Framtidens byggnader ritas med datorhjälp

av Bo-Christer Björk Forum 1982-12, sida 49-51, 25.08.1982

Taggar: Teman: byggande

Framtidens bygg snader ritas med

Ett exempel på användning av CAD för inredningsarkitektur. Detta är ett av de områden där färgbildskärmar är till stor nytta. Byggnadsplanering i allmänhet går däremot bra att göra i svart-vitt.

Forum 12/8 datorhjälp

CAD/CAM (datorstödd planering ochstillverkning) har under den senaste tiden blivit något avlett modebegrepp inom industrin. Efter ett snabbt genombrott” ; l inom elektronikt.och metallindustrin kommer-den nya « tekniken- inom en snar framtid att tas ibruk i byggnadsplaneringen. Rédan för ett åf sedan använde et trettiotal brittiska arkitekt- och ingenjörsbyråer minidatorbaserade CAD-system och i Sverige har runt tid byggnadskonsulter anskaffat” avancerade ritsystems; » “a = J R e Intresset för datorstödd projektering är för närvarande stort bland de finska arkitekt- och ingenjörsbyråerna. Arkitektförbundets - CAD-seminarium = i slutet av maj samlade t ex ett hundratal deltagare. VTT:s byggnadsavdelnings pågående förstudie har också lett till återkommande förfrågningar från byråernas sida.

Om 60-talet medförde det stora genombrottet inom administrativ adb, har 70-talets senare hälft präglats av den grafiska databehandlingens snabba frammarsch. Avancerade bildskärmsterminaler och kurvskrivare (plottrar) har i snabb takt kommit ut på marknaden. Samtidigt har mini- och mikrodatorernas allt bältre prestanda och sjunkande pris gjort det lönsamt även för medelstora och små företag att skaffa en egen dator.

De minidatorbaserade CAD-systemen innehåller idag två till fyra arbetsstationer. Kostnaden för systemet ligger i miljonklassen varför det är i köparens intresse att ha en så hög beläggning som möjligt. För plottrarnas del erbjuder detta inget större problem eftersom de kan mata ut ritningar dygnet igenom med minimal övervakning. Terminalernas effektiva användning kräver dock någon form av skiftarbete eler flextid vilket kan leda till problem med personalen.

Lönsamheten inte självklar

Två huvudargument har framförts för användningen av datorer i projekteringsarbetet. Dels innebär automatise ringen av det arbetskrävande ritningsarbetet direkta inbesparingar för konsulten. Dels höjer ett utvecklat interaktivt CAD-system kvaliteten på planeringsarbetet. Arkitekten får t ex mer tid och bättre tekniska möjligheter att undersöka olika alternativ.

Båda rgumenten kan ifrågasättas. David Taffs vid den stora engelska byggkonsultbyrån Ove Arups & Partners bar arbetat femton år med datorer i projekteringsarbetet och anser att man noga bör överväga en dyr datorinvestering. En närmare undersökning vid Ove Arups visade tex att genomsnittsingenjören använde datorsystemet blott en gång på två och en halv månad. De enklare — konstruktionsberäkningarna kunde utföras med kalkylatorer. Terminalerna användes i genomsnitt fyra timmar per dag.

Professor Arne Johnson hör till de ivrigaste förespråkarna för CAD i Sverige. Hans ingenjörsbyrå skaffade det brittiska ritsystemet MEDUSA i början av år 1981. Enligt Johnson skulle lönsamhetsgränsen för investeringen ha uppnåtts redan efter ett halvt års arbete. En undersökning bland de amerikanska arkitekt- och ingenjörsbyråer som använde CAD år 1980 pekar för sin del på genomsnittlig återbetalningstid på ett år och nio månader.

Arkitekternas farhågor Många arkitekterställer sig idag fråga om CAD kommer att innebära datorstödd eller datorsyrd projektering.

49

Skräckvisionerna om ”arkitektrobotar” som spottar ul tråkiga standardiserade elementhus i långa serier torde inte besannas. Man kan dock fråga sig om dagens CAD-teknik begränsar eller ökar arkitekternas kreativitet.

