Företaget med självutmaning: MARKS&SPENCER

av Erkki Olin Forum 1992-03, sida 22-23, 12.03.1992

Taggar: Teman: företag

Företaget med självutmaning: Pi tmuss ss ti a

MARKS & SPENCER

Text: Erkki Olin

MV

Marks & Spencer var det mest beundrade företaget i England i fjol. Att satsa på inhemskt och system som bygger på relevant styrinformation hjälper företaget att hålla konkurrenterna stången.

2 till år är den absoluta ettan inom sitt gebit? För att hålla konkurrenterna på avstånd finns det nog ingen annan råd än att varje dag helt enkelt ta upp kampen med sig själv. På så sätt bygger ett suveränt företag som Marks & Spencer till på sitt värde. Vilar det på sina lagrar, tappar det i värde var dag som går och slutligen kommer konkurrenterna företaget in på livet.

Att döma av tidningen Financial Times senaste TOP 500-lista över europeiska företag, klarade Marks & Spencer inte bara av att hålla sin position som ledande varuhuskedja i England. utan lyckades t.o.m. förbättra den trots recessionen. Räknat i kapitaliserat marknadsvärde på sin aktie åkte Marks & Spencer upp till den 20:nde i ordningen på TOP 500-listan 1991 från att ha legat på 29:nde plats 1990.

Lång ”meritlista”

Det var inte vinstökningen på 1,9 procent till 615,5 miljoner GBP och inte heller ökningen av omsättningen med 4,5 procent till 5,8 miljarder GBP som ledde till positionsförbättringen. Inte berodde uppgraderingen heller direkt på kapitalavkastningen, som uppgick till 23,1 procent.

Det fanns konkurrenter till Marks & Spencer som gjorde bättre ifrån sig. Till exempel Sainsbury åstadkom en vinstökning på hela 14,8 procent till 518.2 miljoner GBP och en omsättningsökning med 12,7 procent till 7.8 miljarder GBP, men låg trots det 13 positioner lägre på Europa-listan ä = Marks & Spencer. Inte hjälpte det 1 heller att Samsbury uppvisade en ka pitalavkastning som var uppe i 26. | procent eller närmare 4 procentenhe ter över nivån hos Marks & Spencer. Det avgörande för Marks & Spencers positionsförbättring med 9 platser på Europa-listan var att företaget had ett sk. track record, en ”meritlista” från en längre tid, som visat att en investering i Marks & Spencer aktien varit en lönsam affär på lång sikt. Den kunde också fortsättningsvis anses vara det, eftersom ingenting pekade på det motsatta. Men Sainsbury hade nog nappat in på försprånget.

Klasskillnaden till konkurrenterna bestyrks av tidskriften The Economist, som i en industriöversikt i fjol ansåg att Marks & Spence € var det mest beundrade engelska företage Ö utgjorde den långsiktsplacering som gav det högsta värdetillägge 9 var det företag som bäst kunde locka till sig och behålla toppförmågorn 6 var det företag som engagerade sig mest för samhälls- och miljöfrågorna

I en röstning i det berömda uppslagsverket The Courvoisier Book o 3/1992 FORU the Best, ansågs Marks & Spencer dessutom vara den bästa livsmedelsbutiken i England.

Från gårdfarihandel till världsberömmelse

Det har tagit 110 år för Marks & Spencer att nå sin nuvarande position och berömmelse som Englands främsta detaljist.

Michael Marks hette han. den ryska flyktingen och gårdfarihandlaren som startade det hela år 1882. Med en grundplåt på 5 pund, som han lånat av pgrossisten Isaac Dewhurst, reste Marks 1884 sitt första salustånd där allting kunde inhandlas till ett enhetspris av en penny. Tio år senare hade Marks utvidgat verksamheten att omfatta 8 stånd, och det var då kompanjonen Tom Spencer trädde in i bilden. Sedan började det gå vägen för de företagsamma bolagsmännen.

Idag är Marks & Spencer ett internationellt företag med 685 varuhus och affärer, en personal på 74 000 och en årsomsättning på 45 miljarder mark. Som en jämförelse kan nämnas att Stockmanns omsättning år 1991 var 3,11 miljarder mark.

Inhemska leverantörer gynnas

Det speciella för Marks & Spencers verksamhetsprinciper är att företaget fäster stor vikt vid det rent inhemska i sina inköp.

Marks & Spencer följer konsekvent principen att köpa utländskt bara ifall nya Uppslag och idéer, eller ny teknologi och de vanligen mycket högt ställda kvalitetskraven och andra värden inte går att tillgodose genom köp i England.

