Framtidens EU-budget

av Carl Haglund Forum 2011-07-08, sida 17, 25.08.2011

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 2811

CARL HAGLUND Hl BRYSSEL

Den Europeiska unioförren | nen har i dag en årsbud get på cirka 130 miljarder euro. Summan kan låta stor men utgör bara I procent av medlemsländernas sammantagna bruttonationalprodukt eller 235 euro per EU-medborgare. Nu ska budgeten läggas om. Vad är det som förändras “Tanken är att EU:s resurser främst ska användas till att stödja mindre gynnande regioner och grupper i samhället med målet att skapa tillväxt och sysselsättning. I praktiken betyder det här att unionen har medel för utbildning, kultur och forskning samtidigt som det finns resurser för sådant som miljöskydd och landsbygdsutveckling. Traditionellt har en mycket stor del av EU:s resurser gått till lantbruket. Andelen har dock minskat stadigt och i dag utgör jordbruks stöden cirka en tredjedel av budgeten. Det andra stora utgiftsblocket är den så kallade sammanhållningspolitiken med vilken man stöder regional utveckling.

En allt viktigare del av budgeten är infrastruktursatsningarna. Då man reser i Europa kan man ofta se skyltar prydda med EUflaggan längs vägrenen. Här har EU-pengarna varit framme, I Finland hittas en dylik skylt exempelvis vid motorvägen mellan Åbo och Helsingfors. EU rycker också in med stöd vid naturkatastrofer. Unionen är även en aktör globalt och i år används sju miljarder utanför EU:s gränser med solidaritet som förtecken. EU:s administration har ett rykte om sig att vara stor och byråkratisk, vilket delvis är sant. Administrationen utgör 6 procent av de årliga utgifterna, vilket täcker driften av samtliga EU-institutioner inklusive tolkning och översättning till de 23 officiella EU-språken.

EU-budgeten planeras för sju år i taget. De nuvarande budgetramarna sträcker sig till 2013. Nuisommar gav kommissionen sitt förslag till budget för åren 2014 till 2020. Budgeten föreslås växa med 5 procent fram till 2020. Vissa utgifter, som i dag är en del av budgeten, föreslås flyttas utanför budget ramen, vilket gör den verkliga kostnads Skribenten Carl Haglund är europaparlarnentariker och ekonomie magister från Hanken.

-ramticens -U-budge ökningen något större. Med tanke på kostnadsutvecklingen i samhället kan förslaget anses vara rätt moderat. Medlemsländerna genomlever en svår tid där det sparas i nästan alla statskassor. Budgeten finansieras i dag huvudsakligen med betalningsandelar från medlemsländerna. I framtiden vill kommissionen att 40 procent av budgeten ska täckas av två nya inkomstkällor, en finanstransaktionsskatt och moms. EU får redan idag en del av momsen från medlemsländerna men nu föreslås unionens andel öka. Kommissionens tanke är att medlemsländernas betalningsandelar ska minska i motsvarande grad som de nya inkomsterna ökar. På utgiftssidan föreslås få större föränd ringar. Jordbruksstöden bibehålls på dagens nivå medan regionalpolitiken föreslås få lite påökt. Inom administrationen föreslås nedskärningar. Förslagets stora vinnare är infrastruktursatsningarna samt forskning och innovation. Det här är rätt prioriterat också om förskjutningen i den här riktningen kunde ha varit ännu större. Stalltipset i Bryssel var att kommissionen inte skulle ha modet att föreslå större förändringar, men i förslaget kommer man ändå med förvånansvärt mycket nytt. En övergång till nya finansieringskällor skulle vara bra. Det nuvarande systemet domineras på ett osunt sätt av dragkampen mellan nettobetalaroch nettomottagarländer. Kommissionen vill också avskaffa diverse rabatter och undantag som en del länder har på sina betalningsandelar. Information om hur kommissioneni detalj har tänkt sig att momsen ska förändras och hur man ämnar beskatta finanssektorn låter vänta på sig till senare i år. Konsekvenserna av finanstransaktionsskatten måste dock analyseras noggrant. Om EU inför skatten ensidigt finns en risk att finansiell aktivitet flyttas utanför EU:s gränser. Dragkampen om EU:s resurser är av hävd svår och det lär ta ett par år innan förhandlingarna om budgetramen kan slutföras mellan medlemsländerna och Europaparlamentet. Under den här tiden kan och lär mycket förändras, ”En övergång till nya finansieringskällor skulle vara bra. Det nuvarand systemet domineras på ett osunt sätt av dragkampen mellan nettobetalar- och nettomottagarländer”

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."