För dyra utlandsaktier?

Taggar: Teman: aktier

12/84 F i RUN

BÖRSHORISONTENO BÖRSHORISONTEN O BÖRSHORISONTEN O BÖRSHORISONTEN OBÖRSHORISONTEN

För dyra utlandsaktier?

EH Sommarn har förflutit stilla och lugnt på börsen. Det här året kan man igen tala om en sommarstiltje som väl främst förorsakats av semestrarna under juli. Och för ögonblicket förefaller det som om stillheten skulle fortsätta in i augusti, kanske på grund av att sommarvärmen återkommit.

Det är också svårt att finna något att rapportera som kunde äga notisvärde förutom att kurserna varit mer eller mindre oenhetliga sedan medlet av juni. I genomsnitt har det varit en liten nedförsbacke, som vid månadsskiftet juli-augusti visade en viss tendens till förbättring, men det är uppenbart ännu för tidigt att dra några längre gående slutsatser av det här. Det finns för all del tecken på att hösten kan bli om inte lika intensiv som förra året så i alla fall något hetare än vad hittills under det gågna året varit fallet, men också i det avseendet får man synbarligen ännu ge sig till tåls ett stycke framöver innan bilden klarnar.

Hösten inleds ju med länge väntade emissioner i bl a Lohja, Nokia, Rosenlew och Kaukas, som säkert alla kommer att bidra till en uppiggad handel. Spekulationerna beträffande andra emissioner har väl inte ännu kommit igång på alvar, vilket väl också semestrarna kan ses som en orsak till, men så småningom skall väl också de få luft under vingarna.

Det som har väckt en viss diskussion, egentligen redan på försommaren, är att de fria aktier som sålts utomlands haft en tendens att komma hem tillbaka. Dels kan man här finna som orsak den till en del överoptimistisk kursutvecklingen under förra hösten, som av allt att döma väckt en eftertankens kranka blekhet på marknaden, I synnerhet kurssättningen på de i ut landet eller till utlandet riktade emissionerna kan anses ha varit prissatta i överkant, vilket lätt får som följd att man inte längre finner intresse för våra aktier i utlandet. Vissa utländska förmedlare har också uttryckt sig något skeptiskt om vår kursnivå för fria aktier. Med andra ord börjar det nu synas tecken på det som jag även tidigare i den här spalten har påpekat, att en för snabb och aningslös utveckling av den här marknaden kan få tråkiga följder. En utveckling med små steg hade kanske varit att föredra. Nu förefaller det i endel fall som om snålheten skulle ha bedragit visheten.

I proportion har handein med obligationer och debenturer igen ökat och man vågar kanske tala om att dessa mer eller mindre dominerat omsättningen under sommarmånaderna. Efterfrågan i synnerhet på skattefria obligationer har hållit i sig. Obligationsemissionerna under första halvåret gick också så bra åt, att Finansministeriet nu har sänkt den nominella räntan på följande emission, som kommer den 13 augusti. Det här betyder att räntan på de tioåriga obligationerna sjunker till 11,25 246 och till 10,25 246 på de femåriga lånen. Sänkningen av räntorna för de kommande lånen har neaturligtvis också påverkat kurserna på börsen, vilket betyder att avkastningen för lånen på sekundärmarknaden fallit i motsvarande grad. I skrivande stund ligger avkastningen dock ännu någo över den nya nominella nivån.

Därernot förefaller det som om räntenivån på debenturerna och de övriga masskuldebreven skulle stå sig, med andra ord, att ränteförändringen inte skulle ha påverkat dessa icke skattefria Papper. Å andra sidan kan det vara förståeligt, så mycket som marknaden översvämmats av olika slag av masskuldebrev under det senaste året. Är det så att det blivit mer eller mindre en prestigegråga, att kunna ståta med ett debentur- eller masskuldebrevslån på börslistan?

Frågan om investeringsbolag, eller närmast så kallade aktiefonder, har, enligt vad man hört glunkas, igen tagit ett steg framåt och torde väl för ögonblicket ligga på remiss hos olika instanser. Vi har ju redan ett par investeringsbolag på kommande, som på sätt och vis tjuvstartat innan lagen är stiftad. Men får väl förmoda, att uppbyggnaden av de nämnda bolagen i alla fall bygger på de stadganden som föreslås i utkastet till betänkandet i frågan, så deras funktionsmöjligheter skall tryggas i efterskott så att säga. Att det yttermera finns flera färdiga konstruktioner i bordslådan som bara väntar på att Riksdagen skall välsigna den föreslagna lagen kan man vara säker på. När regeringens proposition i ärendet ges, är väl ännu oklart, men sker det under hösten eller vintern, innebär det i alla fall en betydande aktivering på marknaden inom en rätt snar framtid. Då kan man också förmoda att en ökning av köpintresset inträder så snart det blir mera publicitet kring de här frågorna. OO