För eller mot kärnkraft?

Taggar: Teman: kärnkraft

FORUM 5 - 7 23

Tunga argument stöder båda religionerna

För eller mot kärnkraft?

Har kärnkraftsdebatten blivit en språkfråga? Det kan man verkligen undra, eftersom den huvudsakligen förs på svenskt håll i Finland. Vilket naturligtvis har sina rutiga och randiga skäl.

Vårt första kärnkraftverk placerades i en svenskbygd.

Chefen för detta Lovisa-verk är svensk. Flera kärnkraftverk har planerats eller planeras just på orter med svensk bosättning. Handels- och industriministern, till vars område kraftförsörjningen hör, är svenskafolkpartist.

Rikssvenska tidningar läses i Finland i första hand på finlandssvenskt håll, och debatten i Sverige når oss tidigare än de finskspråkiga. Experter som besökt vårt land, och uttalat sig i kärnkraftsfrågan, har ofta talat just svenska.

Den enda riksdagsman som tagit något initiativ till att riksdagen skall debattera frågan är svensk.

Också om kärnkraften kanske inte har blivit en språkfråga, så är den i alla fall misstänkt nära en partipolitisk fråga. Galnare kan det inte gärna vara.

Ibland har debatten karaktären av ekorrhjul. Samma argument upprepas, bemöts, upprepas och bemöts på nytt. Om det beror på att bemötandena inte noteras eller är allt för undvikande eller grovt otillfredsställande är svårt att säga. Expertord står mot expertord, och vad respektive experter egentligen är experter på förblir höljt i dunkel.

I den ganska bökiga massa av tyckande, tänkande, trosvisshet, realism, idealism, fanatism och lokalpatriotism, som : kärnkraftsfrågan knådas i, kan man urskilja vissa ständiga ingredienser. Asea-Atom lär t o m ha utarbetat en intern omfångsrik handbok, där de vanligaste argumenten bemöts. Det är bara att slå upp och titta, när telefonen ringer ilsket. Slutintrycket blir, att den enskilda människan ställningstagande ytterst förefaller att ske på religiös grund: att tro eller inte tro. Alla kan hitta sakuppgifter övernog att stöda sig på, vilkendera riktningen de än vill företräda. Man måste dock erkänna att motståndarna är ena riktiga hejare att finna på slagkraftiga teser. Hellre aktiv i dag än radioaktiv i morgon, det var en verklig fullträff rent didaktiskt. Poäng plockas också av uttalanden som: För att tro på obegränsad tillväxt måste man antingen vara idiot eller nationalekonom. Likaså är det smart att konsekvent tala om atomkraft i stället för kärnkraft. Det ger liksom kusligare associationer, till bomber och sådant.

Förespråkarna har ju bara sin expertis att stöda sig på. Och den smutskastar man lätt som ”partiskt”. Det stämmer förstås, i och med att man tar ställning, så blir man ju partisk. Sedan ska man komma ihåg att dessa experter är tekniska experter. De vet hur kraftverken fungerar. Men knappast så mycket om tillväxtmål, ekologi och sådant. Få se när den finskspråkiga allmänheten vaknar upp på allvar. Talet om kärnkraft i inlandet förefaller nu att ha satt krafter i rörelse också över språkgränsen. Onödigt att oroa sig, tycker man på ministeriet. ”Det är ännu långt till ett beslut”. Först när beslutet kommer får man alltså oroa sig… Och då är saken ju redan avgjord.

Ack ja, det är inte lätt. Rätt och orätt, beslutanderätt och ovett. Men nog är det lite konstigt att inte riksdagen vaknar upp.

FORUM har gått ut med en enkät till ordförandena för åtta tekniska och ekonomiska svenska föreningar. De har ombetts ta ställning till utnyttjandet av kärnkraften i Finland för kraft- och värmeförsörjning. Samtliga ha uttalat sig i egenskap av privatpersoner och lekmän. Vänd 24

FORUM 5 » 7 1. Är Ni negativ, positiv eller avvaktande till kärnkraft överhuvudtaget? (Motivera)

Ses rO — — ÄLL — ,— — —

Landets elenergibehov har under en längre tidsperiod ökat med ca 9/0 per år. Tillväxten kommer sannolikt att något nedgå under de närmaste 10—15 åren, men behovsökningen blir dock avsevärd. Vår självförsörjningsgrad är minimal, och vi har i allt större utsträckning varit tvungna att ty oss till importerad energi i form av olja, kol och gas. Jordklotets oljekällor är inte outtömliga, och man tvingas söka nya lösningar. Ett alternativ är kärnenergi. Det är 17 år sedan det första kärnkraftverket körde igång i USA och de erfarenheter och kunskaper man i dag samlat på runt om i världen berättigar till att tro på kärnkraftens framtid. Frankrike och Tyskland har nyligen beslutat om mycket omfattande utbyggnad av kärnkraften. Personligen accepterar jag och har en avgjort positiv inställning till en satsning på kärnkraft.