Det brittiska systemet BDS, som är ett av de mest utbredda i Europa begränsar sig tex till planeringen av byggnader som består av rektangulära delar — av programmeringstekniska skäl, Ändå har man lagt ned nära 50 mansår arbete på att utveckla programmet. Faktum är att utvecklingen gått mycket långsammare på softwaresidan än på hardwaresidan.

Det torde också stå klart att datorstödd projektering i början kommer att leda till att de arkitektkontor som tar i bruk datorer specialiserar sig på vissa byggnadstyper. Det är ekonomiskt förnuftigt att kunna erbjuda kunderna individuella lösningar som i verkligheten utarbetas genom variationer på ett gammalt tema, som inmatats i datorns minne.

Ett intressant exempel erbjuder det färska svenska CAD-programmet för planering av trähus, TRÄRIT. Användaren speciferar husets mått och lay-out varefter systemet ritar ut det med hjälp av färdiglagrade’ byggnadsdelar.

CAD dyr investering för små konsulter

Byggnadsbranschenskiljersig på några viktiga punkter från de branscher som redan tagit i bruk CAD. Jämfört med tex elektronik- och metallindustrins ”jättar” är konsultbyråerna i regel små, vilket gör att en miljoninvestering i adb ofta ligger på gränsen för vad som är möjligt.

För de små byråernas del kan det visa sig att någon form av samgående eller utnyttjande av CAD-servicebyråer kan erbjuda en utväg. Sex svenska VVSkonsulter har tex nyligen grundat ett gemensamt CAD-bolag, DAPAB Ab.

Byggnadsprojekteringen utförs dessutom i regel i flera olika företag. En integrerad användning av CAD i projekteringens alla faser kommer därför att kräva att de samarbetande byråerna använder samma eller kopplingsbara system. Annars går en del av datorstödets fördelar förlorade då arkitektens datorproducerade ritningar manuellt måste inmatas i konstruktörernas och VVS-ingenjörernas CAD-system.

Problemen ökas ytterligare av att många mindre konsultbyråer nästan helt saknar adb-erfarenhet. Undra på att de utländska CAD-producenternas försäljare pressar på och lovar guld och grö 5 -.

En typisk CAD-ar betsstation. Använ- ERDGESCHOSS daren kan välja ut 12.e8 önskade komman- + i t don och ritningsde- 4 5.56 de op oe oh taljor från menyn KONET Halls 2:20 j 138 1859 | 1089 pd ljuspenna. H er H rr 1.25 2.2 i

1.795 1.35

INS 480 p1d2g 1 | I 42 jag jön RH 2:31 j075 1288 fNN5 + 5.36 + ELON KIL

Le op oLaD oo LNg Am og PR

SUDEN

Det existerar redan ett flertal mikroda torbaserade syste försmåhusplaneringExemplet är från ett tyskt system.

Forum 12/8 na skogar. Snart har konsultbyrån gått och ”gift” sig med ett system som är föråldrat när man äntligen efter två år har lärt sig att använda det i rutinarbetet.

Speciellt bör den oinitierade köparen se upp vid mässor. Det är lätt för försäljarna att mata in snygga ritningar i och ta fram dem på bildskärmen eller plottrarna. Vad som är viktigare är hur snabbt och lätt dess ritningar kan arbetas fram vid arbetsstationen och hur lätt det är att göra ändringar.

Utbildningen väsentlig

En kostnadspost som man inte heller får glömma bort är personalens utbildning, vilket innebär direkta kostnader och förlorad arbetstid. Martin Smith vid Greater London Council beräknar att det i medeltal tog 150 timmar för byråns planerare att uppnå sin maximala ritningshastighet med det nya CAD-systemet. Ökningen jämfört med den manuella ritningshastigheten var i medeltal tre gånger. Erfarenheter från amerikanska arkitektkontor pekar på ungefär likadana ökningar.

Personalens inställning till införandet av CAD-systemet kommer också att vara en faktor att räkna med. Många ä kanske rädda för att de kommer att ersättas av en dator och bli arbetslösa. Inom byggnadsplaneringen är faran dock mycket mindre än tex ifråga om kartritning eller textilplanering och tillverkning.

