Franska kärnkraftverk: Som svampar ur jorden...

av Thor Forsskåhl Forum 1981-08, sida 06-08, 06.05.1981

Taggar: Orter: Frankrike Teman: kärnkraftverk

Franska kärnkraftverk: Som svampar ur jorden…

Det franska kärnkraftverksprogrammet befinner sig för närvarande i ett mycket expansivt skede. Kärnkraftverken växer upp runtom i Frankrike nästan som svampar efte ett regn. I år kommer fem eller sex stycken att tas i bruk och samma takt fortsätter under de närmaste åren.

— Allt detta sker utan någon större diskussion och me ett aktivt stöd av över hälften av befolkningen, säger

Lionel Taccoen som är chef för information och kommunikation hos Electricité de France (EDF), som bygger kärn kraftverken.

Kärnkraftverket i Graveline nära Dunkerque. Kraftverket består av fyra 900 MW’:s reaktore och två till är under byggna Ö Insikten om det stora beroendet av olja som energikälla kom som en chock för fransmännen under den första oljekrisen.

Den politiska ledningen fattade då snabbt beslut om att kraftigt bygga ut antalet kärnkraftverk i Frankrike. Under de närmast följande åren efter oljekrisen började fransmännen bygga över tjugo kärnkraftverk.

I dag är 35 kärnkraftverk under konstruktion eller planeras och 1990 räknar man med att ha sammanlagt 60 kärnkraftverk i användning. Dessa skall producera 75 procent (65 000 MW/år) av Frankrikes elektricitet och svara för 30 procent av det totala energibehovet.

Oljan. som år 1973 svarade för 66 procent av energibehovet och i dag är drygt 10 procentenheter lägre skall 1990 utgöra endast 30 procent av ”energibalansen”.

fn FÖR

Starkt politiskt stöd

Det omfattande och ambitiösa programmet har varit möjligt genom att hela regeringen med president Valéry Giscard d’Estaing i spetsen enhälligt har stått bakom det.

Regeringen har dessutom fått stöd av kommunisterna och sålunda har den socialistiska oppositionen splittrats i denna fråga. Bland socialdemokraterna finns det en fraktion som motsätter sig detta program. Kommunisternas attityd är ganska naturlig eftersom de är marxister och anser de ekologiska teorierna vara hjärnspöken. De stod också i tiden bakom Frankrikes atombomb som utgör en viktig del i landets försvar.

Ytterst bottnar naturligtvis både regeringens och kommunisternas inställning i fransmännens starka motvilja mot att vara beroende av andra. Detta har d ju manifesterat flera gånger under de senaste årtiondena. Följaktligen är ”ekologernas” politiska bas mycket smal. De har inte heller fått nämnvärt stöd av den allmänna opinionen eller pressen.

Av befolkningen är 57 procent för och 35 procent emot kärnkraft. Vid tiden för oljekrisen rådde det omvända förhållandet — då var också de franska ärnkraftverken få till antalet och dera huvudsyfte var militärt; inte att producera energi, För atombomberna behövdes nämligen plutonium och det kan man utvinna rån det använda uranbränslet. Den reaktortyp som då användes var grafitgas och bränslet naturligt uranium. De är ännu i användning, även om några står på grund av defekter. T ex de båda som finns i St Laurent Des Eaux i Loire-dalen nära slottet Chambord som byggdes av Frans I i mitten på 1500-talet. Där byggs för övrigt två nya reaktorer som tas i bruk ännu i år.

Westinghouse-teknologi

De kärnkraftverk som nu byggs i Frankrike baserar sig på en annan princip. De är av samma typ som i Lovisa — tryckvattensreaktorer (PWR — pressure water reactor) — och den franska modellen utvecklades ursprungligen av amerikanska Westinghouse, Fransmännen hade ett licensavtal med Westinghouse tills de senaste år ansåg att deras egna reaktorer avvek så mycket från de ursprungliga att de övergick till ett samarbetsavtal. Den andra vanliga typen som finns bl a i Olkiluoto är kokvattensreaktorn.

