Framtidssäkra din karriär
av Torsten Fagerholm Forum 2017-08, sida 05, 28.09.2017
Välj ditt öde, men var flexibel. Mental vighet och nyfikenhet bär längst.
”Choose a job. Choose a career… Choose your future”, lyder en satirisk monolog i Irvine Welshs roman Trainspotting som blev till en generationsdefinierande film 1996.
[caption id=“attachment_5632” align=“alignright” width=“239”]
Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.[/caption]
Uppföljaren T2 Trainspotting serverar en fortsättning: ”Choose a zero hour contract, a two hour journey to work.” Hos färska årskullar har otrygghet sipprat in i ryggmärgen sedan barnsben.
Ungdomens uppfattningar om arbetslivet kommer till stor del från föräldrarna. Föråldrade attityder går i arv, likaså (o)medvetna förväntningar. Fantasier krockar med verkligheten.
I framtiden kör algoritmer taxin och lastbilar samt spottar fram rapporter. Allt stöps om av robotisering och automatisering.
Artificiell intelligens identifierar blixtsnabbt mönster i kaotiska datamängder. Snart kan mänsklig inblandning upplevas som hämmande inom försäkringar, finansiell analys, bokföring och revision, stora delar av HR, talangjakt och rekrytering, samt marknadsföring och reklam.
Muskler har ersatts av maskiner. Algoritmer och robotar hjälper oss att ta snabba, smarta och effektiva beslut. Glöm allt rutinmässigt malande av information, adjö alla repetitivt administrerande mellanchefer.
Vilket mervärde kan individen tillföra genom kreativitet, intuition och sociala relationer? Var beredd på att byta karriär flera gånger. Bevara ett öppet sinne, ingen är för gammal för att lära sig nytt. Slumpen spelar en större roll än någon anar.
Men först av allt: skilj åt dina drömmar från andras mål och förväntningar. Staka ut egna alternativ, definiera själv reglerna. Karriären är en (livs)lång, slingrande process. Utgå från dina intressen och förmågor. Den klyschiga ’passionen’ är något man upptäcker genom en oändlig serie små experiment. Ett fast mål eller en stel mentalitet kan hämma fantasin.
Till akuta bristvaror hör kritiskt och balanserat tänkande, förmågan att sålla trovärdig info från svammel. Få är beredda att ifrågasätta sina antaganden, släppa föråldrade övertygelser och uppdatera sig själva. Rigida tankesystem skapar återvändsgränder.
Trots att karriärer inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik och ekonomi förbättrar oddsen mot arbetslöshet, så döljer dessa avigsidor. Ett samhälle fullt av ingenjörer och ekonomer vore som en maskin utan smörjmedel (humaniora och kultur), en perfekt trimmad men andligt tom apparat utan syfte.
En bildad person med insikter i etik, moral, språk och kultur kan formulera de rätta frågorna och upptäcka döda vinklar. Gör därför en vana av att läsa (annat än flyktiga nyhetsrubriker och sociala medier) ens några timmar per vecka.
I framtiden är kreativitet, självdisciplin, samvetsgrannhet, mod och fördomsfrihet viktigare än snäv och djup expertis – som snabbt föråldras. Livslångt lärande, coachning och sparring förutsätter social, empatisk och psykologisk förmåga. Lägre rankade yrken inom utbildning och vård kan snart få ett uppsving.
Strategi- och managementkonsulterna McKinsey förutspådde i januari att hälften av nuvarande arbetsuppgifter visserligen skulle gå att automatisera omedelbart med existerande teknik – men samtidigt att endast fem procent av hela yrkeskategorier är existentiellt hotade. Människan klår roboten inom självständigt tänkande, inom förmågan att höja blicken och se den stora bilden. Man kan inte simulera logisk och empirisk problemlösning, inte heller tålmodig analys och argumentation. Fackidiotens akilleshäl är bristande förmåga att lyssna, kommunicera och samarbeta. Om du vill vaccinera din karriär mot framtiden: leta fram människan bakom siffrorna.