Förstörde EMS-krisen EMU - planerna?

av Sinimaaria Ranki Forum 1993-12, sida 16-17, 30.09.1993

örstörde EMS-krisen EMU-planerna?

Sinimaaria Rank edan tidiga sommaren 1992 har EMS-lägret varit be lägrat av valutaspekulanter. Två gånger har de at tackerat, och båda gånger har resultatet varit förödande. Frågan, som alla ställer sig är. om spekulanterna träffat även den skatt som EG-länderna försökt skydda även under hårdaste bombardering, nämligen den ekonomiska och monetära unionen EMU.

Det europeiska monetära samarbetets öde

EG-ministrarna beslöt den 2 augusti 1993 att bredda fluktuationsgränserna för EMS-valutorna från +/—2.23 24 till +/—15 94 för att lätta på trycket och förhindra ytterligare spekulationsvågor. Teoretiskt sett kan valutorna nu svänga på till och med 30 26. Då kan man knappast tala om fasta växelkurser längre. Efter den dramatiska ändringen av systemet förväntades således att en rad EG-valutor skulle försvagas avsevärt gentemot den tyska marken. Faktum är emellertid att bara ett par procent av det nya fluktuationsutrymmet har använts. Den franska francen har under den första månaden i det nya bandet deprecierats med bara 4 0 gentemot marken, den belgiska francen med 5 24 och den danska kronan med 6 26. Orsaken är att EG-centralbankerna inte har sänkt räntorna såsom förväntat utan fortfarande har använt dem för att skydda valutorna. När Storbritanninen däremot för ett år sedan drog ut pundet rån växelkursmekanismen. lät Bank of England räntan sjunka med fyra procentenheter. Konsekevensen var att pundet förlorade 20 26 av sitt värde. Att EG-valutorna tillåtits flyta har ändrat den penningoch valutapolitiska omgivningen helt och hållet. Det vållar problem för den ekonomiska och monetära unionen. EMU-planerna hade byggts på antagandet att växelkurserna förblir praktiskt taget fasta ända fram till unionen faktiskt träder i kraft. Trots det nuvarande breda fluktuationsbandet har EG inte gett upp. utan kommissionen har i flera sammanhang meddelat att medlemsländerna fortfarande siktar på EMU.

Vad händer i år?

Framtiden för EMU-processen beror mycket på vad som händer ännu i år. Skadorna är så stora att de inte går att

Bank cf England drog ut pundet ur växelkursmekanismen för ett år sedan — varvid GBP-värdet sjönk med en femtedel.

1 reparera över en natt. Marknaderna visade sig vara starkare än en enskild centralbank eller regering. Det vore alltså förgäves att försöka ätergå till den smala bandbriädden och fortsätta såsom förr. Det skulle bara föda nya spekulationsvågor och förvärra problemen som uppstår i samband med finansmarknadernas attacker.

Efter krisen under hösten 1992 kom EG-ministrarna fram till att växelkursmekanismen inte behöver ändras. Fem år tidigare hade den förbättrats med det så kallade Basel/Nyborg-avtalet. som gav centralbankerna lättare tillgång till krediter av varann (för att skydda pariteterna). Dessutom kom man då överens om att mera aktivt använda ränteskillnader för att skydda pariteterna.

För att backa upp detta tillkännagav EG-länderna för ett år sedan sin strävan till ökad ekonomisk konvergens. Centralbankscheferna berättade att de vid behov skulle blanda sig I marknadskrafternas turbulenser. Problemet med det senare är de enorma volymerna på finansmarknaden. Under en dag kan lika mycket pengar som alla EG-centralbankerna tillsammans förfogar över strömma över gränsarna. Ett lättverkande. administrativt sätt att bli av med det här problemet vore att återintroducera kapitalregleringar. Men restriktioner gällande kapitalrörelser pussar illa ihop med den inre marknaden, där huvudprincipen är fri rörlighet. Det vore ett stort steg bakåt, och EG-kommissionen har meddelat att medlemsländerna inte kommer att ta det steget.

Nu har emellertid tonen ändrat när det gäller diskussioner om EMS. EG-tjänstemän har medgett — om inte rentav krävt – alt systemet skall ändras innan man kan återgä till fasta växelkurser med smala bandbredden. Men hur detta skall göras är inte något enkelt problem.

Belgien har föreslagit att mekanismen måste förstärkas för att hålla ut spekulation. I samma kör med Belgien sjunger Danmark och Storbritannien. Storbritannien avstår från att återknyta pundet till växelkursmekanismen så länge den inte ändras. Enligt det belgiska förslaget borde centralbankernas skyldighet till bilateral hjälp utvidgas till skyldighet till multilateral hjälp. Med andra ord, när det uppstår spekulationer borde alla EG-centralbanker bidra — inte bara de två vilkas valutor är under attack.