I Frankrike liksom i några andra länder experimenterar man också med en ny typ av reaktor. en sk ”snabb-” eller bridreaktor som utnyttjar det plutonium som kan utvinnas från det använda uranbränslet som blir över från en konventionell värmereaktor.

Fördelen med kombinationen värmebrid reaktor är att uranet utnyttjas effektivare och energitillgångarna växer. Värmereaktorn som bara ”förbrukar” ca 0.7 procent av uranet, skapar ny energi för bridreaktorn. Problemet är att dessa anläggningar är mycket kapitalkrävande och följaktligen stiger kostnaderna för elproduktionen.

Enligt direktör Claude Destival som är specialist på bridreaktorer är kostnaderna för att producera elström 80—100

FORUM 8/81

Frankrikes kärnkraftverk » i användning 4 bygg 9 planera ”Turbinhalten i Graveline

FORUM 8/81

Paris 9

I st Laurent des Eaux tar man tillvara värmen från raftverken och der den till att irma upp jorde ie på åkrar och i thus. På detta sätt får man flera skördar, Värmen utnyttjas också för fiskodling bl a odling av ål.

Innanmätet i en 900 M procent högre med en bridreaktor än med en vanlig termisk reaktor. Driftskostnaderna ligger i nivå med koldrivet raftverk.

Bridreaktorn har också en politisk och säkerhetsdimension. Det avfall som uppstår är mycket radioaktivt och besvärligt att förvara och därtill kan plutoniumet, som nämnts, användas för militära ändamål.

I Frankrike finns det en mindre bridreaktor, Phenix, och tillsammans med Västtyskland, Italien. Holland och Belgien håller man på att bygga Super Phenix på 1200 MW som torde tas i bruk 1983. Ytterligare reaktorer av denna typ är inte aktuella för närvarande.

Det totala franska kärnkraftprogrammet kommer 1990 att omfatta 34 st 900 MW:s kärnkraftverk, och 24 st 1300 MW:s kärnkraftverk av PWR-typ samt två bridkärnkrafltverk.

Långa serier

För att a kostnaderna nere, men samtidigt försäkra sig om hög tillförlitlighet i både komponentitillverkningen och byggandet har man gått in för en långt driven standardisering. Det är de långa seriernas ekonomi. vilket säkert är riktigt eftersom ett kärnkraftverk på 900 MW i dag kostar ca 4—4,5 miljarder mark. Avskrivningsperioden är tjugo år och den tekniska livslängden beräknas till fyrtio är. Sedan blir det dags att stänga anläggningen.

Omfattande kontroll

En dylik massproduktion av kärnkraftverk får en osökt att tänka på att chanserna för materialfel ökar.

På tåget på vägen till kärnkraftverket i Graveline vid Engelska kanalen frågade Jag ingenjör Pierre Cachera från EDF hur man kontrollerar produktionen av komponenterna och byggandet.

(vänd!)

PWR-reaktor under konstruktionsskede — EDF har en organisation på trehundra personer som övervakar tillverkningen eller leveranserna till EDF hos tillverkaren. Enheten är helt självständig inom EDF och behöver inte ta hänsyn till något annat än att material och komponenter svarar mot fastställda normer. De har vetorätt när det gäller everanser som de anser att inte motsvarar kraven.

— Förutom EDF. som visserligen är statsägt. kontrollerar också myndigheterna alla leveranser och utfärdar certifikat för godkända sådana. Därtill har vi satsat hårt på kvaliteten i själva onstruktionerna och uppmärksammat förutom driftssäkerhetsproblemen speciellt korrosionsfrågorna.

Den standardiserade tillverkningen av kärnkraftverk har lett till att de är praktiskt taget identiska. Detta innebär att fel eller problem som uppstår i ett raftverk kan förebyggas i de andra. Samma sak gäller självfallet delarna till dem. Underleverantörerna är ca 1400 och av dem är Framatom som levererar reaktorerna och Ahlsthom-Atlantique som levererar turbingeneratorerna de största.

