Från kassa- till datamaskin

Taggar: Teman: teknologi

Från kassa-— till datamaskin

Utvecklingen inom sparbankerna har under de senaste åren varit snabb. Datamaskinerna blir allt nödvändigare för att på rimlig tid och med ett rimligt antal anställda klara av de kontinuerligt ökande informationsmängder som skall behandlas. Ett exempel på detta är Helsingfors Sparbank, som via kassamaskiner, hålkortstabulator och hyrd datatid på våren 1968 beslöt hyra en egen datamaskin.

Orsakerna till den snabba utvecklingen är många, och en av de viktigaste är systemet att betala ut lön på bank. Vid ingången av år 1960 hade HSB 14 filialkontor, i dag är de redan 23. Antalet transaktioner på inlåningen var i början av 1960-talet c. 400 000 per år. Detta har numera stigit till över en miljon per år. Kontonas antal har dock inte stigit i samma proportion, utan det är snarast antalet transaktioner per konto som står för ökningen. 1960 var sparräkningarnas antal c. 80 000 och i dag är antalet c. 92 000.

Mekanisering

För att klara den ständigt ökade transaktionsmängden har banken varit tvungen att mekanisera sitt arbete. År 1963 infördes kassamaskiner, 1964 togs i anspråkslös omfattning en hålkortstabulator i bruk, och hösten 1965 överfördes sparräkningen till Sparbankernas Datacentraler Ab i Stockholm. Kassalapparna stansades och bearbetades i Helsingfors och sändes varje vecka till Stockholm. I det långa loppet var detta arrangemang inte tillfredsställande, På våren 1968 beslöt bankens styrelse hyra en datamaskin, och valet föll på Univac 92 300.

Systemet omfattar i detta nu en centralenhet med en 16 384 bytes minneskapacitet och en minnescykel på 600 nanosekunder, en kortläsare för maximalt 600 kort/minut, en radskrivare med hastigheten 600 rader/minut samt 4 stycken magnetbandsstationer. I bandstationerna används 1/2 tums magnetband med registrering på nio kanaler. Teckentätheten är 800 bit per tum.

Systemet kan senare byggas ut så att minneskapaciteten blir 32 768 byte, och magnetbandstationernas antal kan ökas till 16. Ytterligare kan åtta skivminnesenheter och en hålkortsstans anslutas.

Systemlösning

HSB:s bokföringsavdelning omfattar totalt 30 personer, och kan indelas i avdelningsledning, systemplanerare, huvudbok, clearing, dataproduktion, intern revision och kontoupplysning. Innan lösningen av ett system som skall läggas upp i databehandlingen fastställs företas en fältundersökning. Berörda personer konsulteras, och lösningarna strävar till att så litet som möjligt ändra befintliga rutiner och i stället införa nya komponenter som kan vara till hjälp. Varje nytt program fastställs av respektive avdelning, t.ex. låneavdelning eller notariat. Programmeringen sker sedan huvudsakligen med RPG språket. Sedan programmet testats och resultatet godkänts dokumenteras allting.

Forum 14/68

Dataprojekt i HSB

Projekt SPIN är ett generellt program för hela inlåningen. Via hålkort läses transaktionerna in i maskinen, och begreppens riktighet kontrolleras. Samtidigt erhålles en kassaavstämningslista med summor per kassa och totalt. I denna revisionslista delas transaktionerna upp på de olika kontoformerna, sparräkning, kapitalräkning, checkräkning, högräntekonto och indexräkningar. Eventuella felaktiga poster avvisas.

Efter ackumulering av dagens transaktioner med tidigare transaktioner körs en felrapport som visar felöppnade eller felavslutade konton, övertrasseringar, salderingsfel m.m. Man erhåller även ett sammandrag över transaktionerna visavi markbelopp och antal samt kapitalsaldon, räntesaldon, kostnadssaldon m.m. per grupp och kontoform.

Dagligen körs en ackumulerad transaktionslista vars ackumuleringsperiod är upp till 15 dagar. För att underlätta kundservicen skrivs en lista som upptar oinförda transaktioner på sparräkning. Listorna distribueras till kassorna.