DI Ingvar Blomqvist, Tekniska Föreningen i Finlan (RR |

Grundförutsättningen för -ekonomisk tillväxt är tillräcklig tillgång på energi. Härom var tex Lenin helt övertygad. Han inledde därför Sovjetunionens ekonomiska uppbyggnad med ett heta landet omfattande energiprogram, Goelro-programmet. För att minska klyftan mallan landsbygd och stad måste i första hand landsbygden elektrifieras, förklarade Lenin.

Propagandan för ekonomisk nolltillväxt betyder I sak att konservera det bestående och försvårar möjligheterna att utjämna ekonomiska olikheter mellan landsdelar, befolkningsgrupper och branscher. I grund och botten är nolltillväxten odemokratisk.

Växande energiresurser är därför nödvändiga om vi vill fortsätta att utjämna ekonomiska, kulturella och sociala skillnader I samhället.

Ekonlie. P.-E. Paul, representerar Föreningen Mercato rr

VD Carl Jörgen von Essen, Avvaktande. Eftersom diskussioEkonomföreningen Niord nens vågor går så höga både fre lekmanna- och expertkretsar och eftersom det inom båda grupperna tycks finnas nästan diametralt motsatta åsikter om samma saker, förefaller det mig som lekman som om en avvaktande hållning vore motiverad.

2. Förefaller kärnkraften enligt Er åsikt tekniskt tillfredsställande?

Att utnyttja kärnenergin måste enligt min åsikt betraktas som en mycket betydelsefull teknisk innovation. Tillämpningen i form av kraft- och värmeverk undergår förtlöpande en kraftig utveckling och sgs varje ny anläggning är i tekniskt avseende en förbättrad upplaga. Redan nu förefintliga och planerade lösningar är i varje fall så pass tillfredsställande, att man anser sig våga påstå att kärnkrafttekniken — definitivt har slagit rot.

Kärnkraften förfaller att vara den mest. miljövänliga av de tillbudsstående kraftkällorna. Vi bör kombinera samtliga energikällor på det mest fördelaktiga sättet och undvika att göra oss beroende av en enda eller endast ett pa energikällor. I denna kombination intar kärnkraften en viktig plats.

Kärnkraften har redan använts så länge och i så stor skala i så många länder, att en lekman mäste tro på att kärnkraftverken är tekniskt tillfredsställande. Tekniken utvecklas dessutom hela tiden, erfarenheterna ökar och säkerhetsmarginalerna blir därmed mer och mer betryggande.

De nuvarande kärnkraftverken har väl fungerat något så när till belåtenhet, förutom att det påstås att bla USAs kärnkraftverk inte ens närmelsevis har uppnått den utnyttjandegrad I praktiken som man räknat med i teorin.

3. Ekonomiskt fördelaktig?

Jämförande ekonomiska kalkyler bekräftar entydigt kärnkraftens överlägsenhet i förhållande till kraft som alstras i oalje- och koleldade anläggningar.

Ekonomiska kalkyler kan uppgöras på många olika sätt beroende på den kalkylsituation i vilken man befinner sig. Intrycket av de kalkyler som har publicerats är att kärnkraften är klart fördelaktig ur ekonomisk synpunkt.

Detta har väl figurerat som det största argumentet för kärnkraft. De olika kalkylerna och jämförelserna verkar dock att bygga på ganska olika antaganden, delvis om saker som ligger oöverskådligt långt i framtiden. ’ Hur är det med kostnaderna för avfallets flera sekler långa uppbevaring tex? Och hur går det med uranets pris vid stigande efterfrågan?

FORUM 5 » 7 4. Bör Finland gå in för kärnkraft i kraft- och värmeförsörjningen?

Finland har enligt min åsikt ytterst små möjligheter att uppmobilisera sådana ekonomiska och andra resurser, som — med åsidosättande av kärnkraften — skulle garantera en normal och ofrånkomlig tillväxt I landets totala hushållning.

Finland bör därför bygga kärnkraftverk såsom ett viktigt komplement till de traditionella energikällorna för kraft- och värmeförsörjningen.

Inte med någon stor satsning. Kärnkraftverk kan väl inte vara “sista ordet” på energiförsörjningens område. Något nytt, som kanske är bättre, billigare eller mera idiotsäkert kan upptäckas inom en nära framtid och om vi nu huvudsakligen går in för kärnkraftverk står vi där med våra monument över en gången era.

5. Om inte, vilka andr alternativ ser Ni för vår framtida kraft- och energiförsörjning?

Att satsa på forskning, att noggrant följa med erfarenheterna i lånder med liknande förhållanden och att vara sparsamma.