Det bästa botemedlet mot farhågor och felaktiga uppfattningar är utan tvivel information och utbildning. Målet bör vara att öka de anställdas motivation att lära sig att använda systemet på egen hand. Helst bör alla som är villiga att lära sig CAD-tekniken ges möjlighet till detta. Det är farligt att överlämna systemet åt en liten elit inom företaget.

Integrerad planering svår

Förutom automatisering av det tidskrävande ritningsarbetet kommer den datorstödda planeringen att medföra andra fördelar jämfört med nuvarande praxis. Man kommer att kunna göra kostnadskalkyler, mängdberäkningar, energikalkyler m m direkt från de ritningar som lagrats i datorns minne.

Arkitekterna och ingenjörerna kommer att kunna arbeta på samma datorlagrade ”modell” av byggnaden, från vilken man efter behov kan rita ut olika planritningar, fasader och pers pektivritingar. Brittiska GMWC demonstrerade t ex på den stora CADmässan i Brighton i april en videofilm där åskådaren vandrade genom en planerad byggnad.

Programvaran för utförandet av olika beräkningar, perspektivritningar mm finns redan. De största problemen vid införandet av integrerade CAD-system gäller databassystemen. En bidragande orsak torde vara att problemen i detta hänseende är specifika för byggnadsbranschen. Det går inte att låna färdiga lösningar från den datorstödda planeringens andra tillämpningsområden.

De finländska arkitekt- och ingenjörsbyråerna står i dag i en valsituation. Skall man satsa helhjärtat på CAD från början eller lönar det sig att vänta ett tag för att se åt vilket håll utvecklingen går i andra länder. De stora exportinriktade konsulterna har egentligen inget val. CAD börjar bli ett effektivt vapen i den internationella konkurrensen. Det företag som hämtat en terminal och en plotter till kundlandet, gör ändringar efter kundens önskemål under nattens lopp och kan presentera de nya ritningarna och en offert följande dag, har alla chanser att ro hem beställningen.

Bo-Christer Björk DO

Forskare vid Statens tekniska forskningscentral/ Laboratoriet för byggnadsekonomi

AKTIVA

Finansieringstillgångar Kassa Fordringar hos Finlands Banl Fordringar hos andra banker Checkräkningskrediter . .

Övriga finansieringstillgånpgar . . . Omsättningstillgångar

Masskuldebrevslån . Investeringstillgångar

Masskuldebrevslån sosse srsesrsrr rr rr rer rr rr

Fastighetsaktier Fastigheter .. Anläggningstillgånp: Aktier och andelar ee Fastighetsaktier

Skatter …. o ven 13.455.989,15 Räntor och övriga ink mk 1.201.579.162,.84

Balans den 30 juni 1982

Främmande kapita 20.309.957,61 720.941.220.5 9.696.263,6 I Skulder till staten . . . . 154.646.— Övriga skulder . … Betalningsförmedling

Kreditförlustreservering .

sen 27.000-400,—- Övriga reserveringar …. : 5.333.904.— Eget kapital 12.982.410.—

Reservfond . . 16.450.548,50 Värdereglerin 9.497.515.01 Övriga fonder 85.535.29 1.83 Vinst [rån tidi; 8.925.004.44 2.906.919,4 665.782.11 11.494.125.46 11.209.342,24

Rolf Widén styrelseordlörande

Forum 12/8 Änsvarsförbindelser … ..

HELSINGFORS SPARBAN 8.945.546,29 Checkräkningar 30.163.094,82 Bruksräkningar 178.909.987.87 Spar- och kapital 27.021.213,83 Tidsbundna depositioner

Depositioner av allmänheten . Skulder till andra banker ….

Grundfönd sissseerererrrrrrr rer res rese ra |

PASSIV 74.968.399,04 35.837.964,75 624.814.340,64 268.164.838,22 1.003.785.542,65 25.713.585,. 151.268,29 28.650.000, — 4.539.837,39 39.838.884,47 25.561.110,— 11.579.940, 200.000,— 20.224.960,04 40.692.410, 627.575, 14.050, mk 1.201.579-162,54 168.113.000,—

Kristian Gestrin cheldirektö 5