Rent siffermässigt betyder det här, att av Marks & Spencers upphandling i år på sammanlagt 4,5 miljarder GBP. hela 80 procent tillverkas I England. Genom sitt utländska affärsnät är Marks & Spencer i själva verket också en stor exportör av engelska varor. Den brittiska beklädnadsindustrin kan faktiskt räkna med att Marks & Spencer klarar av 25 procent av industrigrenens export. Engelskt mode säljer bra såväl i Paris som Hong Kong just tack vare Marks & Spencers distributionsnät.

Då Marks & Spencers uppköpare vill träffa en leverantör är stilen närmast att jämföra med ett kungligt besök. Allting är finputsat och nymålat hos levernatören, där personalen ställer upp i sin bästa mundering för att göra ett gott intryck.

Det starka inslaget av inhemska leverantörer bygger naturligtvis på ett mycket fast och avancerat produktutvecklingssamarbete, men också på ett uppskruvat tempo för leveranser. I dagens läge gäller det att hålla styr på varuhanteringen och att klara efterfrågesvängningarna med kortast möjliga varsel.

Marks & Spencer vet dessutom att

FRUN, 3/1992

Sir Richard Greenbury är Marks & Spencers nuvarande styrelseordförande.

EEE leverantören har stor nytta för sina övriga kundkontakter av samarbetet.

Relevant styrinformation i stället för massvis med data

En annan viktig konkurrensbefrämJande faktor hos Marks & Spencer är den avancerade logistiken i varuhanteringen. Det är här detaljisten gör de stora vinsterna i dagens kärva detaljhandelsklimat och höga räntenivå. Att Marks & Spencer skyndat långsamt har visat sig vara den rätta strategin. De detaljhandelsföretag som utan närmare eftertanke och noggrann planering i all hast gav sig i kast med informationsteknologin har nu fått ångra sina misstag. De misstag företagen vanligen gjort går i korthet att beskriva så att de istället för relevant styrinformation samlat på data.

Marks & Spencers strategi för informationsbehandlingen har varit den att varje system som tas i bruk skall kunna bibringa själva kundtjänsten ett mervärde, I ett detaljhandelsföretag har den strategin alltid att göra med att kunna placera den rätta varan på den rätta hyllan inom den rätta butiken i rätt tid. I praktiken betyder dethär följande saker 1. Det som har sålts i butiken registreras dagligen på inköpsavdelningen.

2. På basen av butiksinformation gör inköpsavdelningen sina beställningar hos leverantören.

3. Butiken rapporterar dagligen om varuläget för de enskilda produkterna till lagret.

4. Varulagret meddelar butiken vad som finns i lager.

5. Slutligen gör biträdet en specificerad beställning från lagret.

Idén med systemet är att den person som är närmast kunden, dvs. atfärsbi trädet, får göra rtekvireringen från lagret med utnyttjande av sin egen yrkeskunskap och omdömesförmåga. Att ansvaret för butikssortimentet slutligen faller på den som har de bästa förutsättningarna att göra de rätta besluten visar var Marks & Spencers konkurrenskraft ligger i sista hand. 9

Marks & Spencers verksamhetsprinciper i Englan 1. Företaget inriktar sig på att sälja kläder för hela familjen, inredning för hemmen och högklassiga livsmedel. Varan skall ha kvalitet och ge ett gott utbyte för priset.

2. Företaget strävar efter en angenäm och effektiv shoppingmiljö för kunden.

3. Företaget bemödar sig om att erbjuda kunden en vänlig och hjälpsam service av en välskolad personal.

4. Företaget strävar efter långsiktigt samarbete med leverantörerna till ömsesidig båtnad för företaget och leverantörerna. Samarbetet skall uppmuntra leverantörerna till användning av modern och effektiv produktionsteknik.

5. Företaget vill stöda den brittiska industrin och företar inköpen i utlandet bara då nya idéer, ny teknologi, kvalitetsfrågor och andra egenska per hos varan inte kan åstadkom mas genom köp i hemlandet.

6. Företaget vill försäkra sig om at personalen och aktieägarna blir del aktiga i företagets framgång.

7. Företaget vill oupphörligt förbättr sina kvalitativa prestationer ino alla sektorer.

8. Företaget vill utveckla goda mänsk iga relationer till kunderna, perso nalen, leverantörerna och samhälet.

9. Företaget vill handla ansvarsmedvetet gentemot miljön och se till att dess leverantörer också lever upp till miljökraven.

23