Framåt för solenergi i Sovjet
av Rustam Ahmedov Forum 1982-14, sida 22-23, 22.09.1982
Framåt för solenerg i Sovjet
Installation av en försökssolgenerator. Generatorn som konstruerats av forskarna vid Institutet för kraftekonomi i Moskva bygger p balvledarteknik.
Att Krim valts till byggnadsplats beror inte bara på att halvön har ett passande klimat. Där finns dessutom redan en experimentbas för solenergiutveckling och anordningar för soluppvärmning av hus. På Krim ligger också en fältanordning för testning av utrustning för framtida solkraftverk. Solkraftverket på Krim består av att 70 meter högt torn med en ånggenerator högst upp. Själva idén om ett torn 2 kraftverk lanserades i Sovjet redan på 50-talet och anses vara den mest ekonomiska varianten för ett storskaligt industriellt solkraftverk.
Den viktigaste delen är ett stort ”spegelfält” — 1600 reflektorer å 25 kvadratmeter — som riktar solstrålningen mot ånggeneratorn. Den ånga som alstras där har en temperatur av 3009C och används för produktion av elkraft som på ett konventionellt värmekraftverk.
Datorstyrt system
Ett solkraftverks effektivitet beror i mångt och mycket på hur pass exakt varje reflektor är inriktad mot en viss punkt på ånggeneratorn. Den uppgiften sköts av ett automatiskt datoriserat styrsystem som dessutom kopplar på kraftverket när solen visar sig och följer solens lopp på himlavalvet.
Datorn har programmerats för olika
Forum 14/82
Sovjets första experimentella solkraftverk byggs för närvarande på Krim vid Svarta havet. Det får en effekt av 5 megawatt, dvs lika mycket som den sovjetiska kärnenergins förstling i mitten av 50-talet. Idag kan man säg att den första etappen i detta solenergiprojekt har avver kats.
situationer. Om tex vinden blir för kraftig, vilket kan medföra att reflektorerna blir svåra att kontrollera eller tom går sönder, så svängs alla reflektorer med kanten mot vinden. Och skulle tex vattenpumpen strejka så behöver inte detta leda till en olycka med pannan, eftersom reflektorerna vänds bort från ånggeneratorn.
Kraftverket är försett med en ångvattenanläggning för värmelagring. Under belastningstopparna kommer ånga att tas däriffrån till turbinerna.
En av de största svårigheterna är framställningen av billiga reflektorer i stora mängder. Tillsammans med den automatiska utrustningen svarar reflektorerna för närvarande för 50 till 60 procent av kostnaderna. Det första solkraftverket förses med plana reflektorer med större ytor samt äve fokuserade reflektorer. För närvarande har man utfört tek Forum 14/8 nisk-ekonomiska kalkyler för ett solkraftverk på 320 megawatt. Anläggningskostnaderna per kilowatt och elkraftens produktionskostnader kommer att bli betydligt lägre än för det kraftverk som nu byggs.
Solceller
Samtidigt forskas det också i solcelldrivna kraftverk. Solceller används för närvarande på mindre anläggningar, tex i rymden. De saknar rörliga delar och kännetecknas av stor tillförlitlighet. Huvudproblemet är att de är dyra. Sovjetiska fysiker anser emellertid att det är principiellt möjligt att bygga en integrerad cell av flerskikts film innehållande både energiomvandlare, energimagasin och självkontrollsystem.
Teoretiskt är det också möjligt att utvinna solenergi i rymden för trans Vilka slags energikällor skall få en ledande ställning i olika länders energibalans? På bilden Jerevan solkraftverk i Armenien.
port ner till jorden. Huvudproblemet är här att ett sådant projekt kommer att kräva enorma material- och arbetsinsatser. Det skulle tex behövas ett spegelfält på minst 10 kvadratkilometer med ett mycket stort antal rymdstarter.
En riktad överföring av solenergi till en viss punkt på jordytan är också en invecklad sak. Idag är man dessutom inte säker på att ett sådant projekt skulle vara ekologiskt ofarligt.
Soluppvärmning
Tills vidare är det mest småskaliga projekt som kommer till användning i Sovjet, d vs solenergi för uppvärmning av hus och vatten. Hotel Sportivnaja i Simferopol på Krim har t ex en anläggning för soluppvärmning av tappvatten som ger en bränslebesparing på upp till 30 procent. Ett annat exempel är ett daghem i Andizjan, Centralasien, med en solanläggning för husvärme och varmvatten.
Ån så länge finns det inte så många solvärmeanläggningar i drift men deras antal kommer att växa inom den närmaste framtiden. I Kazachstan har man tex projekterat ett solenergisystem som ska förse omklädningsrummen och matsalen vid metallverket i Drzjezkazgan med varmvatten. Liknande anläggningar utvecklas för tio andra företag i republiken. Solvärmesystem har också beställts av bomullsreningsföretag i Centralasien och av institutioner i Sibirien.
En experimentby med solhus planetas i närheten av Asjchabad, huvudstaden i den centralasiatiska republiken Turkmenistan. Man anser i Sovjet att solfångare kan ge bränslebesparingar på 30 till 70 procent, beroende av var i landet de används.
På längre sikt avser man att bygga kombinerade kraftverk som omväxlande drivs med solenergi och med konventionellt bränsle. Det skulle kunna sänka elkostnaderna med två tredjedlar. Sådana anläggningar skulle också kunna användas i områden med lägre solinstrålning än i södra Sovjet.
Rustam Ahmedov
Krzjizjanovskijinstitutet för energiforskning i skva (APN 23