Fortfarande motigt civilflygsväder
av Kai Finell Forum 1981-07, sida 18-19, 15.04.1981
Två Piper Navajo PA-31 affärsflygplan fö - 7 passagerare. Senaste höst inköpta av Finska Företagsfinans Ab (FBF), för vidare leasing, och med. tiden avsedda att helt övertas av 1978. grundade affärsflygholaget Oy Siimes Aviation Ab (Li lentotilauskeskus — Business Flight Bookings):
I fjol den här tiden nämnde Luftfartsstyrelsens generaldirektör K J Temmes vissa hoppfulla uppgångstendenser under civilflygets 60:e verksamhetsår 1979. Även i 1980-års berättelse utpekar han några ljuspunkter bland 1980-talets oundvikliga motigheter. Kanske som stimulans i — som luftfartschefen själv säger — ett internationellt sett, om inte helt lamslående, så i alla fall uselt flygväder.
Generellt bör årets översiktsrapport ses som ett komplement till föregående års betänkanden och prognoser rörande de närmast följande finländska luftfartskonjunkturerna. Med fortsatta ansträngningar i siktet € Man instämmer gärna i generaldirektörens outtalade men tydliga önskan om tillitsfull och samtidigt klarsynt optimism 1 aktionerna. Helst ville man här ytterligare understryka de måhända alltför modesta antydningarna om att egentligen ingen av civilflygets existensformer, i dagens kärva ekonomiska klimat, tål något som helst förbiseende. Åtminstone inte utan långtgående, senare dyrköpta, konsekvenser. Civilflyget har många, tyvärr frestande lätt negligerade, positioner att slå vakt om.
18
En mindre sådan — den redan internationellt uppmärksammade och applåderade motorseglarindustrin (Eriavions PIK-20E. presenterad i Forum 6/80) har nyligen snöpligt övergivits och begärligt anammats av Frankrike.
Var detta en industriell fadäs? Att mitt i framgångsrikt påbörjad marknadsföring och serieproduktion tvingas avbryta tillverkningen! Eller ska fallet tolkas som en inrikespolitisk principsak, frågar man sig brydd?
Sinande resenärsströmmar Flygstationsstatistiken för den internationella luftfartens del blev inte särskilt upmuntrande under 1980. Reguljära ruttrafiken visar inte mer än 3 procent tillväxt (mot +19 procent, 1979). Att därtill 1979 års 9 procents nedgång i charterflyget mellan utländska länder och hemlandet, i fjol fortsättningsvis ökade, med —J8 procent, var kanske väntat men dock en ovälkommen jobspost i många olika bokföringar landet runt. Mest sinade resenärströmmarna, liksom föregående år, mellan Finland och det oroliga spanska riket. Kanarieöarna ej medräknade minskade Spanientrafiken hela 47 procent (mot —27 procent, 1979) medan motsvarande siffror för soldyrkarparadiset Kanarieöarna ensamma var —24 procent (—16 procent, 1979). Men även den förr så guterade Greklandlinjen drabbades av svidande bakslag. Endast 46 000 flygturister mot föregående års 64 000, d v s —28 procent avtyning. Inrikestrafikens glädjande uppsving, på 18 procent år 1979, stannade därtill i fjol vid bara 8 procent ökning. Men dessa
FORUM 7/8 en smula nedstämmande utvecklingstendenser visar dock att den reguljära tidtabellsbundna flygtrafiken — såväl inrikes- som utrikeskommunikationerna — allt fortfarande växer något. Vilket i dag inte mera kan sägas om alla andra samfärdsmedel.
De största orsakerna till trafikflygets något hämmade utvecklingstakt är alltför välkända för att här behöva upprepas. Framhållas bör dock att strejker, både hemma och utomlands, enligt Luftfartsstyrelsens uppskattning, försämrade 1980 års driftresultat med 1—3 procent.
5 miljoner passagerare
Finlands totala antal flygpassagerare höll sig år 1980 fortfarande något över 5 miljonerstrecket. Närmare bestämt 2,1 på utrikesrutterna och 3,1 miljoner i inrikestrafiken, där övervägande flertalet resenärer anlitade reguljärt trafikflyg. I själva verket hade man här räknat med något större ökning men den prognosen snörptes hänsynslöst av industritjänstemännens, också i övrigt aktivitetshämmande, strejkaktion under april-maj.