6. Var skall kärnkraftverken i vårt land placeras, utspridda eller med flera kraftverk placerade på samma ställe?

Kärnkraftverkens placering är en knepig fråga och bör i första hand inrangeras i totalplanen för landets energifrågor. Men förutom av tekniska och ekonomiska synpunkter påverkas lokaliseringspolitiken av många andra faktorer och då måste ställningstagandet ske från fall till fall. Utan kännedom om totalplanen vill jag inte ens i princip vara förespråkare för vare sig kusttrakten, inlandet eller båda. Däremot har jag den uppfattningen att flere enheter inom samma verk är att föredra framom många små,

Kärnkraftverken borde placeras på så få platser som möjligt i ländet. Detsämma gäller för övrigt också traditionella kraftverk, kollager, oljeråffinerier och liknande stora och miljöförfulande anläggningar.

Det här finns det väl en massa olika synpunkter på, ekonomiska, miljövårdsmässiga och = strategiska. Jag tror för min del att tex vår för yttre påverkan redan så känsliga skärgårdsnatur svårligen skulle tåla den extra påfrestning som ev nya kärnkraftverk skulle innebära.

2 2 7. Hur upplever Ni debatten. om kärnkraft i vårt land? Osaklig, upplysande eller otillräcklig?

Att man fått igång en vidlyftig debatt kring kärnkraften är bra, låt vara att man i mångt och mycket framfört “åsikter utan insikter”.

Brr rr rr rr — —

Den pågående debatten om kärnkraften är förvirrande och oklar för en lekman. Debattörerna talar förbi varandra. Hela frågan är mycket vidlyftig och omfattar bl a ekonomi, demografi, teknologi, medicin, biologi och ekologi. För en lekman är det ytterst svårt att hålla isär olika argument. Vart och ett av dem kräver specialkunskaper. Det är därför knappast möjligt för en lekman att på sakliga grunder uttala sig om hela detta väldiga problemkomplex.

ber — — rK— — — — — —

Den är naturligtvis både saklig och osaklig. I! lekmannakretsar verkar debatten ofta att föras på ett mycket känslomässigt plan där redän ordet “atom” verkar avskräckande. Alla vill väl nog också ha billig el och värme och många tycker väl att kärnkraftverk är acceptabla för ändamålet bara de placeras i någon annan del av landet!

Vänd 26

FORUM 5 » 7 san

Boris Westerlund. EkonomliekandidatförenIngen

He rr

Kurt Berg, Svenska Teknikeroch Arbetstedareförbundet i Finland

Byggmästare Torsten Ahlbom, Svenska Byggmästareföreningen i Finland

Dipl.ekon. Christer Niemimäkl, Merkur

Merkonom Hans Hägg, Merkoriomföreningen Modul

Vi måste våga tro på att de kritiska — problemen = (strälningsrisker, avfallsproblem och ekologiska effekter) skall kunna lösas. Under dessa villkor är jag prol

Tillsvidare avvaktande på grund av att riksdagen ännu inte utrett frågan ordentligt. Riksdagsman Henrik Westerlunds motion borde först behandlas och besvaras av riksdagen.

Jag är avvaktande, positivt avvaktande. Personligen är jag nog positivt — inställd — till överhuvudtaget.

Det söm får mig att tveka är det olösta spillproblemet.

Jag ställer mig ganska avvaktande, främst för att man Inte känner till vilka följder de kan åstadkomma. Tänker mest på avfallsproblemet.

Avvaktande positiv. Kärnkraften bör ingå som ett nödvändigt komplement i vår energimix. Det går inte att binda sig alltför ensidigt till någon bränsleleverantör.

kärnkraft

På denna avgörande punkt går debattens vågor kanske häftigast. Jag har inga förutsättningar att uttala mig här. Jag tror dock att ryktena om tex de amerikanska reaktorläckagen kan vara miljöpolitiskt uppförstorade. Människans intelligens har löst lika svåra tekniska problem tidigare (tex Apollo).

Ja, men endast på kort sikt, tex bränsletillgången är begränsad.

Ja.

Den tekniska utvecklingen är väl inte statisk, men de lösningar man hittills kommit med är säkert up-to date.

Det torde finnas åtskilligt att förbättra ännu, både då det gäller verkningsgrad och avfallshantering. Anti-atompropagandan är ofta osaklig och omotiverad.

Kalkyler är alltid subjektiva. Anläggningskostnaderna kan väl med rimlig kalkyltolerans beräknas (i dagens pennigvärde), men priset på bränslet (uranet) kommer möjligen att vara ett krux i räkningen. De kalkyler jag sett utförda före oljekrisen har visat lönsamhet. Kalkylmässigt avgörande är ju vad man jämför med (i detta fall kol och olja) och priserna på dessa ligger ju nu på en nivå som trots uranets prisstegringar bör ge en positiv kalkyl. Men bränslet uran är ju en knapphetsfaktor, som dessutom mäste anrikas i en energikrävande process!

