Framgång föder framgång
av Henric Borgström Forum 2013-12, sida 26-27, 23.12.2013
Framgång föder framgång
I idéer. Sverige försöker befästa positionen som ledande EU-land inom innovationer, framför allt kommersiellt gångbara.
HENRIC BORGSTRÖM SVERIGE
Xx Ett av de snabbast växande medlen är cirka 80 teknikparker spridda över hela landet, oftast intill universitet och högskolor.
Till teknikparkerna kommer relativt nya företeelser som inkubatorer och såddkapital för att hjälpa forskare att komma igång med exploatering av sina upptäckter.
Lycka EU nå ut på marknaden med idéer från innovativa sektorer och skapa arbetstillfällen?
När EU-kommissionen i september lan serade jämförelsen ”Indikatorn för innovationsresultat” placerade sig Sverige i toppen med 30 procent bättre resultat än EUsnittet, tätt följt av Tyskland, Irland, Luxemburg, Danmark och Finland, alla 18 procent eller mer över genomsnittet.
EU ligger stort sett ijämnhöjd med USA men klart under Japan och Schweiz när det gäller sammanvägningen av fyra komponenter: an tal patent, sysselsättning i kunskapsintensiv verksamhet som andel av total sysselsättning, hög- och medelteknologiska produkters bidrag till handelsbalansen samt sysselsättning i snabbväxande företag (gaseller).
Syftet är att höja offentliga och privata satsningar i FoU från 2 till 3 procent av BNP år 2020 - ett mål som EU missade redan år 2010 vid Lissabonstrategin.
I mer än ett århundrade har Sverige varit bland de världsledande inom elektro- och maskinteknik. Nedmonteringen av läkemedelsindustrin har varit ett stort bekymmer de senaste åren. Detta sedan två stora läkemedelskoncerner fusionerat med amerikanska och brittiska bolag: Astra med Zeneca och Pharmacia med Upjohn.
När dessa flyttat ut havudkontoren har efterhand forskningen i Sverige kommit att behandlas styvmoderligt. Pharmacia har upplösts, AstraZeneca har flyttat huvudkontoret till London och lagt ned forskningen i Lund, ett av bolagets tre stora svenska forsknings centra.
BEE romwmrön Ixonow och TEKNIK HE 123019
GATEWAY. Vid infarten till Ideon i Lund invigdes i januari 2013 kontors- och hotellprojektet Ideon Gate way. Det handlar om att samla aktörer som korsbefruktar varandra och renodlar idéer till kommersiell framgångar.
I Lund finns dock landets första teknikpark Ideon, grundad 1983 intill Tekniska högskolan. Ikea-grundaren Ingvar Kamprad och finansmannen Erik Penser byggde lokaler för uthyrning på attraktiva villkor till forskare som ville pröva egna företag. Efter fem år fanns 100 små företag på plats. Lokalerna räckte inte till och en stagnation inträdde ibörjan av 1990-talet. Fastigheterna blev en fin affär för investerarna, de såldes till börsnoterade fastighetsbolaget Wihlborgs.
När telekombolaget Ericsson lade mycket av sin forskning kring mobiltelefoni i Lund lockades många andra dit och Ideon har vuxit till Skandinaviens största teknikpark med 350 företag med 2 700 anställda på 120 000 kvadratmeters kontorsyta.
Huvudsakliga branscher är förutom mobiltelefoni också IT, cleantech ochlife science — det vill säga de naturvetenskapliga områ den inom biologi, kerni, medicin, matematik, fysik och teknik som strävar att förbätt ra liv och hälsa.
När Åstra Zeneca 2010 beslöt att helt lägga ned forskningen i Lund och en del av det svenska centrat i Södertälje agerade regeringen snabbt för att hindra att kompetensen flyttade utomlands: forskarna erbjöds olika möjligheter till stöd. I Lund satsade bygg och fastighetsentreprenören Mats Paulsson (börsnoterade Peab) över 10 miljoner euro privat på att ta över forskningslokalerna på 80 000 kvadratmeter där 900 personer hade arbetat åt Astra, och hyrde ut utrymmena åt nystartade forskningsföretag.
Vid en extern bedömning i höst hade 37 företag etablerat sig, dock bara ett enda inom renodlad läkemedelsforskning, och en handfull inom kontraktstillverkning för läkemedel. Men många av IT-företagen är inriktade på läkemedel, liksom de som sysslar med distribution, utbildning och exempelvis rådgivning vid registrering av läkemedel.
Ideon har under de gångna 40 åren fått många efterföljare. År 2005 grundades branschföreningen Sisp (Swedish Incubators & Science Parks) av teknikparkernas förbund och andra som sysslar med inkubatorer.
Idag är drygt 4000 företag anslutna till 60 teknikparker med 80-talet anläggningar. Totalt beräknas cirka 70 000 personer arbeta i dessa, som företagare och anställda. De stöttas av det statliga verket för innovationer Vinnova och en uppsjö av olika statliga och privata organ för framtidsteknologi.
Ett av flera exempel på att en verksamhet i en mindre teknikpark kan få genomslag över hela världen inom en nisch är Science Park
Jönköping vid sjön Vätterns södra strand. Där startades 2001 en digital festival under namnet Dreamhack, som arrangerats 17 gånger och enligt arrangörerna är världens största.
Parlem sponsras av TeliaSonera som hävdar att man satte upp världens snabbaste uppkoppling av bredband för att klara anstormningen av 30 000 besökare samt miljontals deltagare på nätet världen över vid det senaste mötet månadsskiftet novemberdecember.
