Forskare från öst och väst diskuterade innovationsklimat
av Björn Sundell Forum 1983-17, sida 33, 02.11.1983
Taggar: Teman: innovationer
Ett fyrtiotal forskare från öst och väst utbytte i mitten av oktober erfarenheter av innovationsverksamhet på olika håll i världen.
Forskare från öst och väst diskuterade innovationsklimat
BH Även om den internationella avspänningen ännu inte upplever någon renässans på det politiska planet och trots att vissa embargon fortfarande gäller inom världshandeln, lever öst-västsamarbetet vidare inom några begränsade sektorer. Nyligen hölls i Finland ett internationellt forskningsserninarium anordnad av det internationella institutet för tillämpad systemanalys, HASA. Temat var den mänskliga faktorns betydelse inom innovationsverksamheten. Deltagare i seminariet var forskare från öst och väst. Som värd fungerade VTT.
TASA är ett internationellt forskningsinstitut med högkvarter i Wien. Institutet är oberoende av enskilda regeringar och dess syfte är att främja lösandet av aktuella vetenskapliga problem. en oskriven lag inom IIASA:s verksamhet är, att de två högsta posterna innhas av en amerikansk och en sovjetisk forskare.
Omvärlden har sedan TASA grundades för tio år sedan betraktat institutet på många olika sätt. Kommentarerna har varierat och IIASA har setts som ett forum för avspänning, en klubb för de rika industriländerna; som en databank som inte tar notis om gränserna mellan öst och väst eller som ett sovjetiskt spioncentrum, allt beroende på iakttagarnas egen politiska inställning. Dylika uttalanden tycks dock inte störa TIASA:s praktiska verksamhet.
Mänskliga faktorn
Temat för seminariet som nu hölls i Otnäs var som tidigare nämndes “Den mänskliga faktorn inom innovationsverksamhet”. I ett pressmeddelande som såg dagens ljus medan seminariet ännu pågick i mitten av oktober konstateras det, att “innovationer föds när möjligheterna som marknaderna och den teknologiska utvecklingen erbjuder sammankopplas, och som ett resultat av människans insikt”. Ett intressant konstaterande med tanke på att marknadskrafterna och människan, individen, betraktas på så olika sätt i öst och i väst.
FORUM diskuterade seminarieternat med några av deltagarna.
Thomas H. Moss, USA: Det är ovanligt att man på ett seminarium koncentrerar sig på den mänskliga faktorn i samband med innovationer. Hos oss i USA talar man mycket om investeringar i forskning, kapitalinvesteringar alltså. Nu förflyttas uppmärksamheten så småningom till människan, den potentional hon bär på inom sig. Här kan vi lära oss något av erfarenheterna i olika länder.
Gottfried Wolf, Osterrike: Vi försöker bland annat kartlägga de olika faktorer som spärrar innovationsförmågan. Innovationsverksamhet kan inte ledas på traditionellt sätt, den sortens företagsledning är alltför styv, rigid.
Valeria Rysina, Sovjet: Problemen i öst och i väst påminner om varandra när det gäller att locka fram den skapande förmågan hos människor. Här har vi lyssnat till några intressanta tal om fjapansk-amerikanska) kvalitetscirklar. Från sovjetiskt håll kunde vi då presentera de självstyrande grupper vi arbetar med i vårt land. Problemen och möjligheterna är likartade.
FORUM: Kan problemen och möjligheterna verkligen vara likartade i länder som styrs på så olika sätt; där marknaderna och människan betraktas på så olika sätt?
Vadim Goncharov, Osterrike: Den yttre omgivningen varierar, men det finns också identiska målsättningar. Arbetsproduktivitet, tex. Och på arbetsproduktiviteten har den mänskliga faktorn alltdi stort inflytande.
Moss, USA: Ett tema som börjar bli aktuellt i allt flera länder är en decentralisering av inflytande till människor som utför en viss arbetsuppgift tex på verkstadsgolvet. Den som jobbar med uppgiften har ju de bästa förutsättningarna att besluta i frågor som berör den omedelbara arbetsmiljön.
FORUM: Men hur sporrar man folk till att kläcka idéer och ta ansvar för deras förverkligande?
Rysina, Sovjet: Med belöningar. Den sanningen gäller i hela världen. Belöningarna kan bestå av pengar, materiella ting. Den kan bestå av erkänsla från omgivningen. Eller så kan belöningen innebära att en människa känner, att hon förverkligar sig själv. Alla dessa belöningsformer eller drivkrafter används i Sovjet, men det är klart att fördelningen mellan de tre, betoningen av en viss belöningsform, är annorlunda i Sovjet än i Väst.
Uppriktig erkänsla
Moss, USA: Uppriktig erkänsla har i hög grar diskuterats. Organisations- eller företagsledningen måste inse, att om ett systern skall fungera, så måste det vara ärligt, rättvist.
Rysina, Sovjet: Falskheten blir lätt avslöjad. Människor som kärner att de manipuleras förkastar belöningssystemet. Men om metoderna känns uppriktiga, svarar människorna med att arbeta mer produktivt.
Wolf, Osterrike: Det finns en otrolig mängd initiativ på verkstadsgolvet som bord 17/83 FRU lockas fram. Frågan är om vi kan utveckla de rätta strategierna, om vi kan skapa de rätta ledarstilarna. Tänk bara på japanska kamerafabriken Canon. Då en ny kameramodell utvecklades, var den till 80 procent resultatet av olika initiativ från de anställda! Bara 20 procent kan sägas vara resultatet av kapitalinvestering i teknologisk forskning. Det är alltså denna mänskliga potential vi måste lära oss ta att vara på. Här kan vi lära oss av erfarenheter i andra länder.
FORUM: Går det då att överföra arbetsmönster från en kultur till en annan?
Rysina, Sovjet: Metoder kan inte utan vidare tas från ett land och introduceras i ett annat. Det går inte ens alltid att överföra mönster från ett företag till ett annat inom det egna landets gränser. Processen kräver långvarig anpassning.
FORUM: Om vi tar Sovjet som exempel?
Rysina, Sovjet: På ett seminarium som detta kan jag notera andras positiva erfarenheter och misslyckanden. Dessa kan jag rapportera till mitt eget forskningsinstitut, kanske publicera resultaten. Någon kanske besluter sig för att försöka utveckla metoderna för våra förhållanden. Sedan kan de prövas experimentellt i någon fabrik. Men, som sagt, det är en process som tar tid i anspråk.
40 forskare
Ett fyrtiotal forskare deltog i IIASA:s seminarium i Otnäs, drygt 20 av dem från Västeuropa, fem från USA och drygt tio från Östeuropa.
Samtidigt som seminariet pågick skrev dagstidningarna om nedrustningsförhandlingarna i Geneve som hotade att bryta samman, om de hetsiga stämningarna vid parlamentarikernas (IPU) möte i Sydkorea, om fredsprotestmarscher i olika delar av Europa, om nya skarpare attityder mot kärnvapen.
IASA:s seminarium där de skarpa uttalandena lyste med sin frånvaro, ägnades inget spaltutrymme.
Man kan fråga sig varför politikernas tillspetsade uttalanden är värda att uppmärksammas dagligen, medan det fredliga utbytet av erfarenheter på fackmannanivå förbigås som om det vore betydelselöst.
Björn Sundel 33