Försäkringskonkurrens

av Peter Nordling Forum 1988-19, sida 38-40, 01.12.1988

Taggar: Teman: försäkring

Kopparnäs…

fortsättning från sid 3 stigning, slutade fungera vid —20”C. Hydrauloljan måste bytas till vinterkvalitet(!) Maskinrummet har elektrisk uppvärmning med 3,3 kW effekt men bristfällig isolering har lett till funktionsstörningar. Givarna för vindriktningsindikeringen frös i fuktig kyla. Yrsnö trängde in genom ventilationsöppningarna.

På många ställen i rapporten om Kopparnäsverkets funktion lägger man märke till leverantörens oförmåga att klara av de mängder av mindre störningar, som utom de nämnda ”köldfelen” brukar drabba alla maskiner i inkörningsskedet. Situationen är inte ovanlig — ”dom här har aldrig sålt något längre bort än på cykelavstånd från fabriken”, utbrast en gång chefen för en importfirma där jag sysslade med mobilkranar från England. Man kan bara undra hur ofta det finns anledning att fälla motsvarande anmärkning om finländska exportföretag?

Forskning, produktutveckling och företagsekonomi

Som avslutning passar en företagsekonomisk betraktelse. Till mycket stor del har den moderna vindkraftens tillämpade forskning och produktutveckling legat i händerna på små och medelstora privata företag med begränsade resurser, ungefär som inom den nordiska båtindustrin. Den statliga forskningsinsatsen har i allmänhet rört sig om blygsamma summor — i Finland har den varit praktiskt taget noll. De svenska storkraftverken är | detta sammanhang att betrakta som undantag.

Resultatet av detta har kunnat förutspås och är på många sätt en parallell till det som hänt inom båtindustrin: En mängd halvfärdiga och misslyckade konstruktioner har kommit ut på marknaden, många konurser, förlorade arbetsplatser, förlorad goodwill. Vissa av de danska vindkraftföreagen, bland dem också tekniskt framgångsrika, har reorganiserats upp till tre gånger med nytt kapital. Varje gång föregås onkursen av obetala räkningar, dålig service och social osäkerhet. Varje gång pengarna tar slut blir det svårare att börja på nytt.

Ändå är vindkraften en symbol för den lödance, resurssnåla och miljövänliga energiproduktion, som allmänt måste accepteras i framtiden, en framtid som efter upprepade miljökatastrofer kanske ligger mycket närmare än vad en direkt brist på jossila bränslen skulle förutsätta. Det är i detta perspektiv synd att så många regeringar har ansett sig kunna ignorera vindraften.

Att vindkraften fungerar även i Finland har Kopparnäsverket redan lärt oss. Svårigheterna bör ses som utmaningar för både orskare, leverantörer, beställare och myndigheter och som ett bevis på att också finädska forskningsanslag behövs. LJ

Konkurrenslagen rår inte på försäkringsbolagen

Konkurrenslagstiftningen ökar I sig inte nämnvärt konkurrensen i försäkringsbranschen. Däremot har konkurrensen ökat och ökar tack vare egna initiativ bland bolagen. Ännu mera fart på konkurrensen blir det då den europeiska integrationen börjar. Det här konstaterar Leif Martinsen, direktör för örsäkringsavdelningen vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund.

agstiftningen minst sagt ett treeggat svärd. Drygt 60 procent av försäkringsbolagens sammanlagda premiestock härrör från de lagstadgade pensions-, trafik- och arbetslöshetsförsäkringarna. Det säger sig självt att här inte existerar någon produkt- eller priskonkurrens att tala om. Också då det gäller de friviliga försäkringarna har branschen av tradition präglats av ett omfattande samarbete. Produkter, villkor och priser har nästan varit identiska hos flertalet bolag. Det är närmast på 80-talet bolagen avvikit från det inrutade mönstret.

Leif Martinsen medger att detta är fallet. Han understryker dock att konkurrensen alltid varit hård | fråga om servicen. Men det gläder inte kunden nämnvärt eftersom onkurrensen inte kan mätas i mark och penni.

— En stor del av samarbetet mellan försäkringsbolagen beror på att produkterna är abstrakta och svårbergripliga för kunden. Han har oerhört svårt att jämföra priser och villkor och dra den rätta slutsatsen för att inna den mest förmånliga försäkringen, försvarar sig Martinsen. Han tillägger att probemet kvarstår också efter att konkurrensagstiftningen trätt | kraft.