Nu anställer Science Park Jönköping två ”gamers” inför nästa stora event sommaren 2014. De får lön och kontorsplats med uppgift att utveckla konferensverksamheten inom spel. Denna bransch omsatte totalt i Sverige cirka 140 miljoner euro år 2010, och växte sig år 2012 tre gånger så stor, med över 400 miljoner euro. Samtidigt ökade antalet sysselsatta från 1200 till närmare 2 000, och de allra flesta av dem var ungdomar.
Några frågor hänger i luften bland teknikparkerna. Hur länge kan små groddföretagstanna kvar när en del av dem blivit lyckosamma och vuxit till etablerade bolag? Dessutom är frågan hur stora subventioner kommuner och regionala organ kan bidra med för lokaler och mötesplatser, och under vilka former. I flertalet fall sker finansiering via stiftelser med begränsad insyn.
Det är en på flera sätt otacksam uppgift för kritiker att syna dolda offentliga bidrag i det nya modebegreppet ”triple helix”, där näringsliv, offentliga institutioner och forskningsvärlden på akademierna går samman med syftet att öka den lokala och nationella konkurrenskraften. > TEKNIKPARKER = Världens första teknikpark anses vara Stanford Research Park i USA, grundad 1948.
= Fenomenet fick spridning, först i USA och sedan England där Europas första forskningspark öppnades i Cambridge 1973 = År1g83 byggde Lund Sveriges första forskarby för att stimulera företagandet kring universiteten. Man var delvis sporrad av krisen och varvnedläggningen i grannstaden Malmö.
= [Finland har nätverket för teknologicentraler (Tekel) 29 medlemmar.
Varvsindustrin på drift
JANNE SALONEN TEXT
Varifrån blåser vinden? Varvsindustrin, en av Finlands industriella grundpelare, trevar sig fram utan fyrtorn i sikte,
Tkölvattnet av Nokias problem och skogsindustrins svaga utsikter skulle det vara mer än välkommet med ljusglimtar för varvens del. Dessvärre lyser de med sin frånvaro.
Senast i juni 2014 kommer STX Finland, dotterbolag till koreanska STX Group, att lägga ner Raumovarvet och koncentrera all verksamhet till Åbovarvet. Därtill finns det kraftigt förlustbringande Helsingforsvarvet Arctech, som till hälften var ägs av STX Finland och det ryska statsägda United Shipbuilding Corporation. Även offshorevarvet Technip i Björneborg lever under hot.
Varven är fortfarande en betydande arbetsgivare i Finland och sysselsätter cirka 2 000 personer. Det är dock en bråkdel jämfört med 1970- och 1980-talen,
Om man räknar med marin industriividare bemärkelse jobbar forHarande över 20 000 personer i Finland inom sektorn. Stora företag som levererar lösningar till sjöfarten och offshore -verksamheten inkluderar Wärtsilä, ABB och Rolls-Royce. Hamnarna är stora kunder även för Cargotec och Konecranes.
Förra våren presenterade en statlig arbetsgruppledd av tidigare Wärtsilächefen Ola Johansson ett betänkande över vad Finland bör satsa på inom marinindustrin. Slutrapporten betonade starkt Finlands obestridliga arktiska kunnande samt potentialen under de kommande decennierna.
Olje- och gasutvinningen är på frammarsch inom arktiska farvatten, och det krympande arktiska istäcket leder till ett växande intresse för i synnerhet Nordostpassagen som global trafikfarled. Dessutom får Nordostpassagen en viktig roll för försörjningen av Rysslands arktiska orter, Detta är bakgrunden till den ryska varvskoncernens intresse för Arctech och för det arktiska marina kunnandet i Finland,
Enbart Ryssland kommer att behöva hundratals isförstärkta fartyg av olika slag för att försörja sina arktiska områden. Arc VITUS BERING., Rysslands president Vladimir Putin var närvarande då finskbyggda isbrytaren Vitus Bering levererades till Ryssland.
tech har redan levererat en första isbrytare för ryska Arktis, Vitus Bering. Dess betydelse för grannen i öster illustreras av att Rysslands president Vladimir Putin närvarade då fartyget levererades.
Intressanta marknader håller på att öppna sig. Men hur väl kommer Finland att lyckas dra nytta av sitt arktiska kunnande? Man lyckades inte realisera potentialen då det gällde Snghvit-gasfältet i norska Arktis.
Hård global konkurrens samt överkapacitet har försämrat varvens lönsamhet, vilket skrämmer bort finansierare. I början av 2000-talet hade varvsindustrin en årlig global tillväxt på tio procent, Sektorn kraschade hela 90 procent i svallvågorna efter den globalakrisen 2008. Finland har inte fått en enda beställning på kryssningsfartyg på två år,
Hela varvsindustrins framtidliggeristöpsleven. Skuldsatta koreanska STX Group är under fordringsägarnas administration, och United Shipbuilding torde ha goda möjligheter att förvärva hela Helsingforsvarvet om man vill.
STX problem skapar stora frågetecken också för Åbovarvets framtid. På grund av moderkoncernens finansiella situation fick STX Finland svårigheter att få finansieringsgarantier för två kryssningsfartyg, beställda av det tyska TUI-kryssningsrederiet.
På grund av vacklande finansiering äventyras en beställning på två bilfärjor av danska Scandlines, Arctech ser ut att förlora enisbrytarbeställning från Trafikverket, trots generösa stöd från EU.
STX Finland är förmodligen till salu ifall en intresserad köpare dyker upp. Vilket öde man går till mötes ifall man fortsätter i koreanska STX Groups ägo är öppet.
Det talas om nya möjligheter i Arktis och ensärskild potential för Finland. Men för tillfället är utsikterna grumliga, åtminstone tills läget för STX klarnar, m
FORUM FÖR EKONOM OCH TEKNIK NE12201 1UBsy