Från kronans kurs till markens index

av Antti Tanskanen Forum 1981-04, sida 25, 04.03.1981

Taggar: Personer: Antti Tanskanen Teman: valutor

Från kronans kurs till markens index

En av medicinerna som föreslagits mot den s k Sverigesjukan är en devalvering av kronan. Många anse att denna kur inte kan undvikas. Eftersom finska och svenska produkter ofta konkurrerar med varandra, är det naturligt att fråga hur Finland borde förhålla sig till Sveriges valutapolitik.

Ö Här närmar vi oss frågan om markens devalvering. Att framställa dylika frågeställningar tolkas ofta som ett outtalat stöd för en devalvering. Det å sin sida anses som en ansvarslös gärning, trots att frågeställningen grundar sig på en uppriktig oro för den inhemska sysselsällningen.

I det följande är det inte meningen att direkt ta ställning för eller emot en eller annat håll. utan att dryfta en principiell fråga som aktualiserats av en förväntad förändring av kronans kurs.

I Finland har ett valutaindex, med vars hjälp man strävar att hålla markens värde stabilt medan andra valutor flyter. tilllämpats redan under ett flertal år. Svårigheten ligger dock i att veta i vilken mån man borde följa de olika valutornas utveckling. Om t ex den svenska kronan glider åt ett håll och Kenyas shilling åt ett annat, lönar det sig knappast för Finland att välja ett medelvärde för markens utveckling.

Den finska marken bör vara fastare knuten till valutorna i sådana länder som är viktiga för vårt lands ekonomi och låta mindre viktiga länders valutor glida bäst de vill.

Det viktiga är således att kunna välja rätta valutor och ge dem rätta vikter i valutaindexet. Om man lyckas med detta, borde ingen förändring i det yttre värdet av någon valuta —- inte ens av den svenska kronan — ge anledning till att ändra valutaindextalet. Om kronan devalveras och markens indextal hålls oförändrat, följer marken delvis kronan — d v s devalverasi förhållande till andra valutor. Finlands konkurrenskraft försvagas i förhållande till Sverige, men förbättras i förhållande till alla andra länder. Om kronans vikt i indexet är rätt vald. förblir Finlands genomsnittliga konkurrenskraft oförändrad.

FORUM 4/8 — Inställningen till en devalvering av den svenska kronan borde i avgörande grad grunda sig på vår tolkning av valutaindexet, skriver professor Antti Tanskancen vid Jyväskylä universitet.

Rätta vikter

De krav på en aktivering av den finländska kurspolitiken som förs fram när den svenska kronan devalveras, grundar sig således på tanken att vikterna i markens index inte är de rätta. Om Sverige har en alltför liten vikt, skulle bevarandet av Finlands konkurrenskraft förutsätta en devalvering eller en förändring av indextalet så att marken följde kronan mer än automatiskt sker.

Man kunde tänka sig, då indextalet i tiden togs i bruk, att de absolut rätta vikterna valdes. Det anser man också i normala fall. I den inhemska inflationspolitiken är denna tolkning tom en av grundpelarna.

Det anses att vår konkurrenskraft förblir oförändrad då indextalet hålls oförändrat och de inhemska lönerna och priserna höjs i samma takt som genomsnittet i konkurrentländerna. Inte ens det tycks störa att man, då inflationen beräknas, låter de olika länderna få en annan vikt än då valutaindextalet beräknas.

Varför skulle då kronans devalvering utgöra ett särfall — inte vara detsamma som en förändring av det yttre värdet av t ex den tyska marken eller USA:s dollar År 1977 sammankopplades markens devalvering med en devalvering av de nordiska valutorna. Men situationen d motsvarar inte dagens läge. Vår konurrenskraft var dålig och oberoende av de andra nordiska ländernas politik anns det ett behov att devalvera marken. De andra nordiska ländernas åtgärder används bara som en förevändning för vår egen politik. Det som dock är oklart är mot vem grannarnas årgärder behövdes som skydd. Om Finland på eget initiativ skulle ha gjort det som situationen krävde, skulle detta pinsamm precedensfall aldrig ha uppkommit. (Forts på sid 31)

Valutakorgens vikte usa GBP SEK NOK DKK DEM NLG BE 9,9 0 13,6 “2 17, 3,6 Y 3,5 Yo 13,4 3,9 Y 2,2 CHF 2,1 0 FRF 4,2 Yo ITL 2,4 Yo ATS 1,3 va ESP 1,0 va JPY 1,9 SUR 19.5”

Vikterna justeras fyra gånger per år

Ovanstående vikter har 4.12. 198 gällt seda 25