Från vision till strategi för finska vikens kustbälte
av Erkki Olin Forum 1994-11, sida 10-11, 15.09.1994
Från visio till strategi för
FINSKA VIKENS KUSTBALTE
Erkki Oli i andskapsdirektör Tapio Välinoro |
Den oavbrutet växande transittrafiken på Ryssland och vissheten om St.Petersburgs allt större betydelse för hela världshandeln har fått kommunerna på Finska vikens östra kust att göra upp ett gemensamt utvecklingspro gram kallat “Finska vikens kustzon”.
ed om programmet är följande städer kommuner och organisationer: Helsingfors;
Fredrikshamn, Kotka, Östra Nylands Förbund, Kymmenedalens Förbund, Lovisa, Borgå, Borgå landskommun, Nylands Förbund, Veckelax kommun och miljöministeriet. I den arbetsgrupp som uppgjort själva rapporten ingår också Neste Oy.
Enligt ordföranden för delegationen bakom projektet, landskapsdirektör Tapio Välinoro, har också representanter för stadsledningen i St. Petersburg inofficiellt varit med på ett hörn. Välinoro betecknar hela projektet som banbrytande och det färdiga programmet kommer nu som på beställning ifall Finland blir medlem i EU. Medlemskapet förutsätter nämligen en ingånde regionalplanering.
Programmet ansluter sig också till den utredning som en arbetsgrupp under statssekreterare Timo Relander om Finlands gateway-position publicerade på våren. Bland de tre trafikleder som upptogs i Relanderrapporten är kustbältet mellan Helsingfors och St. Petersburg den viktigaste, hävdar Välinoro.
Kommundirektör Per-Håkan Slotte, som representerar Borgå landskommun i delegationen, ser programmet som en nödvändig kartläggning av vad som “egentligen finns mellan Helsingfors och St. Petersburg” för att kunna tala om dett 1 bl. a. för utlänningar. Slotte, vars kommun hyser storföretagen Neste, Borealis och Enso-Gutzeit, anser också att det varit nyttigt med de kontakter som uppstod mellan kommunerna då programmet gjordes upp. Borgå landskommun har för egen del bl. a. planer på att inrätta en mindre hamn för trafiken på Tallinn, omtalar Slotte.
Visioner viktigt!
Det man uppställer som högsta mål i kustprogrammet, som publicerades i mars, är att “bli den viktigaste förmedlaren mellan öst och väst inom Östersjöområdet samt Nordeuropas ekonomiska centrum”. För detta behövs visioner.
Visioner i överförd mening betyder en framtida idealbild som man strävar efter och som man i mån av möjlighet vill påverka med utgångspunkt i den aktuella verksamhetsmiljön.
Visioner kan ibland uppfattas som orealistiska av pragmatiker och ibland av typiska analytiker, vilka helst vill vänta och se vad som kommer att hända. Tyvärr är man då vanligen redan för sent ute och gynnsamma tillfällen har hunnit slinka en ur händerna.
Alerta kustkommuner
Att våra kustkommuner i ett så pass tidigt skede då gateway-tänkandet inte ännu var på modet tagit initativet till att skapa sig en vision av utvecklingen och på basen av den uppgjort
Kommundirektör Per-Håkan Slott en strategi är därför en berömvärd prestation. Man får bara hoppas att den inte blir alltför mycket åtgången och urvattnad av politikerna i det skede det blir fråga om satsningar. Som utgångspunkt för sitt program har de deltagande kuststäderna och kommunförbunden behandlat omständigheter som gjort att Finland kan stå sig i konkurrensen om frakterna. Det gäller att se över situationen för att kunna bestämma sig för var ytterligare insatser krävs för stärkandet av konkurrensfömågan. Geografiska läget, pålitliga frakter, snabba gränsövergångar och vad man kan utläsa av den senaste utvecklingen får bli vägledande.
Förädlad frakt utmaning
En intressant detalj är till exempel att transittrafiken på Ryssland volymmässigt minskat trots att intäkterna mångdubblats. Dethär betyder att man över Finland fraktat lättare men dyrare gods eller gods där fraktinsatsen per volymenhet räknad är större.
Den vägen kommer man in på uppgiften att oavbrutet höja förädlingsgraden i frakterna. Men det brådskar. Konkurrensen kommer förr eller senare och då gäller det att hela tiden vara steget före.