Strukturförändring

Samtidigt har emellertid en betydande strukturförändring pågått i försäkringsbranschen i synnerhet under hela 80-talet. Bolagen har koncentrerats till fern stora gruppe [ ör försäkringsbolagen är konkurrens Litteratur: Ollila-Pikulinsky-Kortelainen-Ojanen-Eronen: Kopparnäsin tuulivolmalaitos, Imatran Voima Oy Forskningsrapporter IVO-A-05788, Helsingfors juli 1988. Finska med sammandrag på svenska och engelska. 152 s.

38

Pohjola, Sampo, Tapiola, Kansa och en lösare grupp kring Pensions-Varma. Utöver detta finns några självständiga mindre bolag. Enligt Martinsen har de stora grupperna redan en tid ansett att det är nödvändigt att konkurrera också då det gäller produktutveckling och priser.

Text: Peter Nordlin — Faktum är, säger han, att samarbetet numera är rätt obetydligt i fråga om produktutvecklingen.

Så långt kunde man tycka att allt är i sin ordning och att konkurrenslagen, vars ändamål är att tvinga fram både produkt- och priskonkurrens, sköter resten. Men så enkelt är det inte. Här tornar konsumentskyddslagen och konsumentombudsmannen upp sig som ett nytt hinder mot en fri konkurrens.

KO både för och emot

KO Erik Mickwitz anser att konkurrensen och då speciellt priskonkurrensen i princip är välkommen i försäkringsbranschen.

— Men bastryggheten borde vara lika för alla produkter. Sedan kan man bygga på med individuella lösningar, säger han, väl medveten om att detta står i konflikt med konkurrenstanken.

Mickwitz” åsikt är att det finns plats för skärpning av konkurrensen i försäkringsbranschen — men att skärpningen måste ske på konsumentens villkor. En viss skärpning har han redan kunnat konstatera men hänvisar samtidigt till Pohjolas chefdirektör Pentti Talonen som i offentligheten sagt att direktörerna i branschen fortfarande sover gott om nätterna.

Mickwitz vill inte ha några kosmetiska lösningar.

— De förvillar endast konsumenterna. Tyvärr väljer bolagen oftast den här lösningen eftersom det är det enklaste sättet att jäna mera pengar.

-— Ett bättre alternativ är att ge tillbaka den ursprungliga statusen åt försäkringsavalet så att kunden verkligen sätter sig in i vad försäkringen innebär. Han kan då konstruera sin egen försäkring genom att kruxa ör de tjänster han vill ha, föreslår Mickwitz och tillägger att metoden lämpar sig bra för datorbaserade system.

Många koppel Därmed är frågan: Vem skall försäkringsbolagen rätta sig efter — konsumenterna eller de konkurrensövervakande myndigheterna. Men här räcker det inte för försäkringsbolagen att välja mellan två onda ting. De är också tvungna att lyssna till vad social- och hälsovårdsministeriet säger, alltså försäkringsinspektionen. Försäkrinsinspektionens främsta uppgift är att hålla ögonen på bolagens soliditet. Ett försäkringsbolag kan nämligen inte tillåtas råka i en situation där det inte längre kan svara för sina utfästelser eller göra konkurs.

Tala sen om konkurrens.

19/1988 FORUN,

Skenbar konkurrens

Räknar man på premierna är det alltså endast ca 40 procent av försäkringarna som — åtminstone i teorin — berörs av konkurrenslagstiftningen. Främst gäller det frivilliga företags-, skade- och förmögenhetsförsäkringar, typ frivilliga bilförsäkringar, hemförsäkringar och båtförsäkringar. Risken finns att den här kategorin ytterligare krymper. Möjligheterna att ta i bruk lagstadgade båttrafikförsäkringar undersöks som bäst. Å andra sidan förutsätter lagen om produktansvar, då den kommer, nya frivilliga ansvarsförsäkringar.

— Men inte ens då det gäller dessa ca 40 procent blir konkurrensen lika hård som inom industrin, tvingas Martinsen konstatera.

Då ett bolag utvecklat en ny produkt är det nämligen ofta mycket lätt för konkurren mierna åt ickerökare. Martinsen påpekar att detta avviker från den traditionella synen på livförsäkringen som en allriskförsäkring. På motsvarande sätt anser Martinsen att premien kunde vara högre t ex för dem som reser mycket eller ägnar sig åt farliga hobbies.

Vad betyder lagen?

Konkurrenssituationen är alliså synnerligen komplicerad i försäkringsbranschen. Därför är det inte heller något att förundra sig över om man inte ännu I detalj vet vad den nya lagen, som trädde I kraft i oktober, innebär. Problematiken utreds nu i samråd med konkurrensverket.

