna från realekonomin här hemma haglat tätt. Uppsägningar, permitteringar, samarbetsförhandlingar och förluster har varit framträdande då företagen rapporterat om sina resultat för det första kvartalet. Det rådande läget visar att modiga beslut krävs för att vända trenden,
Landets regering har satt som mål att få fart på tillväxten och sysselsättningen. Det här är också bakgrunden till den rejäla sänkningen av samfundsskatten nästa år från 24,5 till 20 procent. Regeringen beslöt också under ramförhandlingarna att inleda ett långvarigt tillväxtfinansieringsprogram, som ska stärka kapitalplaceringsmarknaden och stödja små och medelstora företags tillväxt. Programmet kan i bästa fall nå upp till en miljard euro under de följande tio åren. Programmet genomförs tillsammans med privata investerare så att minst hälften av fondernas kapital samlas in från privata källor.
Den här satsningen är mer än välkommen eftersom vi just nu har ett läge där företag har svårt att få finansiering från bankerna för att växa samtidigt som venture och private equity-fondernas närvaro och aktivitet avtagit betydligt under de magra åren som gått.
För regeringen är det också av stor betydelse att den offentliga ekonomin fås i balans. Trots många sparbeslut lever vi fortsättningsvis på skuld. För att på sikt uppnå jämvikt i ekonomin måste både andelen och antalet finländare som jobbar öka. För att detta skall lyckas behöver vi komma till rät ta med de många flitfällor som gör att trös keln att komma in i arbetslivet är alltför hög för alltför många.
Vårt socialsystem, som i dag är rätt omfattande, kan trots goda avsikter bidra till att folk inte jobbar. I många fall är det så att personer som lever på stöd och bidrag inte har speciellt stora incitament att ta emot arbete på grund av att den disponibla inkomsten inte ökar märkbart trots att man börjarjobba.
Det här är också problematiskt eftersom vi på sikt kommer att lida brist på arbetskraft, vi vet att ett ökat utbud av arbetskraft också brukar ha ett samband med sysselsättningsnivån i en positiv bemärkelse.
Den här problematiken försökte man ta sig an under den förra regeringen i den så kallade SATA-kommittén, som fick i uppdrag att göra en helhetsreform av socialskyddet i vårt land. Trots många goda förslag i kommitténs betänkande förverkligades tyvärr endast ett fåtal. På senare tid har dessa samma frågor aktualiserats bland annat som en följd av en rapport som statsrådets kansli låtit beställa.
I rapporten från statsrådets kansll ingår ett tjugotal rekommendationer som bland annat skulle ändra på utkomststödet och bostadsbidraget. Enligt mig borde flera av förslagen absolut förverkligas.
Därför anser jag att regeringen omgående bör tillsätta en intern arbetsgrupp med uppdraget att se över flitfällor. Ett paket med ett tiotal åtgärder borde rimligen gå att få ihop med alla de idéer som bland annat finns i rapporten från statsrådets kansli och SATA-kommitténs betänkande.
Det är den här typens helheter den här regeringen ännu behöver ta sig an före vi med gott samvete kan säga att vi gjort tillräckligt för att få ordning på de offentliga finanserna. ”Trots många sparbeslut lever vi fortsättningsvis på skuld. För att på sikt uppnå jämvikt i ekonomin måste både andelen och antalet finländare som jobbar öka”