Företagsamhetens tröskel måste sänkas
av Pauli Koistinen Forum 1982-20, sida 13-14, 15.12.1982
Taggar: Teman: företagsamhet
e Företagsamheten minskar i en tid då det allmänt förutspås att livskraftig företagsamhet kommer att ha en ännu större betydelse än tidigare för vårt lands ekonomiska framgångar. Detta ger anledning till att fundera på vad som kan göras för att uppmuntra till och stöda företagsamhet.
Det som framför allt kväver företagsamheten i dag är dess höga tröskel. Liten är inte den mängd rutiner — hos myndigheter och i företagets inre administration — som företagaren måste reda ut innan ban inleder sin verksamhet. Och all denna byråkrati skall skötas vid sidan av anskaffningen av företagets materiella grundförutsättningar, såsom verksamhetsutrymmen, utrustning, personal, lager, affärsförbindelser och finansiering.
Hur kan t ex banken stöda en person som planerar att starta ett eget företag? Svaret är enkelt: genom att verka så, att tröskeln för företagsamhet sjunker.
Små företag är viktiga
FÖRETAGSAMHETENS TRÖSKEL MÅSTE SÄNKAS
Av tillbudsstående statistik kan konstateras, att antalet företag — uttryckligen små industri- och handelsföretag - har minskat under 1970-talet. Från statistisk årsbok framgår också att konkursernas antal under senare hälften av förra decenniet har ökat konstant.
Dagligen kan man höra farhågor om att den tid närmar sig då det kommer att råda en verklig brist på företagare. Ytterst få välutbildade personer kommer i framtiden att axla företagandets risker, om ingenting
På sitt eget verksamhetsområde kan banken ofta bättre än något annat expertorgan hjälpa den blivande företagaren genom att grundligt undersöka och penetrera företagets planer och anmärka på de punkter i företagets verksamhetsförutsättningar, som enligt bedömningen kan bli kritiska.
Vid sidan av en dylik grundutredning och bedömning kan banken göra mycket annat. Den kan tex förmedla sådan information som inte står till förfogande på den egna orten. I sådana här situationer kan kunden utnyttja bankens egna tjänster och de tjänster som bankens yttre kontakter erbjuder.
Betydande experthjälp kan också fås bla från Handels- och industriministeriets industridistrikt, från företagarnas organisationer och av kommunernas näringsombudsmän.
Bankerna kan göra mer Å andra sidan kan banken i sin betjäning gå längre än vad varit brukligt under gångna år. På basen av de uppgifter och mål som företagaren uppger är det möjligt för banken att göra det praktiska arbetet — från
Forum 20/8 görs.
uppgörandet av prognoser till att skriva ansökningshandlingar — i enlighet med den gemensamt uppgjorda finansieringsplanen. Då kan företagaren koncentrera sig på det som han behärskar bäst: att organisera produktion och marknadsföring.
Det är emellertid troligt, att tröskeln till företagsamhet höjs mera av den ekonomiska risk som = företagaren måste axla än av långtgående byråkrati. Det torde vara mera regel än undantag, att företagaren enbart för att skaffa startkapital blir tvungen att pantsätta hela sin egendom och dessutom sig själv och sin framtid. Det sistnämnda sker i praktiken så, att — ocks beträffande företag i aktiebolagsform — långivarna i allmänhet kräver ägarens personliga garanti för förbindelserna. I andra vanliga modeller sker den personliga bindningen automatiskt. Insatsen för en nybörjarföretagare är hård, ibland omåttlig.
Bankerna får stund efter annan utstå kritik för att de försöker skydda sin egen ställning med mångdubbell borgen, Men bankerna tar också risker då banklagstiftningen det tillåter och företaget har förutsättningar till lönsam verksamhet. andra sidan är det behövligt att notera och förstå, att bankerna i huvudsak använder medel som de upplånat av andra till si 1 lånegivning. Och pengar som fåtts till låns av andra får inte slängas bort.
Banken kan under dylika förhållanden bara i undantagsfall — inom ramen för Jagstiftningen — fungera som egentlig riskfinansiär. Företagarens risk kan dock banken minska på olika sätt. Det viktigaste är givetvis att bistå företagaren vid projektbedömningen på så sätt, att ekonomiska bakslag kan undvikas.
Dessutom behöver företagaren hjälp av rådgivande art för att han utan omåttligt stora personliga förbindelser skall kunna utnyttja de garanti- och finansieringsinrättningars stöd, som uttryckligen har grundats för att ta risker. Sådana är närmast Statsgarantianstalten, Exportgarantianstalten och U-områdesfonden.
Professur i företagsamhet
Enligt den rådande uppfattningen är det inte möjligt att med hjälp av utbildning göra en företagare av en människa som saknar medfödda företagaregenskaper. Uppfattningen är otvivelaktigt riktig. Likväl har vissa centrala grupper inom landets näringsliv beslutat att skänka en professur för företagsamhet och ledning av småföretag till Helsingfors finska handelshögskola.
Under det påbörjade decenniet kommer de akademiskt utbildades andel att stiga till en femtedel av hela årsklassen. Det har uppfattats som viktigt, att det åtminstone i Helsingfors finska handelshögskola finns ett utbildningsområde, som kan ge studenterna möjligheter till att få klar och kompetent kunskap om såväl företagsamhetens förutsättningar och risker som om dess möjligheter. Till utbildningsprogrammet kommer uppenbarligen att höra den know how som behövs för företagsledning, speciellt ledning av småföretag. Målet att stärka högskolestuderandenas värdesättning av företagsamhet måste betraktas som värdefullt.
Handels- och industriministeriet har via sin = industridistriktsorganisation under den senaste tiden lyckats locka företagare i stora mängder till sina skolningsaktiviteter. Detta visar, att det — trots farhågorna — fortfarande finns ett brett intresse för företagsamhet och för att starta företag. Detta intresse måste vårdas så att nya företag uppstår. Varje nytt företag — också ett litet — som uppnår förutsättningar för tillfredsställande verksamhet är värdefullt för den egna orten, men också för landets ekonomiska utveckling i stort.
Pauli Koistinen 14
Allt fler bevis:
Miljöv sammar .franBallt f) också ät ekonomiskt löna nya arbetstillfällen.
F e För ett par år sedan började UNEP undersöka fördelarna med miljöförbättrande insatser i ett antal OECDländer. Av analyserna framgår att inte bara samhället utan också privata företag kan göra stora vinster. Enskilda industrier uppvisar imponerande resultat e Det schweiziska företaget CibaGeigy rapporterar att man genom halvering av de förorenande utsläppen från sin produktion har sparat 400 000 dollar per år.
e Ett återvinningsprojekt i Japan kos nde. Dén kan dessutom skap tar 100 dollar per ton men ger 140 dollar per ton i from av energi. Den årliga vinsten är 500 000 dollar.
e En av de 22 franska industrier som förvandlar sina spillprodukter till nyttiga ting är Elfs oljeraffinaderi i Feyzin som tar tillvara utsläppen av kolväte och tjänar 2,2 miljoner dollar om året.
e North British Distilleries nära Edinburgh i Storbritannien gör kreatursföda av sitt avfall. Avkastningen på investeringarna är 100 procent.
e Företaget 3M i USA genomförde en
Forum 20/82