Sparbankens utlåning bokförs även med datamaskin, projekt SPUT. Transaktionerna avstäms dagligen men bokförs en gång per vecka. Varannan vecka sänds låneavi till de kunder vilkas lån förfaller.

Sektionschefen för ADB-produktionen, Tom Sjöblom, går igenom några hålkort. Till vänster radskrivaren, så följer centralenheten och längst till höger kortläsaren.

13

Till höger syns två av de fyra magnetbandsstationerna, längst till vänster befinner sig centralenheten och till vänster i förgrunden matar radskrivaren ut färdigskrivna rapporter.

Fasta uppdrag

Projekt SPAN omfattar redovisningen av fasta uppdrag samt aktieförvaltningen. Fasta uppdrag som kunderna givit banken finns stansade på hålkort. På förfallodagen bokförs uppdragen, och maskinen skriver ut ett bankgiro samt kontrollerar att det finns tillräckligt med pengar på kontot. Uttagstransaktionerna lagras på magnetband för att användas i samband med bokföringen.

Aktieförvaltningen grundar sig på att samtliga aktier finns kodifierade och lagrade på magnetband. Vid köp eller försäljning bokförs transaktionerna mot bandet. Vid dividendutdelning utskrivs en dividendlista som upptar namnet och saldot på kontot. Aktieförvaltningens årsarvode uträknas av data Fasaden är byggnadens ansikt 1 maskinen, och vid årsskiftet får samtliga kunder en förteckning över depåns innehåll.

Transaktionerna i huvudboken, projekt HBOK, stansas dagligen på hålkort, och en avstämningslista med transaktionerna i verifikatordning körs. Från en ackumulerad transaktionslista kan slutsaldon och transaktioner för samtliga huvudbokskonton avläsas.

Kundernas namn, adress, födelsetid, kön, modersmål och andra statistiska uppgifter redovisas i projekt NAFS. Uppgifterna används huvudsakligen för avisering av olika uppgifter samt för statistiska ändamål.

De arbeten som inte faller inom ramen för de ovannämnda projekten hänförs till projekt DIVA. Till dessa hör t.ex. adresseringar, utskrift av olika sammandrag och listor mm.

— Sparbankernas Centralaktiebank (SCAB) har ett datasystem, men det lämpade sig inte för oss, varför vi beslöt hyra en egen maskin säger avdelningschef Carl-Axel Palmgren på HSB. — Idealet vore förstås att få till stånd ett »on-time»-system, men det är i dagens läge alltför dyrt, och vi kan inte genomföra det själv. För att kunna tänka på något sådant borde samtl’ga sparbanker delta, och ha terminaler. Centralmaskinen skulle exempelvis kunna vara placerad hos SCAB. Saken har nog diskuterats med SCAB, men när projektet genomförs vet vi ännu inte.

— Vi strävar efter en allt bättre kundservice, och ett av medlen är datamaskinen som medger snabbare och exaktare upplysningar. Ju bättre samarbetet med andra banker blir, desto bättre utrustning kan bankerna anskaffa, och det är kunderna som drar nytta av detta.

— Hela HSB:s verksamhet körs inte via datamaskin, t.ex. checkräkningen ligger utanför. Men den 1 oktober i år skall också den anslutas till datasystemet, konstaterar avdelningschef Palmgren slutligen. O

Metall är en aktuell råvara. För hållbarhet på långsikt väljer man metall. Metall är rationellt, tillförlitligt. Tidsenligt. I takt med utvecklingen stiger kraven. Genom att använda metall som råvara i sina produkter vill GWS för sin del ställa alla resurser i utvecklingens tjänst.

Fönster och entréer utgör en integrerande del av affärshusets fasad. Material och kvalitetsutförande ger karaktär åt hela fastigheten.

FINLANDS STÖRSTA URVAL AV MÖBELELEMENT, DÖRR- OCH FÖNSTERBESLAG SAMT FASADELEMENT I METALL.

2 G.W.SOHLBERG +

Arbetsledaregatan 1 Helsingfors 80 Tel. 780 400

Forum 14/68