Huvuddragen i lagen är att branschen — i det här fallet Finska Försäkringsbolagens centralförbund — måste meddela konkurrensverket om eventuella konkurrensbe tinsen, direktör vid Försäkringsbolagens Centralförbund. Lo att pressa priserna, hävdar Martinsen. Han hänvisar till statistiken och nämner vattenledningskadorna i fastighetstförsäkringar som ett exempel. Vattenledningskadorna har ökat enormt. Kan man inte dämpa de erna att koplera den. Det finns inget pa- gränsningar. Därefter är det konkurrensver- r a pa der entskydd för försäkringar. Kopierandet blir kets sak att reda ut i vilken mån begränsnin- — skadeutvecklingen är resultatet obönhörlidock allt svårare i och med att produkterna — garna skadar kundens intressen och vidta 9en att premierna stiger. . . ofta är baserade på avancerade datasys- åtgärder för att eliminera missförhållande- Martinsen påpekar också att ingen förem. Martinsen nämner Sampos livförsäk- — na. säkringsaren får vara förlustbringande hos ring Optimi som ett bra exempel på en för- Enligt Martinsen är det inte säkert att det — ett försäkringsbolag. En gren får alltså inte säkring som är svår att kopiera. Han hävdar — finns några konkurrensbegränsande avtal i subventionera en annan. att den samtidigt utgör ett exempel på att — försäkringsbranschen. Han anser att det när an det funnits produktkonkurrens redan innan nuvarande tillståndet med produkt- och ta- Nya distributörer agstiftningen kom. riftsamarbete endast baserar sig på rekom- — Eftersom statistiken och affärskostnaderna Men här kommer en naturlig konkurrens- — mendationer. Och rekommendationer behö- — ligger som grund för premierna är det helt begränsande faktor emot. Som utgångs- = ver inte meddelas till konkurrensverket. Nu — naturligt att försäkringsbolagen fått upp punkt för livförsäkringarna används dödlig- — återstår det att se vad konkurrensverket ögonen för bankerna som en ny distribuhetstsatistiken. Den kan man inte göra myc- och dess chef Matti Purasjoki anser. tionskanal. Det kan ge låga kostnader och ket åt. Men t ex det nya innovativa livförsäk- — Idag har vi en hård konkurrens i för- — därmed möjligheter till lägre premier. Det ringsbolaget Apofio beviljer rabatter på pre- — säkringsbranschen. Det är knappast möjligt vänd Koncernmånadsbalans den 30 september 1988 (miljoner mark) Aktiva Passiva Finansieringstillgångar Främmande kapital KäSSA sosssreserersesssrerr ere rr arsa 1119 Checkräkningar……..isssssersreer 5095 Fordringar hos Finlands Bank …….. 3 471 Depositioner …. ee 34 587 Fordringar hos andra inhemska Masskuldebrevslån . …… ee 4 144 banker oossossssrsseserses es era sara 2182 Skulder till Finlands Bank ….s.00c.. 447 Fordringar hos utländska banker . 19 485 Skulder till andra inhemska Krediter till allmänheten ……… 72 718 banker och kreditinrättningar …….. 1599 Betalningsförmedling . … 1 690 Skulder till utländska banker . . sea 45 968 Resultatregleringar .. 2747 Skulder till staten ………. ee 110 Övriga finansieringstillgångar . 1734 Betalningsförmedling 2812 Omsättningstillgångar Debenturlån.. …. 3952 Masskuldebrev sosoosoosssssrer rerna 2633 Resultatregleringar ……. 3 120 Övriga omsättningstillgångar ……… 5078 Övrigt främmande kapital .. 19 965 Investeringstillgångar Räntor och övriga inkomster . . 3 215 Masskuldebrev oosssossseseer reser ra 10 518 Reserveringar. …..ssssses a es 3 323 AKtief oososssr ere son reser d or 450 Minoritetsandel….sssssesereserrsrr rr 151 Fastigheter och fastighetsaktier ……. 1178 Eget kapital Anläggningstillgångar Aktiekapital. ….s.ssoseserererr inre 2 610 Aktie oooooo se seee ss se sara sasse resa 610 Övrigt bundet eget kapital ver 1 892 Fastigheter och fastighetsaktier . 3 450 Fritt eget kapital……ssssssssser rise 436 Maskiner och inventarier .. 620 Leasingobjekt .. 1338 Övriga anläggnin; . 654 Utgifter. ..sssosssssee se rnr ans 1851 milj. mk 133 527 milj. mk 133 527 Ansvarsförbindelser milj. mk 33 792 För Direktionen För Förvaltningsrådet Mika Tiivola Erik Stadigh Jaakko Honko FORUN, 19/1988 39

Konjunktur…

fortsättning från sid 33

Den enda primärnäring med ökad export är gruvdriften. Värdet av jord- och skogsbruksexporten rasar mycket kraftigt.

