Förmögenhetsförvaltning är inte bara att tävla mot index

av Henrik Palmén Forum 1997-10, sida 32, 23.10.1997

Taggar: Teman: investering

& PLACERING

PENGAR

Henrik Palmé är lektor i finansiell ekonomi vid Svenska handelshögskolan, Helsingfors.

”Förmögenhetsförvaltning handlar inte bara om att placera och försöka ”klå” något jämförelseindex med samma nängd risk. Det handlar … om att välja portföljens risktyper så att portföljavkastningen kan förväntas dämpa placerarens ”unika” risker.”

Förmögenhetsförvaltning är inte bara att tävla mot inde realitet. Vi har fått leva under lycklig stjärnor alltsedan kriget. Förmögenhetsförvaltning - en verksamhet som brukar växa i takt med levnadsstandarden - har blivit en ganska synlig del av vardagen, Placeringsfonder, frivilliga liv- och pensionsförsäkringar samt telefonförsäljning av placeringsrådgivning är alla symptom på utvecklingen. Konkurrensen mellan placeringsformerna och förvaltarna är ganska hård och det görs kontinuerligt utvärderingar över hur förvaltarna klarat sin uppgift. De mäts då mot olika marknadsindex, som t.ex. HEX, Helibor och obligationsindex.

Men en viktig aspekt som inte syns vare sig i marknadsföringen eller i utvärderingarna av förmögenhetsförvaltarna är hur (eller om?) placerarnas unika situation beaktas vid utformningen av placeringsstrategin.

En dag blev jag uppringd av en konsult som ville träffa mig för att diskutera placeringsstrategier. Jag var förvånad eftersom min förmögenhet inte ens kunde ge kaffe och bulle i provision åt konsulten. Men å andra sidan så är det ju vi fattiga som måste planera noggrant, så jag stack mig in hos konsulten. Till en början gick allt så som jag tycker att det skall gå. Han frågade mig om inkomster, familj, boendeform och framtidsplaner. Och naturligtvis om mina besparingar och hur de var placerade för tillfället.

Men sedan tog konsultens frågor slut och placeringsförslagen började komma. Jag var förvånad och konsulten frågade om något var på tok.Jag svarade lite blygt om inte konsulten var intresserad av något mer om mig. Nu var det hans tur att bli förvånad, och han frågade vad mera han borde veta om mig.

Jag trodde konsulten skulle fråga mig hur mina personliga risker såg ut och vad jag eventuellt gjort för att hantera dem. Om jag har en hemförsäkring? Om jag har en livförsäkring, hör jag till en arbetslöshetskassa, i vilken bransch jag och min hustru jobbar, hur det står till med familjens lagstadgade socialskydd, osv? Tilläggsfrågorna skulle då innefatta dels hur vi ‘finansierat” eventuella olyckor och dels vilka unika risker våra yrkesva nn y: land är fattigt.” är inte längre e eventuellt utsatt oss för. Slutresultatet skulle bli en skräddarsydd mix av dels olika försäkringar och dels en värdepappersportfölj med lämplig risknivå och lämplig riskfördelning. Men utan att känna till hur det står till med dessa risker är det omöjligt att avgöra vare sig hur mycket risk eller vilka typer av risk våra sparmedel kan utsättas för.

Det är inte bara privatpersoner som måste kartlägga sina ”unika’ risker. I Finland är pensionsförsäkringsbolagen de största placerarna. De skall eftersträva hög avkastning för att minska på trycket att höja de lagstadgade pensionspremierna i framtiden. Mängden risk, t.ex. andelen aktier och fastigheter av pensionsbolagens totala placeringar, brukar kopplas till försäkringsbolagets soliditet. En större riskkapitalbas möjliggör en mera riskutsatt placeringsstrategi i hopp om en högre förväntad avkastning.

Men hur skall pensionsbolagen välja vilka typer av risker de skall ta för sina placeringar? För att svara på den frågan måste vi känna till vilka risker bolaget är utsatt för förrän vi beaktar placeringsriskerna, Och sedan ser vi till att placeringarna, om de inte minskar dessa unika risker, åtminstone inte förstärker dem.

En implikation av resonemanget blir att pensionsbolagens aktieportfölj inte skall efterapa HEXindexet. En viktig unik riskfaktor för bolagen är variationer i framtida premieinkomster, som följer konjunkturerna. Även inhemska riskplaceringar följer konjunturerna och förstärker således de unika riskerna.

Förmögenhetsförvaltning - för allt från privatpersoner till pensionsbolag - handlar inte bara om att försöka ‘klå’ något jämförelseindex med samma mängd risk Det handlar i betydande utsträckning om att välja portföljens risktyper så att portföljavkastningen kan förväntas dämpa placerarens unika risker. Ofta innefattar detta även en kartläggning av möjligheter att billigt gardera sig mot vissa specifika risker, t.ex. med försäkringar eller derivativa instrument. Om mina försäkringar inte är i skick måste jag välja en mindre riskutsatt portfölj, dvs. med mera obligationer och mindre aktier, än om jag har en livförsäkring och hör till arbetslöshetskassan.

Det finns inga standardlösningar som passar alla. Om förvaltarna negligerar placerarenas unika risk tvingas placerarna hålla portföljer med inoptimalt låg risk. Mängden riskvilligt kapital blir också inoptimalt liten. Det blir också den ekonomiska aktiviteten i en kapitalintensiv ekonomi som vår.

Vi måste alltså se upp för schablonlösningar vid förmögenhetsförvaltning, tycker jag. &

FORUM NR 10/97