För- och nackdelar med europapatent
Forum 1974-02, sida 17, 06.02.1974- För- och nackdelar med europapatent
Det första steget i riktning mot ett enhetligt europeiskt patentväsende togs i oktober i fjol. Fjorton nationer undertecknade då en konvention om ett centraliserat. europeiskt patentansökningsförfarande. Högkvarteret skall förläggas till Mänchen. Finland deltog i konferensen men har åtminstone hittills ställt sig avvaktand till konventionen, omtalar dipling Ar VD för den nu 100patentbyrån O ne Kolster, åriga verksamhet Kolster Ab bedriver.
Så som det är nu har alla länder sina egna patentlagar som i vissa fall avviker från varandra. Patentansökningsförfarandena varierar från land till land, likaså proceduren: Skall en ansökan om patent inlämnas i ett visst land måste ansökan göras på landets språk. Endast nationella patent beviljas. Det här är dyrt, omständligt och besvärligt, framför allt dyrt.
Syftet med konventionen är att förenkla och centralisera ansökningsförfarandet: en ansökan skall leda fram till patent i samtliga eller en del av medlemsländerna, allt efter önskan.
Den planerade organisationsskissen ser i all korthet ut på följande sätt:
Ett centralt europeiskt patentverk grundas i Mänchen med en filialbyrå i Haag. Patentverkets verksamhet övervakas av ett förvaltningsråd sammansatt av representanter för deltagarstaterna. Byrån i Haag handlägger i princip de formella förutsättningarna för beviljande av patent fram till offentliggörandet av patentkraven. Därefter överflyttas proceduren till patentverket i Mänchen. Organisationens officiella språk är engelska, franska och tyska. Patentsökande från ett land som har étt annat officiellt språk får inlämna ansökan på landets språk, men i detta fall måste handlingarna inom en fastställd termin översättas till något av patentorganisationens officiella språk. Enligt uppskattningar som gjorts kommer ca 60 procent av ansökningarna att göras på engelska, 30 procent på tyska och 10 procent på franska. Beviljade patent faller under respektive signatärmakts nationella patentlagar och är således fortfarande att betrakta som nationella patent. Den eftersträvade fördelen med systemet ligger som nämnts i det enkla patentansökningsförfarandet. Också kostnaderna torde kunna nedbringas.
1 konferensen som hölls på inbjudan av
Forum 2/74
Tyska förbundsrepubliken den 10 september —S5 oktober 1973 i Miänchen deltog 21 stater (de nio medlemsländerna i EG, Finland, Grekland, Jugoslavien, Liechtenstein, Monaco, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige, Turkiet och Österrike). Under slutsessionen på konferensens sista dag undertecknades konventionen av 14 stater: EGländerna, Grekland, Liechtenstein, Norge, Schweiz och Sverige. Övriga länder har en frist till den 5 april i år att ansluta sig till konventionen, vilket ger dem möjlighet att delta i det fortsatta förberedelsearbetet. Konventionen väntas bli ratificerad under loppet av år 1975 och följande år skall det europeiska patentverket slå upp sina dörrar. Till dess skall högkvarteret i Minchen vara utbyggt. Det har kostnadsberäknats till ca 350 milj mark enligt 1972 års priser.
Parallellt med dessa förhandlingar har EGstaterna bedrivit underhandlingar som gå ” ännu ett steg längre, dvs en centralt in lämnad patentansökan skall leda till ett enda patent som skall täcka hela EGområdet.
Bäst att avvakta och se
Dipl ing Arne Kolster kommenterar — Den europeiska patentkonventionen saknar inte attraktiva drag. Men den innehåljer också negativa moment. Hos oss har
Patentbyrån Oy Kolster Ab har en hundraårig verksamhet bakom sig. Endast två byråer i Danmark och en i Sverige har verkat längre tid. Byrån grundades av ingenjören i maskinbyggnadsteknik Rudolf Kolster som i början av 1860talet inflyttade från Hamburg. Han innehade en lärarpost vid dåtida Polyteknicum och blev sedermera professor vid högskolan. Vid sidan av sin lärarverksamhet började han på 1870-talet verka som patentombud. De första fullmakterna är undertecknade den 6 respektive 12 december 1873 av två engelsmän. Men troligt är att verksamheten startades tidigare.
Rudolf Kolsters tre söner — Fritz Herman och Reinhard — förde till att börja med verksamheten vidare under firmabeteckningen Rud. Kolster Söner. Efter 1910 ledde Fritz Kolster ensam firman. År 1936 ombildades firman till aktiebolaget Oy Kolster Ab.
Bolagets nuvarande direktionsordförande är hovrättsausk. Åke Kolster oc man speciellt från industrihåll drivit på att konventionen borde undertecknas. Finland skulle därmed intimt kunna följa med sakernas utveckling. På ämbetsmannahåll är man mera benägen att avvakta situationen. Det säger sig självt att om en stor del av patentärendenas behandling överflyttas till en internationell instans utomlands, så minskar det nationella patentverkets betydelse. Det här var ett av de stora problemen under konferensen. — Såvitt jag vet har även den kommitté som representerade Finland vid den ovannämnda konferensen i Mänchen föreslagit statsrådet att Finland till vidare inte skulle underteckna den nya patentkonventionen. Finland har möjlighet att som observatör följa konventionens utveckling, kan tillgodogöra sig även som icke-signatär alla konventionens fördelar och kan om så senare vore önskvärt när som helst ansluta sig därtilll För närvarande förefaller det som om en anslutning till konventionen skulle i onödig grad hota både vårt ämbetsverk, Patentoch registerstyrelsen, samt den nationella finländska verksamheten inom patenträtten. — Som patentombud ser jag också vårt speciella yrke hotat. I och med att det finländska patentverkets roll inskränks krymper också våra verksamhetsmöjligheter. Den finländska industrin har knappast bärkraft att upprätthålla inhemska patentombud. Bäst att avvakta och se tiden an. Od
Oy Kolster Ab 100 å verkställande direktör dipling Arne Kolster. Deras söner jurkand Björn respektive diplekon Leif Kolster representerar den fjärde generationen av släkten i firman.
Av de ca 3750 patentansökningar som I fjol inlämnades i Finland svarade företaget för ca 30 procent. Av ansökningarna var ungefär tre fjärdedelar utländska patent och en fjärdedel inhemska.
— I patentfrågor har den finländska industrin hävdat sig bra både nyhets- och kvalitetsmässigt, framhåller dipling Arne Kolster. Vår storindustri håller sig med välutrustade och seriöst arbetande forsknings- och produktutvecklingsavdelningar. De står för den övervägande merparten av alla inhemska patentansökningar.
På byrån arbetar för närvarande åtta ingenJörer med patentärenden, tre jurister hand lägger varumärkesfrågor och mönsterskyddet handhas av en ekonom. Totalt sysselsätter byrån ca 80 personer. m 17