Framtida utbildningen oroar byggmästarna

av Bo Ingves Forum 1989-10, sida 25, 08.06.1989

Framtida utbildninge oroar byggmästarna

Bleka men samlade sammanstrålade de på söndagsmorgonen vid frukostbordet. — Jag tror det räcker med juice för mig, sade en av herrarna till servitören. Förutom fruktdryckerna gick också sillen och de salta påläggen bra åt. — Det var som attan vad du dansar bra, komplimenterade en dam en av sina danskavaljerer från föregående kväll. Det var med andra ord förbundskongress veckoslut.

enna gång var det Svenska bygg[DVörrdornunder som stod fö kongressandet ett veckoslut i slutet av maj. Själva förbundskongressen vid stranden av Pojoviken i det vårfagra Ekenäs avlöpte utan några disharmoniska stämmor.

—- Inte ens Helsingforsavdelningen bråkade denna gång, konstaterade förbundets viceordförande Per-Olof Träskelin från Helsingforsavdelningen.

Då de svenska byggmästarna dessutom unde underteckna ett nytt avtal med stora Rakennusmestarien keskustiitto RKL, kunde man vid god själslig vigör samlas till supén (någon föreslog nog också suen) på kvällen.

På grund av att RKL ändrade sina stadgar i fjol höstas måste SBF utträda ur förbundet i egenskap av centralorganisation. I stället ansluter sig SBF:s enskilda medlemsföreningar och bildar RKL:s svenskspråkiga distrikt. Fast allting principiellt ändras, blir det inga förändringar i praktiken, lugnade förbundssekreterare Leif Eriksson mötesdeltagarna.

Utbildningsmemo utgör orosmoment

Helt utan orosmoln är dock byggmästarnas himmel inte. Undervisningsminsteriets utbildningspolitiska ledningsgrupp publicerade nämligen i februari en promemoria

F RUN, 10/198 om den framtida utbildningen efter grundskolan.

Enligt promemorian skulle gymnasierna och yrkesskolorna tillsammans med delar av instituten bilda en s k ungdomsskola. Resten av instituten och en liten del av de nuvarande högskolorna skulle bilda yrkeshögskolor med en mera vetenskaplig inriktning. Byggmästarna är oroliga för att byggmästarutbildningen hänförs till ungdomsskolan. vilket enligt förbundets åsikt vore mycket negativt för byggmästarkåren.

— Om teknikerutbildningen i framtiden hänförs till ungdomsskolan innebär det att byggmästarna enbart skulle bli arbetsledare. Detta kan sägas vara den sista spiken i kistan i nedvärderingen av byggmästarens samhällsroll. sade förbundsordförande Valdemar Svens.

Han konstaterade vidare att inte heller mellanstadiereformen för några år sedan medförde något positivt för byggmästarutbildningen.

Eftersom dagens samhälle strävar efter en allt bättre grundutbildning inom alla yrken. vore det väl mycket märkligt om man i byggbranschen skulle gå den motsatta vägen och ytterligare försämra situationen. underströk Svens.

Även en god reform kan bli dålig

Om teknikerutbildningen däremot sker inom ramen för yrkeshögskolan stöder

Text: Bo Ingves

Pennorna går heta då avtalet med RKL underskrivs av representanter för byggmästareförbundets lokalavdelningar.

SBF reformen. Utbildningen inom yrkeshögskolan skulle vara 2-4-årig, årskurslös och bl a ge möjlighet att kombinera olika utbildningsprogram. Efter genomgången yrkeshögskola vore det dessutom möjligt att avlägga examen i vetenskapliga högskolo — Aven en god reform blir dålig om inte innehållet i utbildnings rätt utformning. Man kan ciper som byggmästare gjort sig till tolk för i huvudsak förverkligas om byggmästarutbildningen hänförs till yrkeshögskolan. I annat fall motsätter sig SBF kraftigt reformplanerna. sägs det 1 en resolution som enhälligt antogs av värmötet.

Andra mörka moln som lurpassar i byggmästarhimlen är den viintade nergången i byggbranschen.

— Om t ex ränteavdraget begränsas och Finlands Bank höjer grundräntan minskar säkert intresset för bostadsköp. A andra sidan byggs det inte heller hyresbostäder eftersom gränserna för statslånen är för låga för att intressera byggentreprenörer, konstaterade Svens. LJ

Knepiga frågor kan dyka upp även på smidigt undanstökade förbundsmöten.

Vid lusthuset fr v värdföreningen VästNyländska Byggmästareföreningens ordförande Holger Ohman, förbundsordförande Valdemar Svens och förbundssekreterare Leif Eriksson.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."