Fönstret - en värmekälla?!
av Vidar Westerholm&Olli Seppänen&Merrill Robinson Forum 1981-05, sida 19-20, 18.03.1981
Önstret — en värmekälla?!
I byggkretsar har allmänt ansetts att fönstret är husets svagaste länk ur värmeisoleringssynpunkt. Värmeläckaget är mångdubbelt större än genom motsvarande väggyta, medförande vintertid stora värmeförluster och drag trots värmeelement eller ventilationsapparater under fönstret. Sommartid åter är problemet omvänt, solen skiner in genom glasrutorna och överskottsvärmen måste ventileras bort. Öppna fönstret eller installera kylaggregat. | En lösning på problemet vore, att vid kall väderlek värma den inre fönsterrutan och vid solsken lata solen värma upp luften mellan de yttre och inre glasrutorna och sedan ventilera bort luften. Detta är också principen för det sk frånluftsfönstret. Idén utvecklades redan på 1950-talet av David Södergren i Stockholm och i Finland har EKONO utexperimenterat och uppföljt sådan fönsterkonstruktioner sedan 13 år. Bilden nedan visar en rätt vanlig typ av frånlufisfönster. Utifrån räknat finns ett isolerglas, luftspalt med persienn och ett inre glas. Luften strömmar in genom en springa mellan inre fönsterbågen och amen. Solsträlningen träffar persiennen
Solvärmens fördelning i frånluftsfönster.
FORUM 5/81
I båda EKONOSs byggnadsskeden i Ot och delvis återrekflekteras, delvis värmer persiennen. Luftströmmen mellan glasrutorna i sin tur omspolar persiennen och kyler den. Med rätt inställda persiennblad förhindras solinstrålningen effektivt inte bara sommartid utan minst lika viktigt klara och vackra vardagar i mars.
Fönstret fungerar då verkligen som en värmekälla. vilken i första hand värmer den utsugna luften. Om denna sedan leds tex till lokaliteter på husets skuggsida blir dessa indirekt värmda av solskenet. Med fortsatt stigande olje- och andra energipriser har denna egenskap hos frånluftsfönstret gjort det alltmera attraktivt i byggarnas och fastighetsförvaltarnas ögon.
Under den billiga energins era vur frånluftsfönstrets viktigaste uppgift an vintertid höja den inre rutans temperatur med den mellan rutorna ledda varma luftströmmen. Samtidigt försvann ”kallstrålningen” mot fönstret och man kunde sitta strax inull fönstret utan att känna obehagligt drag. Då även radiatorerna under fönstret kunde bortlämnas blev investeringskosnaden rimlig samtidigt som golvytan nära fönstret kunde utnyttjas friare. En nyttig sak var, att med luftströmmen 1 fönstret följde läckageluften från eventuella otätheter i den yttre fönsterdelen.
Finland föregångare
Frånluftsfönstret används främst för kontorsbyggnader. sjukhusens bäddavdelningar. skolornas klassrum etc. I Norden har Finland och Sverige varit föregångare. men även i Danmark oc s har använts frånluftsfönster.
Norge samt Mellaneuropa finns hus med detta fönster i någon form. Är USA följande etapp?
Ett exempel på en kontorsbyggnad med frånlufltsfönster är EKONO-huset i Otnäs. Den första etappen togs i bruk 1973, alltså före oljeprisets plötsliga stegring. och avsikten var främst att åstadkomma ett bra inneklimat. En männingsserie som sträckte sig över ett helt år visade. att man förutom et drägligt rumsklimat fått ev energisnålt hus. I den andra byggnadsetappen togs de samlade erfarenheterna till godo och kompletterades med nya energisparande idéer och resultatet blev en byggnad vars totala energibehov är endast 40 procen jämfört med liknande hus uppförda början av 1970-talet.
I EKONO-huset II utnyttjas glidande rumstemperatur och överskottsvärme lagras på dagen i byggnadsstommen och tas sedan i bruk för att hålla värmen nattetid. Sommartid är gängen den motsatta. Byggnadsstommen kyls med kall nattluft och dämpar så effektivt temperaturstegringen på dagen, att även under den varma sommaren 1980. kunde rumstemperaturen hållas behaglig utan kylaggregat. Unik i Skandinavien är den behovsstyrda ventilationen. dvs friskluftsmängden regleras med impuls från den utsugna luftens koldioxidhal. Ju flera personer desto mera friskluft.
Att styra en värme- och ventilationsanläggning med glidande temperatur. där rumstemperaturen fär stiga nägra grader under dagens lopp och samtidigt anpass vänd 19
Fortsättning från föregående sid friskluften efter personantalet är en komplicerad process och sköts av en mikrodator.
Tillvarata solsken
Dagens intresse för alternativa energikällor har fätl oss att återuppläcka solenergins betydelse för byggnader. Där vi förr utestängde solskenet försöker vi i dag tillvarata det. I vårt land finns redan smähus där solenergin står för en del av byggnadens värme och varmvatten. De använda metoderna att fånga energin i solskenet bygger oftast på komlicerude anläggningar med många komponenter såsom solfängare. magasin för värmelagring och en omfattande automatikutrustning.
