Företagssanering i USA - Modell för finländsk praxis?
av Stefan Sundgren Forum 1993-05, sida 23, 08.04.1993
Taggar: Teman: företagssanering
FÖRETAGSSANERING I USA — MODELL FÖR FINLÄNDSK PRAXIS?
Stefan Sundgre i har fått en lagstiftning som möj liggör sanering som ett alternati till konkurs från och med februar 1993. Enligt propositionen är syftet med lagen att bereda livsdugliga företag en möjlighet att fortsätta med verksamheten och förbättra verksamhetsförutsättningarna. Företag i finansiellt trångmål skall på ett lämpligt sätt fördelas mellan ett sanerings- och ett konkursförfarande. Det finns många frågor som är öppna i fråga om vad sanering egentligen innebär. Den amerikanska konkurslagstiftningens Chapter 11 har utgjort en förebild för de finländska reglerna. Man kan således få en uppfattning om vad en sanering med domstolsskydd de facto innebär genom att studera förhållandena i USA.
Hurudana företag sanerar?
Enligt professor Lynn LoPucki vid Wisconsin University, USA, är det främsta skälet till en ansökan om sanering helt enkelt att man vill undvika konkurs. Vid en studie av 47 små och medelstora företag (medianstorleken på tillgångarna var USD 340 000) fann han att 73 9 av företagen hade försatts i konkurs oftast inom några dagar, men i vissa fall inom några veckor, efter att saneringen påbörjats. I 19 70 av fallen förelåg inget överliggande konkurshot. Det hade dock blivit så svårt och arbetsamt att hantera borgenärerna, att man tyckte att Chapter 11 var det bästa alternativet.
Saneringsperiodernas längd
I USA har saneringsperiodens längd varierat mycket från fall till fall. I LoPuckis undersökning var den kortaste tiden 4 månader, medan den längsta var 20 månader. Saneringsperioden har oftast varit längre för större företag. Enligt en studie av Moulton & Thomas i Strategic Management Journal varierade tiden mellan 6 månader och, hör och häpna, 6 år och 11 månader för börsnoterade amerikanska företag. Tiden var i medeltal 2 år och 3 månader. Avsikten är att genomföra saneringar på en betydligt kortare tid i Finland. Enligt lagen om företagssanering bör en saneringsplan alltid föreslås inom 4 månader, ifall det inte finns vägande skäl att förlänga tiden.
Hur ofta lyckas saneringar?
Om man med en lyckad sanering avser att företagets identitet fortbestår, så är de amerikanska resultaten nedslående. En dast 26 “0 av saneringarna i LoPuckis undersökning lyckades i den meningen att företagens verksamhet fortsatte. Andelen lyckade saneringar är ännu lägre för alla Chapter 11 ansökningar USA, endast ca 10 20. Man bör dock inte sätta ett likhetstecken mellan fortsatt verksamhet och en lyckad sanering. Saneringsperioden bör närmast betraktas som en tid då man utreder om det är optimalt att sälja företagets tillgångar, eller att fortsätta med nuvarande verksamhet. I själva verket säljs en hel del tillgångar i USA under saneringsperioden. Moulton & Thomas, som undersökte 73 börsnoterade företag, konstaterade att endast 20 2 av företagen bibehöll sin identitet, samt mer än 50 246 av de ursprungliga tillgångarna vid utträde från Chapter 11. Dubbelt fler, 40 26, bibehöll sin identitet, men mer än 50 96 av tillgångarna såldes. Resten av företagen fusionerades (18 26) eller upphörde med verksamheten (22 40).
I lagförslaget till företagssanering poängterade man att företag bör fördelas på ett lämpligt sätt mellan sanering och konkurs. Man bör se saneringsperioden som en tid, då man utreder vad det är optimalt att göra med företagen i respektive fall. Agnarna får inte skiljas från vetet i ett för tidigt skede.
Aktieägarna är vinnare
Eberhart, Moore och Roenfeldt har publicerat en artikel i Journal of Finance där de visade hur värdet av företag fördelades mellan borgenärerna och aktieägarna i Chapter 11. Börsnoterade företag ingick i urvalet. De konstaterade att borgenärerna gjorde förluster i 24 av 30 fall. Saneringar där borgenärerna får vad som de ursprungligen lovats är således sällsynta i USA. En vinnare är nästan alltid aktieägarna. Samma författare konstaterade att medianvärdet på aktiekapitalet i relation till företagets hela värde var 4.1 20 för företagen ifråga. Andelen varierade från 0.4 No till 35.7 30! Vad innebär då detta? Om vi antar att företagen istället skulle ha försatts i konkurs och sålts till det värde som de hade vid utträdet från Chapter 11, förlorade borgenärerna i medeltal 4 4, medan aktieägarna gjorde en motsvarande vinst! Det ökar borgenärernas kreditförluster. Man kan även argumentera i motsatt riktning.
Det är dock möjligt att hela kakan ä större vid en sanering än om ett företag säljs vid konkurs, eftersom de pris som erhålls vid en försäljning ofta är låga. O detta är fallet delar egentligen ägarna och borgenärerna på den vinst som potentiell köpare skulle erhålla. Med andra ord, möjligheterna att göra vinster genom at köpa billigt från konkursbon torde minska.
Skuldsanering eller företagssanering
Timo Leino poängterade i en artikel i Talouselämä 7/1993 att själva skuldsaneringen endast utgör en liten del av hela saneringsprocessen i USA. Den huvudsakliga delen av saneringen inriktas på en omstrukturering av verksamheten.
Jag har fått en liten annan uppfattning om vad som händer i amerikanska saneringar. Lynn LoPucki poängterade — i en artikel i American Bankruptcy Law Journal — verksamheten oftast fortsätter precis som tidigare, eftersom den tidigare ledningen oftast kvarhåller makten i företaget under saneringsperioden. Därför är det även speciellt svårt att sanera mindre företag där ledningen och ägarna är samma personer, [ många fall är det just ett byte av ledningen som behövs för att få vind i seglen.
A andra sidan får man inte heller överbetona omstruktureringsbehovet. Det är viktigt att hålla i sär två typer av företag: Företag som är ineffektiva i dagens läge, det vill säga sådan som missköter marknadsföringen av sina produkter, negligerar produktutvecklingen etc. Den andra kategorin utgörs av företag som gjort felaktiga beslut i ett tidigare skede, men är effektiva givet den historia de har. Exempel är företag som överskattat efterfrågan på sina produkter, och därmed överdimensionerat sin maskinpark. Gjorda investeringar är gjorda, det går inte att ändra på det.
Endast den förstnämnda typen av företag kan göras effektivare genom ett saneringsprogram. För den andra typen kan ett snabbt ihopskrivet saneringsprogram till och med ha en negativ effekt. Jag har svårt att tro att 4 månaders utvecklingsprogram, föreslagna av utredningsmän, med syfte att utveckla nya produkter, rationalisera produktionen och effektivera marknadsföringen kan lyckas i praktiken. Saneringsreglerna får inte bli ett sätt att påtvinga företag dylika omstruktureringar, som kostar mera än de smakar. LJ
Ekon.lic. Stefa en doktorsavhandling om konkurser vid Svens ka handelshöogskolan i Vasa.
23