Ryssland själv bygger en privatägd storhamn på andra sidan viken vid Ust-Luga och projekt nära St. Petersburg vid Batareinaja och Primorsk är också på gång. Men å andra sidan ä behovet också enormt. Enligt programmet har ryssarna själv räknat med en efterfrågan på 120-150 miljoner ton i lastningskapacitet per år enbart i St. Petersburg med omnejd, då det absoluta taket efter all utbyggnad med miljöhänsyn för St. Petersburg är 30 miljoner ton.
Satsa på teknologi, industri- och regionalpolitik
Som en senare etapp i utvecklingen ser programmet satsningar på teknologi, industripolitik och regionalpolitik. Den största tillväxtpotentialen både inom Östeuropa och globalt finns inom samfärdsel/transporter och övrig kommunikation — samt för det finska projektkunnandet i frakter kombinerat med miljöteknologi och arktisk marinteknologi.
Den föreställning som råder ute i Europa om Finland som perifert område måste snabbt ändras. Det som behöver framhållas för att stärka imagen i sammanhanget är att Finland i transporthänseende bildar en koordinerad välfungerande helhet i motsats till ett oenhetligt och fragmentariskt Östeuropa.
Trestegsprocess
Efter att konkurrenssituationen behandlats koncentreras programmet på en tidsmässig vision av kustbältet 1 rollen som inkörsport (gateway) mellan två block — EU och Östeuropa, underförstått att Finland verkligen blir medlem i EU nästa år. Här är det fråga om tre utvecklingsfaser som visserligen tidsmässigt följer på varandra, men som likväl hela tiden också påverkar och överlappar varandra. Man kan alltså inte tala om avslutade och kommande kapitel för de olika fasernas del. De ansluter sig till och tar impulser av varandra kontinuerligt som en följd av utvecklingen, trots olika kulminationspunkter.
Programanatomi
Tidsmässigt går programmet från förmedling via växelverkan till integrationsfasen, vilka motsvaras av följande “roller”; transittrafik; brohuvud och centrum för service och produktion. Under rollerna placerar man kärnfunktionerna som diagrammet invid visar.
Ett konkret projekt inom blocket effektiva förbindelser är en utbyggnad av E 18 -vägen snarast möjligt och inledandet av nattlig tågtrafik på St. Petersburg.
Regionalpolitiken främjar före tagsetablering; samarbete och internationalisering genom lokala företagarcentraler. Regionala = utbildningsprogram för ökandet av östkunnadet införs redan på mellanstadiet, och Finska vikens nationalpark utvidgas — med Noux och Karelska näset som exempel på zonändarna. Som en inte oväsentlig detalj i programmet med tanke på trafiken frå den svenska och norska västkusten poängteras kunskaperna i svenska språket bland ortsborna i de östnyländska städerna och kommunerna.
Nordiska företagsetableringar i zonen kan ses som en hägrande framtidsbild. Men vad gör man nu för den visionen? &
Ekonomisk betydelse
Förmedlingsverksamhet > — een a - FASERNA 1 GATEWAYSTRATEGI | Integrätlon I — LR Grunden för växelverkan skapas och stärks
Seen 2010-15
Källa: “Finska vikens kustzon”
Transittrafik Brohuvud Centrum Ö internationell företa 6 företagstjänster $ teknologiöverföring i bäggeriktninga € trafikservice Oilogistiktjänster 9 gränshandel
Trats att man nu koncentrerar sig på frågor i samband med transittrafiken är man samtidigt på väg att “inta” brohuvudet och har siktet inställt på centret. Här opererar strategin medtyngdpunkter enligt följande uppställning:
Transittrafik Brohuvud Centrum Ö eliminering av 9 utbildning flaskhalsar bl a ryska språket GQ bättre förbindelser 6 vettig handelspolitik €etablerin » 9 utveckling av’sam= € gynnsam beskattning av industrier hällsstrukturen e smidigt och reaktionse marknadsföring snabbt handland i rätt industripolitik
Börjar man benayjupp det/hela blir det fråga: om konkreta mål och tidsanpassade projekt in följande block:
I G effektivaförbindelser j ; - S regionalpolitiska program för företagen he 9 utbildningsprogia e miljövåfösprogram