Fornminne i rymden
av Leif Bergström Forum 2012-10, sida 29, 25.10.2012
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 2012
VARLDEN: USA
Fornminne i rymden
LEIF BERGSTRÖM IH NEW YORK
Människor har alltid velat bl ihågkomna av sina efterlevanKOMMENTAR! de. Vi har förhistoriska gravkullar, och för de mäktiga och rika pyramider och andra monument. Nu vill konstnären Trevor Paglen försäkra sig om att framtida civilisationer kan få ett grepp om Homo Sapiens bedrifter, fåfänga och tillkortakommanden om några miljarder år.
Under senhösten sänds kommunikationssatelliten Echostar XVI upp från den ryska kosmodromen i Bajkonur. Med sig för den 100 fotografier av mänskligt liv på en datadisk i ett förgyllt fodral. Projektet har skapats i samarbete med Massachusetts Institue of Technologys medialab.
Paglen hävdar att detta kommer att bli mänsklighetens längst kvarvarande fornminne, och överleva de i en framtid sedan länge raserade pyramiderna eller förhistoriska grottrmålningarna.
Satelliter i geostationär omloppsbana befinner sig cirka 36 000 kilometer över ekvatorn och färdas med samma hastighet som jorden snurrar runt sin axel. De stannar över samma punkt över ekvatorn, deras hastighet ä för långsam för att slungas ut i rymden och för snabb för att dras in av jordens gravitation. När Echostar XVI når sin omloppsbana förväntas den fortsätta sin färd i 4,5 miljarder år, till dess solen som en röd jätte slukar jorden och dess satelliter. I runda tal, naturligtvis. Det är i vart all längre än några flercelliga organismer överever på vår planet.
De 100 bilderna har valts ut efter diskussioner med vetenskapsmän, filosofer och historier.
Paglen medger att det på intet sätt är säert att någon utomjordisk civilisation under den tiden kommer att finna satelliten eller dechiffrera dess budskap om mänskligheten. Hans projekt är inte det första försöket att sända en rymdsond med våra minnesord. 1977 sköts Voyager-farkosterna upp med populärvetenskaparen Paul Sagans guld-LP:s innehållande ljud och bilder från jorden. Om 40 000 år kommer Vayager1 att vara 1,6 ljusår från stjärnan AC+79 3888 istjärnbilden Ormbäraren (Ophiuchus). Dess
Bevarar information. Människan har i olika repriser sänt upp satelliter med information om jorden och mänskligheten.
grammofonskiva använder en teknik dagens jordiska genomsnittstonåring knappast skulle kunnaavlyssna.
Paglen hävdar att projektet lika mycket tjänar som en påminnelse om mänsklighetens svaghet och vårt slutliga öde.
Joao Ribas, som är kurator vid MIT:s List Visual Arts Center, säger “Vi människor tänker vanligen om tid i fråga om timmar eller år. The Last Pictures frågar: Hur kan vi se en djupare tid, bortom mänskligheten? Genom att kombinera det metafysiska med det vetenskapliga, ekologiska och teknologis a, tvingar Trevor Paglen oss att tänka på tid på ett djupare sätt, genom att förse material som an bestå mycket länge med information om vår närvaro på jorden?
Och skulle nu någon framtida intelligent civiisation finna Echostar XVI och anse datadisken tillräckligt intressant för att försöka uttyda dess mening så innehåller den också en bild av några pulsarers position, för att ge en tidsangivelse ör när satelliten sköts upp. Det faktum att upp skjutningen försenats, troligen till november, av ett tidigare missöde vid Bajkonur är relativt betydelselöst i detta tidsperspektiv.
Skulle Paglen ha väntat några år till kunde han möjligen ha inkluderat en klocka. Forskare vid amerikanska energidepartementets Lawrence Berkeley National Laboratory rapporterade nyligen att de funnit hur en fyrdimensionell kristall kan byggas, och hålla korrekt tid i evighet. De byggde vidare på teoretiskt arbete av MIT:s Frank Wilczek, som tidigare i år föreslog att en kristall vars fjärde dimension är tid kunde resultera i en sådan klocka. Nu har Xiang Zhang och hans forskarteam föreslagit en ring av joner som hålls på plats av en motsatt laddning och sätts i rotation av ett svagt statiskt magnetfält.
En sådan klocka kunde fortsätta att i evighet hålla jordtid, men också hjälpa forskare att studera flera av kvantfysikens mysterier.
Långt innan någon liknande teknik var påtänkt förklarade naturligtvis S:t Augustine “Vad är tid? Om ingen frågar mig, vet jag vad det är: om någon frågar, vet jag inte längre…”
OLOHJAIOLSI