Företagsledare blev partiledare

av Mats Kockberg Forum 1979-11, sida 21, 20.06.1979

Taggar: Teman: företagsledare

— Näringslivets representanter borde i högre grad än tidigare intressera sig för politik, efterlyser Samlingspartiets nya ordförande Ikka Suominen.

Företagsledare blev partiledare

Under de senaste åren har man kunnat konstatera en viss flykt från politiken. En rad politiska beslutsfattare på toppnivå har lämnat en slitsam karriär och sökt sin brödföda på annat håll. Ilkka Suominen tog under pingsthelgen steget i motsatt riktning. Han lämnade VD-skapet i textilföretaget J.W. Suominen Oy för att bli ordförande för Samlingspartiet.

ww” — Företrädarna för näringslivet borde i högre grad än hittills intressera sig för samhälleliga frågor. Idag är man tyvärr oinkommen i de politiska spelreglerna vilket alltför ofta resulterar i ett resonemang enligt vilket våra svårigheter egentligen bara beror på politikernas oförmåga. Denna inställning är inte sund, konstaterar Samlingspartiets nya ordförande Ilkka Suominen.

Han är emellertid själv ett exempel på en engagerad företagsledare. Efter en lovande karriär inom sitt parti och två riksdagsperioder drog sig Suominen år 1975 tillbaka från den offentliga politiken för att ta över familjeföretaget J. W. Suominen Oy i Nakkila. Under några år kunde man läsa om honom främst som ordförande för Textilrådet och viceordförande i Industrins Centralförbund. Då Harri Holkeri för ett år sedan utsågs till medlem av direktionen för Finlands Bank började textilfabrikantens namn figurera i spekulationerna om ny högerliedare.

— Under den allra senaste tiden har jag tyckt mig märka ett ökat intresse för politik på företagarhåll, men mycket återstår ännu att göra därvidlag. Det är viktigt främst för att man skall komma ifrån det svartvita schablontänkande som segt hänger kvar. Samhället och dess problem är komplicerade, och är inte betjänta av ytterlighetsattityder.

— Personligen har jag reflekterat en hel del över det faktum att en

FORUM 11/7 rad av våra främsta politiker sökt sig andra tjänster. Jag antar att de vill känna säker jord under fötterna. För min personliga del har jag fått känna vad det innebär att jobba inom näringslivet och vill nu pröva på den omväxling och spänning politiken erbjuder. Och det är inte utan att man dessutom har vissa ambitioner … Med tanke på Ilkka Suominens näringslivsbakgrund är det naturligt att den ekonomiska politiken ligger honom speciellt varmt om hjärtat. Till dagens modefrågor hör strukturpolitiken. Vilka sektorer skall vi satsa på för att klara oss på åttiotalet? Vem skall besluta om preferenserna — Strukturförändringen bör utgå ur företagen, Där gör sig marknadsekonomins lagar gällande och signaerar omedelbart om nya trender. Den av speciellt socialdemokraterna omhuldade tanken, att staten är den enda som vet vad som är bra och vad som är dåligt, är inte tillförlitig. De projekt som staten gett sig in på har alltsom oftast misslyckats — änk bara på Valeo.

— Politikernas roll är närmast att skapa ramarna för strukturpolitiken. För att ta en aktuell fråga borde vi ex med det snaraste få en momsreorm. Orsakerna är rent pragmatiska: våra konkurrenter har redan inört mervärdesskatt. Men politikerna måste i undantagsfall också gripa in i svåra situationer. Valvilla är ett exempel på en nödvändig statlig åtgärd, i det fallet var hela den in hemska produktionen hotad. Men vid alla dessa nödutryckningar gäller det att vara ytterst selektiv. Ett konstgjort upprätthållande av ett företag leder till att konkurrensen snedvrids och övriga firmors ställning försvagas. Det ligger också mycket i Gustav Rosenlews uppmaning till företag med svårigheter: skicka ut killarna på försäljningsresa och åk inte enbart till handels- och industriministeriet med begäran om statsstöd för specialprojekt.

Ilkka Suominens första hela dag som oppositionsledare inleddes med ett tal, i vilket han utstakade Samlingspartiets linje. I den ekonomiska delen av anförandet ställde sig Suominen inte direkt avvisande till tanken på en revalvering.

— En uppskrivning av markens värde kan inte kategoriskt förkastas. Vår valutapolitik bör vara flexibel och möjliggöra justeringar i bägge riktningarna. Saken bör ses ur hela ekonomins synvinkel, och inte bara utgående från någon viss sektors krav. En annan omständighet är sedan att tidpunkten för en eventuell revalvering kanske redan är förbi. Vi har redan vant oss vid att betala importpriserna och det är därigenom ifrågasatt om de inflationshämmade effekterna av en revalvering kan uppnås, säger han till Forum.

— Jag vill i det här sammanhanget understryka att revalveringsprocenten under inga omständigheter får vara stor samt att valutapolitiken inte får användas som ett medel i inkomstpolitiken.

Ilkka Suominen fyllde 40 år i april.

— Det är i de här åren man slutgiltigt skall besluta vad man skall bli när man blir stor, säger företagsledaren, som blev partiledare, skämtsamt. Han har gjort sitt val. M 21