Intresserade av export

EDF:s exportdirektör André Caillault säger att intresset för export är stort. Hittills har EDF exporterat kärnkraft Reaktorbyggnadens hötj verk till Sydafrika. Sydkorea och Iran.

— Shahen satte i gång ett mycket omfattande kraftverksprogram, men detta har nu avstannat och de levererade franska kärnkraftverken torde inte vara i bruk, berättar Caillault.

I Finland är man också intresserad av fransk kärnkraftsteknologi. IVO håller på att förhandla med EDF om möjligheterna att köpa ett franskt kärnkraftverk i 9200 MW-klassen. Samtidigt förhandlar

IVO också med Sovjetunionen. På IVO är man påtagligt intresserad av de franska kärnkraftverken då säkerhetsnormerna istort sett är desamma som hos oss och teknologin beprövad.

Förutom handelspolitiska frågor ser Caillault också priset och möjligheten till finländska underleveranser som stötestenar. Priset för ett franskt kärnkraftverk är ca 4,5 miljarder mark vilket är det fyrdubbla mot de som byggts i Lovisa. I Lovisa-verken utgjorde den inhemska insatsen ca 70 procent, men fransmännen anser att bara ca 30 procent kan vara inhemska underleveranser.

Ändå satsar fransmännen seriöst på Finland och inviterade bla därför en politisk delegation med riksdagens talman Johannes Virolainen i spetsen för att presentera för dem fransk industri och speciellt den som har anslutning till kärnkraft.

Under 1982 torde beslutet fattas och mycket talar för att det blir ett kärnkraftverk för i den riktningen tycks både statsmaktens och IVO:s planer gå, även om man än så länge — åtminstone formellt — överväger andra alternativ.

En planeringsgrupp mom inrikesministeriet bedömmer vårt framtida behov av kärnkraftverk till fem anläggningar. Av dessa skulle två förmodligen placerasi Lovisa och två i Olkiluoto.

Thor Forsskåhl

MORTGAGE BANK OF FINLAND OY

Aktiva

Finansieringstillgångar

Inhemska fordringar

Balansräkning 31. 12. 1980 Passiva

Främmande kapital

Inhemska skulder

Kassa och fordringar hos banker 448.905,55 Debenturelån ……… 417.900.000.— Fordringar hos Finlands Bank . 3.376.668.23 Resultatregleringar Fordringar hos state 218.142— RÄNIOL osar oasen 9.989.264,80 Krediter til allmänhet Övriga — resultatregleringar 94.741.35 427.984.006.15 Krediter irnark 532,002.340.— a Her imark Utländska skulder Krediter i utlän 999.147.832.27 Masskuldebrevslån ……. 368.393,934,55 Resultatregleringar Skulder till banker

Räntor…

sennnn 37.4: Övriga resultatregleringar

Investeringstillgånga s 5.841,6 55,736.35 I utländsk valuta 1.573.255.466.09 Övriga skulder Resoltatreglering

Reserveringa 377.887.165.65 253.466.732.0 26.240.412,20 1.025.988.244,47

Inhemska investeringar Kreditförtustreserveringar 67.560.000.— Masskuldebrevslån i mark 9.910.292.— Investeringstillgångarnas värderingsreserver 230.205,75 67.790.205.75 Aklier —……. 333.500.— 10.243.792,— Eget kapital Anläggningstillgångar och övriga utgifter Bundet eget kapital med läng verkningstid en nig Aklickapital . 27.000.000,— Aktier och andelar ……. 13.250— Reservfond 29.400.000— 56.400.000,— Maskiner och inventarier . 36.454,24 50.204.24 — Fritt eget kapital Övriga 41 Extraordinär reservfond 3,698.979.15 Övriga tillgångar …………… - 3.256.715— Odisponerad vinst från tidigare är 23.717.59 Räkenskapsperiodens vinst ……. 4.871.024,22 8.643 720,96 mk 1.586.806 17733 mk 1.586.806. 177,33 = Helsingfors 2 februari 1981 Mauno Koivisto Pentti Uusivirta Heikki Tuominen Ralf Kullberg Matti Jaatinen Heikki Valvanne Verställande direktör 8 FORUM 8/81