Föråldrar företagskultur bromsar utveckling i Baltikum - konsultverksamhet på ort och ställe ett måste

av Christian Schönberg Forum 1995-01, sida 11, 26.01.1995

Taggar: Teman: företagskultur

Blir det gamla ärevördiga börshuset i Riga centrum för Baltikums samlade ekonomiska tillväxt på 2000-talet kti n rör oss, säger Systemköpa nna en fysis närhet till expertisen om

FÖRÅLDRA någonting skulle kärva till’sig.

FÖRETAGSKULTU bromsar utvecklin i Baltiku = konsultverksamhet på ort och ställe ett måste

Christian Schönberg

U nder senare hälften av år 1993 sökte Scala nyckelfigurer för sin kommande baltiska verksamhet i Tallinn, i maj 1994 invigdes det första kontoret officiellt i Baltikum och nu knappt ett år senare har företaget redan sålt ett femtiotal av sina avancerade, prisbelönta styrningsprogram på marknaden.

Det är ingen lätt uppgift att marknadsföra sofistikerade, internationella dataprogrami Baltikum. Företagen ligger flera decennier efter i utvecklingen, föråldrade styrmekanismer och gamla ryska bokföringssystem kan inte längre tillämpas och man har överlag svårt att sätta sig in i och lära sig spelreglerna i det moderna västerländska kostnadsoch redovisningstänkandet. De anställda är ovana att ta egna initiativ och påverka verksamheten och har därutöver uppenbara problem med att förstå hur nya och moderna systern riktigt fungerat.

— Av egen kraft kommer balterna ännu inte vidare, man bör vara på plats och driva på annars stannar hela processen upp, säger Scala Finland Ab:s styrelseordförande Leif Stolt som marknadsför verksamhetsstyrningsoch redovisvisningsprogrammen i området.

De flesta balter är trots allt på alerten och farten är rätt högt uppskruvad vilket gör att det ändå känns bra att få vara med på ett hörn och delta i det infrastrukturella uppbyggnadsarbetet. Den första etableringsvågen har mest rört sig om joint venture-bolag med inymp ning av företagsidéer från de västliga ägarnas sida, vilket varit helt nödvändigt eftersom det tar sin tid innan balterna själva kört in sig i nya tankebanor.

— Vi kan givetvis inte pracka nya ekonomisystem på företagen men efterhand våra program blir kända hos lokala bolag lärs systemen vidare rätt snabbt ändå.

Inga större fel på grundutbildningen

Grundläggande datakunskap och insikt i enklare ADB-system har man nog i Baltikum men däremot ingen större applikationserfarenhet, vilket är bl.a. Scalas största problem då det gäller att hitta lokala distributörer av bolagets programvara. För att kunna sälja ett program behövs givetvis kunskap också om områden där de tillämpas.

— I fas ett, då vi bearbetar joint venture-företag med en västeuropeisk partner har vi lättare att kommunicera, svårigheterna kommer i fas två då vi närmar oss de lokala företagen där hela kulturen i företaget borde revideras, säger Leif Stolt. Företag med svaga eller kanske inga grundkunskaper i ämnet överhuvudtaget drar därutöver på sig onödigt stora kostnader eftersom vi måste offerera våra inkörningspaket utgående från de anställdas miserabelt låga erfarenhetsnivå.

I Litauen har Scala kommit i kontakt med ett konsultföretag som påstår si tillsammans med myndigheterna vara med om att bygga upp ett eget skräddarsytt redovisningssystem i landet och vars businessidé går ut på att ge basundervisning till bokförare och ekonomichefer om debet och kredit och kanske något mer än så. Datoriseringen av systemen kommer in i ett senare skede då bl.a. Scala med sina omfattande dataprogram och systempaket på allvar kommer in i bilden.

Enligt Stolt är det fortfarande lättast att bland de baltiska länderna göra affärer i Estland men han tror också att Riga rätt snabbt kommer att utvecklas till ett kommerciellt centrum för hela Baltikum. Vilnius i Litauen borde teoretiskt sett ha samma möjligheter, men känslan av att landet och företagen såväl avståndsmässigt som i kulturellt hänseende ligger mera avsides kan inte negligeras. So wie so går utvecklingen ändå rask framål i alla tre stater. Skulle de ännu samfällt kunna göra något åt de orimliga tullsystemen, skulle mycket vara vunnet. Trots att man rör sig i ell frihandelsområde spolieras hela idén av de fysiska kontrollproblemen vid gränsstationerna. En samarbetskommitté under ledning av förre riksbankschefen i Sverige Bengt Dennis har till uppgift att pressa fram en lösningsmodell för att råda bot på problemen.

Varför inte blåvita vingar — Vi är ute i rätt tid och eftersom vi har en internationell produkt att sälja är konkurrensen inte alllför besvärande. Visst stöter vi på lokala förmågor som erbjuder företagen billigare lösningsmodeller men de saknar ofta viktiga funktioner i paketet eller som i vårt fall en internationell organisationen som gör att programmen kan användas nästan sagt var som helst i världen.

Joint-venture företagen på Scalas kundlistor domineras av nordiska bolag som Electrolux, ABB, Tetra Pak. Partek, Orion, Tamro och Ahlström, medan exempelvis CocaCola, PepsiCola, Röda Korset och Alcatel har en mera internationell bakgrund.

— Att ta sig över pölen till Tallinn är för oss finländare ingen större konst. För att däremot underlätta resandet mellan Finland och de övriga baltiska länderna borde Finnair absolut sätta in minst ett tidigt morgon- respektive sent kvällsflyg på Riga och Vilnius snarast möjligt, föreslår Stolt. Affärsmöjligheterna och resberedskapen skulle automatiskt öka om man gavs möjligheten att tillbringa en hel arbetsdag på ort och ställe. Att ta vägen till Vilnius via Köpenhamn känns inte riktigt OK.

Trots att Scala redan jobbar på för fullt både i Riga och Vilnius har man ännu inte officiellt invigt egna kontor på ort och ställe, man väntar först på att programvaran till fullo skall vara översatt till respektive språk och tillika fylla alla lokala regler och förordningar. 11