Ett solvärmt hem behöver dock inte nödvändigtvis präglas av sin speciella teknologi på ett ohanterligt och obekvämt sätt. Det behöver inte se säreget ut med opraktiska avskärmade ytor, solpaneler eller andra tunga konstruktioner byggda för atl garantera anläggningens goda funktion för värmning och kylning.
Ett hus nyligen byggt på Bainbridge Island nära Seattle USA är ett uttryck för bade arkitektens och ägarens vilja att utforma och bygga ett energisnålt hem utan att överdriva dess tekniska och
Aktiva Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och fordringar hos andra banker ..
Fordringar hos staten Krediter till allmänheten Lån . Räntestödslå Krediter i utländsk valuta .
Resultatregleringar ………………..
Utländska fordringar
Resultatregleringar ….ssssssssrsers sera
Investeringstillgångar
Masskuldebrev s.ssssrssssrrr reser resans
Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid
Aktier och andelar sssssosssssssre sir
Maskiner och inventarier , vriga utgifter med lång verkningsti .
Övriga tillgångar Värderingsposte mk 1 360 643 568,4 funktionella kapacitet. Energikonsult var EKONO Inc, Seattle. För att uppfylla denna målsättning integrerades soltekniken omsorgsfullt och lösningar användes, vilka var både praktiskt och estetiskt fullödiga. En av de viktigaste dellösningarna gav frånluftsfönsterprincipen. Frånluftsfönstersystemet används i detta fall för stora fönster riktade mot söder. Fönstret består av en dubbel ruta på utsidan. sedan en ungefär 10 cm luftspalt i vilken finns en smalbladig persienn — vit på ena sidan och svart på den andra. Till sist finns en enkel glasruta på fönstrets insida. En cirkulerande uftström leds genom luftspalten mellan den dubbla yttre rutan och den enkla inre rutan. Persiennen installerad i fönstrets uftspalt fyller den konventionella funktionen att reglera solsken och dagsljus. Dä den svarta ytan är vänd utåt, för at uppfånga den direkta solsträlningen. fungerar persiennen som en solfängaryta. Det finns en Mäkt och ett kanalsystem anslutet till fönstret för cirkulation av uften i fönsterspalten. Luftströmmen i frånluftsfönstret transporterar värmetillskottet till värmelagret eller ut. På detta sätt uppnås inte enbart en betydande ökning i uppfångandet av solenergi utan också solvärmetillskottet till rummet regleras och fönstrets oavskärmade yta kan utnyttjas med full dagsljuseffekt. Användningen av dessa fönster ger en betydande sänkning av byggnadens energibehov och gör det tull en mycket liten kostnad jämfört med uppsättning a +
LAND -OCH INDUSTRIFASTIGHETSBANKEN AB-LIB
Balansräkning 31. 12. 1980
Passiva Främmande kapital Inhemska skulder
Obligationslån .. Debenturlår , . .. Övriga skulde 3 468 775,80 33 810,0 kompletta aktiva solfångare på byggnaden.
När solen inte skiner stoppas luftströmmen i fönstret och k-värdet för fönstret är jämförbart med ett normalt treglasfönster.
Över hälften av den solstrålning som når fönstret kan uppfängas och lagras för senare användning. Effektivast infangas solvärme på vintern då solen står lågt och behovet av värme är stort. De vertikala ytorna är effektiva vid insamlingen.
Huset har också många andra energibesparande specialiteter. k-värdet för väggarna är ca 0.30 WimYyK och för taket under 0.20. Speciell teknik har använts för att minimera luftläckaget i byggnaden.
Värmelagring tillämpas även för att tillvarata värme från den öppna spisen och solenergi från fönstren utnyttjas till förvärmning av tappvarmvatten. I huset utnyttjas även värmen i badrummets spillvatten. Tillskousvärme fås från en luft till lufi-värmepump.
Husets kalkylerade energilörbrukning är under 95 kWh/m? vilket är ungefär hälften lägre än den loka byggnadsstadgans krav. Målsättningen och driften av systemet ska uppföljas med eu omfat tande program. Över 20 temperaturer i systemet registreras och cnergiströmmarna beräknas med en mikrodator installerad i byggnaden.
Vidar Westerholm, Olli Seppänen, Merrill Robinson C 1167 557 956,7 : böra 15 000 000,0 7 530 902,0 1 230 839 534,02 Resultatregleringar ….ssssssssseserr sa 44 395 347,18 dö 140 300'49 | Utländska skulder 38 583 039 60 Masskuldebrevslån . 57 886 928,34 ? Skulder till banker . 11 256 960,00 Resultatregleringar 3 407 666,36 61 557,28 | Reserveringar Kreditförlustreserveringar ……ss…… 17 800 060,0 1 250 000,00 | Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital 100 000,00 Reservfond 79 755,52 | Fritt eget kapital 1 463 446,26 Fria fonder, …. 769 800,00 | Odisponerad vinst från tidigare år 16 923,04 | Räkenskapsårets vinst.
För direktionen: Seppo Konttinen
Jaakko Saikkonen
Samuli Suomel 30 000 000,00 1250 000,0 1 150 000,0 17 957,79 . 3 389 850,06 mk 1.360 643 568,49
För förvaltningsrådet: Åke Almark