Importen har redan länge ökat kraftigast inom konsumtionsvarusektorn. Speciellt importen av kläder och bilar ökar kraftigt. Importen av investeringsvaror ökar likaså. Råvaruimportens värde är rätt stabilt, oljan har sjunkit i pris och detta har kompenserat ökningarna på andra råvaror.

EG är det enda handelsblock till vilket exporten ökat. Starkt växande exportmål är bland andra Belgien, Spanien, Portugal och Storbritannien. Det enda EG+-and till vilket exporten minskar är Danmark. Bland Eftaländerna rasar exporten till Österrike och Norge. Utanför Europa börjar Finland öka sin export till Japan. Exporten till Sovjet, Kina och arabstaterna utom Saudi-Arabien minskar, medan starkt expanderande exportmarknader tycks finnas i Indien, Israel, Australien och Östtyskland.

Av handelsblocken växer importen från u-länderna starkast. Endast importen från SEV minskar, vilket fullständigt beror på Sovjet-hanceln. Från de flesta övriga SEVländer tycks finländare hitta på allt mer att köpa. Importen från USA, Kanada, Latinamerika och Australien är i stark tillväxt.

Jämfört med andra delar av världen ökar importen från EG-länderna över lag långsammare,

Det största överskottet i handelsbalansen har Finland fortsättningsvis med Storbritannien, följt av Sovjet, Sverige, Frankrike och Norge. Mycket stora underskott noteras liksom tidigare i handeln med Västtyskland och Japan, men även med Italien, USA och Polen. MA 6

Frihandel..

fortsättning från sid 34

Saima kanal lades på is, importen från Finland minskade och en återbetalning av 23 miljoner rubel uppsköts likaså.

För Finland var det kristider. Enligt den regionala teorin om strategisk embargopolitik utnyttjade Sovjet sin kontroll över ett grannland för att hävda sina egna intressen.

Finland aktivt för positiva relationer

Tur att vi inte är där idag. Glasnost är motsatsen till strategisk embargopolitik. Men trots det är embargofrågor otroligt viktiga för Finland. Vår geografiska position gör oss sårbara för ekonomisk påtryckning från både öst och väst.

I dag är det framför allt västs embargopolitik som kan påverka takten i vår teknisk utveckling. Vår naturliga export österut hämmas av att vårt kunnade kombineras med västkomponenter som inte får exporteras österut.

Detta borde inte bara utredas. Finland borde i den ”aktiva utrikespolitiken” konkret visa på de negativa ekonomiska relationernas meningslöshet och arbeta för att motsatsen: positiva ekonomiska relationer. €

Konkurrens…

fortsättning från föreg sid finns många exempel på samarbete med tex fack- och andra föreningar.

— Nya innovativa distributionslösningar ger lägre premier. Alltså finns det förutsättningar för en rejäl priskonkurrens, summerar han.

Ytterligare en möjlighet till priskonkurrens kan de försäkringsbolag som bedriver en särskilt framgångsrik placeringsverksamhet erbjuda.

Hittills har de finländska försäkringsbolagen fått operera ostört på hemmamarknaden. Men i och med eurointegrationen är det tänkbart att kampen blir hårdare också hemma. Detta även om de internationella försäkringsjättarna eventuellt endast skummar litet grädde bland företagsförsäkringarna.

— Det här tvingar försäkringsbolagen att ytterligare utveckla produkterna och servicen och att skära ned kostnaderna ytterligare för att kunna hänga med. Och då blir det ännu mera fart på konkurrensen i försäkringsbranschen, säger Martinsen. €

FRILAGERBOLAGET TURUN VAPAAVARASTO O erbjuder för lagring av export- och importgods 26 ha ingärdat fältutrymme samt 9000 m? varmt och 7500 m? ouppvärmt lagerutrymme. Frilagret kan även erbjuda lagring av brandfarligt och frätande gods. I den förmånliga lagerhyran ingår - TURUN VAPAAVARASTO OY

Runsalavägen, SF-20200 ÅBO, Finland Tel. +35821301377

Kontaktperson, verkst.dir. Per-Erik Lindström