Rent tekniskt kan kärnkraften anses som ekonomiskt fördelaktig, men då problem, som vi ännu inte känner ellér kan överblicka, kommer med i bilden kan kostnaderna stiga oberäkneligt.

Om tillräcklig utnyttjningsprocent uppnågs är svaret ja.

Åtminstong idag. Men lönsamheten hänger mycket ihop med utvecklingen på oljefronten. Se dessutom fråga 5

Kärnkraftsverket har den lägsta energikostnaden för närvarande (förutom hydroelektriska kraftverk, vilka är så gott som fullt utbyggda Joch allting tyder på, att detta förhållande kommer att fortgå. De fossila energibränslena visar klara tendenser att stiga i pris, främst då oljan, beroende på dess begränsade förekomst. Då vi trots allt måste köpa olja för bilbränsle och dyllkt är det säkrast att sprida prisstegrings- och valutariskerna. Kärnkraftverkens kapltalkostnader är visserligen tunga, men en allt större del av kraftverket kan utföras av inhemsk industri —

FORUM 5 » 75

Ja, förutsatt att de tekniska grundproblemen kan lösas till fredsställande (punkt 1).

Ja, ifall utredningarna, vilka jag efterlyste under punkt 1, visar att det är av behovet påkallat. ”

Först borde ahdra alternativ undersökas bättre.

Ja, som komplement är det ett ekonomiskt alternativ till att hålla kostnaderna nere och bibehålla värt välstånd och trygga exportindustrins konkurrenskratt.

En lekman kan inte besvara frågan, ty då vore det inget problem, men fortskningen på området intensifieras för att nå tillfredsställande resultat.

Andra ekonomiskt konkurrerande alternativ finns ej då vattenkraften redan är nästan utbyggd och det som finns kvar bör bevaras av miljöskäl,

Kol, torv, och på lång sikt kanske främst — solenergi. Forskningen med solenergi har ju praktiskt taget nyss börjat, och jag miestänker att den har mycket att komma med i framtiden.

Om vi inte går in för kärnkraft betyder det nolltillväxt och ytter; ligare försämrad = bytesbalans. Sol-, vind- och tidvattensenergi är inte lämpade för finländska förhållanden. Ett alternativ är att vänta till ca år 2000, då vi kanske kan utvinna -.energi ur havsvattnet, dvs väte, fusionskraftverk eller Jordvärmeenergi.

Lokaliseringen börde styras ock så av ekologiska utredningar. Tex vilka vattendrag kan bära ett sådant spillvattenutsläpp och var är vådorna iminst? Vad vet vi om delta idag? Rätt Itet! Sist och slutligen måste lokaliseringen bli en kompromiss mellan olika intressenters krav och uppoffringar. Inlandslokalisering borde också undersökas seriöst.

På ett ekonomiskt lönande sätt, dock så att värmeöverskottet kan tillvaratagas och användas för industrin och för böstadsuppvärmning.

Det är onödigt att vi tex värmer Finska vikens vatten.

Utspridda, med beaktande av eneargibehavet.

Jag vet inte vad som talar för att koncentrera dem, lika gärna kan de enl min åsikt spridas, avfallet tex måste ändå aktivt borttransporteras.

2—3 = koncentrerade områden, helst i obebyggda föga natursköna områden, dock ej för långt från belastningskoncentrationerna.

Alltför många personer uttala sig med en bestämdhet och sä-’ kerhet som det inte är förunnat någon att besitta. Tom internationellt erkända vetenskäpsmä är oense. Debatten är påverkad dels av ”egna intressen”, dels av miljöpolitisk aktivitet. Men en debatt är viktig, det gäller an så stor fråga. Kvar står dock det faktum att det Ingen ”universälduktoritet” finns i detta hänseende. Vetenskapsmännen behärskar var för sig bara delar -av helheten. En kån reaktorteknik medan en annan kan ekologi o sv. En sansad debatt är dock viktig. Och den har först nu kommit igång.

mA — — (rV— VÄ Är — — i

Debatten borde ske bland experter och bland dem som. skall bära ansvaret,

Frågan är icke en lämplig “”folkomröstningsfråga”. .

Den = offentliga kärnkraften har i många fall spårat ut, Informationen är knapp; händig, ofta lokalpolitiskt anknuten, tekniskt bristfällig och motsägelsefull.

Otillräcklig, mera debatt!

Osaklig i högsta grad. Anti-atomlinjen används som politiskt slagträ. Parterna talar förbli varandra, ej om samma sak.

debatten om