Om systemet skall ändras kräver det att de gamla reglerna skrivs om. Detta kan bara göras av EG-ländernas toppmöte. Nästa möte äger rum i oktober. Det här extramötet har sammankallats i förväg för att hylla en tysk ratifiering av Maastricht-fördraget.

Utbrytare förtrupp?

I slutet av året skall EG-länderna behandla utvecklingen på valutamarknaden sedan banden breddats. Ursprungligen var väl tanken, att man då skulle återgå till de smala banden, men för tillfället är det bara få som räknar med det alternativet.

Ett annat alternativ är att några av länderna bildar en ekonomisk och monetär union redan från och med början av år 1994. Men även det är en ganska osannolik lösning. Antagligen beslutar EG-länderna att fortsätta med det monetära samarbetet, men hålla flytande växelkurser ända fråm till den dag då EMU träder i kraft. Den lösningen medför dock risken att EG-länderna förr eller senare ham nar I den onda cirkeln med konkurrerande devalveringar. Hittills har medlemsländerna kunnat motstå frestelsen, men det är klart att ju längre möjligheten till (konkurrerande) devalveringar finns, desto större blir frestelsen att använda dem.

Fas II börjar

I varje fall kommer fas 11 på vägen mot EMU att börja från och med 1 januari 1994, såsom planerat. Med denna enhälliga och målmedvetna intention syftar man till att öka trovärdigheten av hela EMU-processen. Ett formellt beslut, som bekräftar startdatum för fas II, skall fattas vid det extra toppmötet i slutet av oktober, förutsatt att Tyskland ratifierar Maastricht-fördraget före det.

I början av fas II grundas en ny institution, nämligen det Europeiska monetära institutet. Dess uppgift är att främja det penning- och valutapolitiska samarbetet mellan EGländerna. Först och främst skall institutet harmonisera de penningpolitiska instrumenten i olika medlemsländer för att bana väg för den gemensamma centralbanken och dess penningpolitik. Institutet består av EG-centralbankscheterna plus en ordförande. Institutet har ingen beslutsfattande rätt utan är endast ett rådgivande organ.

Under fas IT skall medlemsländerna se till att deras nationella lagstiftning är i samklang med vissa artiklar i Maastricht-fördraget. För det första förutsätts att centralbankerna har en självständig ställning: ingen politisk beslutsfattare får ha inflytande på centralbankens penningpolitiska beslut. För det andra förbjuds centralbanksfinansieringen av offentliga budgetunderskott, d.v.s. centralbanken får inte låna pengar till staten. Tanken är att på så sätt bestraffar marknaden den stat som för en alltför expansiv finanspolitik. De här är vettiga mål även oberoende av hur EMU-processen framskrider.

Blir det någon gemensam valuta?

Hur har då krisen påverkat planerna om en gemensam valuta och en gemensam centralbank? När EG-länderna undertecknade Maastricht-fördraget. förband de sig till e början till ett stegvist och oå en ekonomisk och monetär knutna till varandra — om erkalleligt framskridande mot union. Alla faser är därmed an tar första steget mot EMU måste man också ta det andra och tredje.

Enligt Maastricht-fördraget skall EMU träda i kraft tidigast i början av år 1997 och senast i början av år 1999. Trots att det inte finns något formellt hinder för den tidiga tidtabellen. verkar det klart att EMU inte kommer att börja 1997. Om den kan förväntas börja 1999 beror mycket på vad som kommer att hända inom den nära framtiden. Sex år är en relativt lång tid — vem hade till exempel för sex år sedan kunnat gissa vad som är läget nu? Därmed skall vi i all tvekan om EMU komma ihåg att dramatiska förändringar kan förekomma.

För tillfället har EG-länderna inte avvisat EMU-planerna. Vi måste alltså utgå ifrån att EMU kommer att bli verklighet någon gång i framtiden. Att samtidigt ha alternativa scenarier betyder ju inte att förkasta EMU. För såsom EG-kommissionen i en av sina kommunikéer skriver: ”Det finns inget alternativ för EMU som skulle främja EG-ländernas ekonomiska välstånd”. LJ

Danska kronan/D-marke 4. Övre grän 32 lur Juli

Aug

Nedre gräns

Sep Övre grän 18 48 SER fo i - Nedre gräns J 16 Irsslonisbos olonsabariglaisbinn unslartslsblabssdgabsnboe 1993 Franska francen/D-marken 4.0 T 4.0 Övre gräns mama L ; moon? 3 3.0 B.8 3.5 —b.s

Cenralkur 3.2

Juni

Sep 17