I det avseendet syns i skrivande stund ingen ljusning för luftfartens del. Tvärtom tornar ännu olustigare turbulensungar upp sig på alla nivåer. Denna gång helt överraskande med Finnairpiloterna exekverande ouvertyrtakterna. Helt personligen känner jag detta som ett dråpslag!
Efter att i mer än ett halvsekel ha beretts möjlighet att intimt följa med vårt
Sjöräddningsövning utanför Helsingfors med Helikopteripalvelu’s Augusta Bell 206 B ”Jet Ranger”, med plats för 4 passagerare.
Allmänflygets introduktionsruta
Störst:
FINNAVIATION, disponerar 30 flygplan, delvis dock bundna av reguljär trafikflyg.
Affärsflygsspecialist:
SHMES AVIATION — Business Flight Booking, disponerar 10 flygplan, någr delvis vardagar bundna av ruttflyg.
Mångsidigast:
LENTO-MYYNTI, disponerar 20 olika slags flygplan, med eller utan pilot.
Helikopterspecialist:
HELIKOPTERIPALVELU, disponerar 8 helikoptrar i Helsingfors.
Besprutningsflyg etc:
PERUSYHTYMÄ, 8 egna specialplan med maximal flygvikt mellan 1,8 och 3,5 ton.
Ensamföretagare av rang:
RV-AVIATION, Rauno Virtanen, disponerar 4 smärre flygplan och en helikopter, ett 2-motorigt plan delvis bundet av ruttflyg.
FORUM 7/8 eget — och under flera årtionden också alla de andra nordiska ländernas — trafikflygs öden och äventyr kan man nu inte annat än känna sig brutalt utknuffad ur en hittills både trivsam och trygg transportmiljö. Jag kan helt enkelt inte hysa vare sig aktning eller förståelse för Finnairpiloternas nyligen demonstrerade dygnslånga, meningslöst illvilliga, omogenhetsbevis.
Undra på att avsevärt utbildningsfattigare och mer omdömeslöst banktjänstefolk. i sällskap med kyrkliga fariséer, nu följer exemplet att till mer skada än nytta trakassera saklösa medmänniskors levnadslopp. Ska det bli fler sådana ”slag i luften” innan luftfartsåret 1981 är till ända så är nog Finnairs hittills förnäma trygghets- och punktlighetsrenommé snart spolierat — i god tid före stundande 60-års jubileum.
Fjolårets allvarliga, men oftast nog starkt motiverade, flygledarstrejker runt om i världen, resulterade för Finlands trafikflyg lyckligtvis inte i några som helst flygolyckor. Också allmänflyget — dvs. allt civilflyg med undantag av reguljärt trafikflyg — kunde visa upp en tursam statistik med visserligen tre olyckor. men utan förlust av människoliv. Segelflyget, som likaså drabbaes av tre olyckor, krävde dessvärre lika många dödsoffer. Måhända kan dessa haverier, rent statistiskt, sammanlänkas med att segelflygsaktiviteten — sporrad av motorflygets stegrade bränsle- och andra kostnader — nu börjat öka märkbart. Med bland annat 160 nya segelflygarcertifikat 1980.
Fler helikoptrar Det äntligen uppdagade behovet av fler helikoptrar för civilt bruk och räddningstjänst har nu lett till resultat, med nära 30 procent ökning av antalet helikopterförarcertifikat. Som trots allt, vid årsskiftet, dock ännu inte var fler än 60. OH- (dvs civilregistrerade) helikoptrarna är i dag påfallande fler än för några år sedan eller sammanlagt nu ett 30-tal av vilka mer än ett dussin — gränsbevakningen medräknad — är stationerade i Helsingforsregionen. Redo för allehanda uppdrag av de mest skiftande slag. Allmänflygets under de senaste åren allt mer oroväckande tynande tillvaro visade äntligen under 1980 tecken på en smula ökad livaktighet. Främst är det affärsflygets och landets många flygklubbar som nu, bildligt sagt, fått litet mer luft under vingarna. Antalet registrerade flygplan har på nytt stigit men totala registreringssiffran 539 för civila motorflygplan och helikoptrar når ännu inte upp till 1977 års nivå med 544 maskiner. I dessa siffror ingick vid årsskiftet även 35 trafikflygplan. Positivt är att flere nya, mer ekonomiska och snabbare turbopropdrivna typer börjat ersätta äldre (Forts. på sid 27 19