Frihandeln hotad

av Christian Sundberg Forum 1987-09, sida 12-13, 21.05.1987

Taggar: Teman: handel

USA införde I april strafftullar på japanska datorer m H hi tech-produkter. Bilden från premiärminister Nakasones besök i aprit i USA — med Nakasone ses utrikesminister Shultz.

Enligt The Futurist leder oreglerad frihandel till internationell lönekonkurrens — där länder med superbillig arbetskraft vinner.

12

FRIHANDELN

HOTAD

Frihondeln är inte i ropet I dag. Frihandeln som gynnat västvärldens ekonomiska tillväxt får hårda kritik. I USA ör de protektionistisk vindarna starkare än någonsi

Nn. Storföretage som alltid pläderat för finandel stöder nu tullskyvda och imporbegränsningar. To int att bråket bara gäller USA oc Finlands export till USA kan sn handaelshincer h Jopan. art möta ny 9/1987 FORUN åhär kan det gå till. De finländska S högteknologiska processystemen fö industrin säljer bra i USA. Men hur går det när de blir dubbelt dyrare med den 100 procentiga skyddstullen? Och vad säger den färska handels- och industriministern, Nikka — Suominen, när USAadministrationen dessutom kräver att Finland öppnar sin marknad för amerikanska livsmedel och jordbruksprodukter?

USA och Japan i handelskrig

Ilkka Suominen och den nya regeringen kan ta det lugnt. Det här gäller nu tillsvidare bara Japan. Men handelskonflikten mellan USA och Japan kan få oanade konsekvenser, Den japanske statsministern fick nog många gråa hår under sitt Amerikabesök nyligen. USA:s protektionister menar allvar, och de har ett starkt fäste i såväl kongressen, senaten som den amerikanska industrin. President Reagan införde den 17 april i år 100-procentiga strafftullar på japanska bärbara mikrocatorer, färg-tv-apparater och elektriska verktyg, och gjorde med ett slag dem dubbelt dyrare för de amerikanska konsumenterna.

Presidenten gjorde det för att dämpa de protektionistiska stämningarna i kongressen. Men effekten har snarast blivit den motsatta. Kongressen har redan gått in för automatiska handelsskydd mot länder med stora handelsöverskott på USA. Lagen skall med kvoter och tariffer komma åt länder som motarbetar import från USA. Och om dessa sanktioner inte ger effekt, kommer importen till USA att skäras ned med 10 procent årligen. Det är inte bara Japan den här lagen kommer att gälla om den går igenom i representanthuset, utan också Förbundsrepubliken Tyskland, Sydkorea och Taiwan.

Japan starkare än USA Frihandeln är inte i dag den tillväxtmotor den har varit för USA. De multinationella företagen talar inte längre för frihandel och fri tillgång till världsmarknaden. I dag är de mer intresserade av att skydda sin egen hemmamarknad. Deras kunder har blivit allt effektivare och tar an allt större del av den amerikanska marknaden framför näsan på dem själva. Japan är det bästa exemplet på denna förändrade situation. Den som är stark talar gärna för frihandel — den som är svag har behov av att skydda sig.

Ett nytt styrkeförhållande förklarar handeiskonflikten mellan USA och Japan.

Utvecklingen har gått mycket snabbt. Efter kriget lånade Japan pengar av rika USA för att bygga upp sin ekonomi — i dag är bilden den motsatta. Japans handelsöverskott förra året var 82 miljarder USD, medan USA:s underskott går på 170 miljarder USD.

Ur ekonomisk synpunkt är USA:s handelsrestriktioner mot Japan motiverade, men konsekvenserna är oanade.

FRUN, 9/1987

Krisen skapar nationalism

De ekonomiska problemen i USA är betydande. Och inför stundande presidentval går de protektionistiska tongångarna bra hem. Vad vill de skuldsatta jordbrukarna eller de arbetslösa industriarbetarna hellre höra?

De demokratiska kongressmännen motiverar sina handelsrestriktioner med reaktionerna från sina väljare: ”Varför är ni så rädda för protektionismen — den går ju bara ut på att skydda Amerika — och det är väl inget fel på det?”

USA kapitalimportör

Mycket talar för att strukturomvandlingen är rätt abrupt i USA. Landet som var den stora utlandsinvesteraren ännu på 70-talet, är i dag den stora upplånaren. Utlänningar investerar mer i USA än vad amerikanerna gör utomlands. Kapitalflödet går inte från USA, utan till USA!

Den utländska andelen i de amerikanska investeringarna har därför på kort tid stigit enormt. Det utländska kapitalet stod för 1 procent av ce totala investeringarna år 1981, men förra året beräknades andelen till hela 15 procent

Inom de amerikanska bankkretsarna är man därför mer oroad för hur det utländska kapitalet investeras, än själva handelsbalansunderskottet.

Jack L Hervey från Federal Reserve Bank varnar i tidningen Economic Impact (2/1987) för att krisen förvärras ytterligare, om kapitalimporten används för att finansiera icke-produktiv konsumtion och statliga investeringar.

— Skyddstullar är inte rätta sättet att förbättra — produktiviteten och - konkurrenskraften.

Frihande = internationel utförsäljning

På ovanligt bred front diskuteras USA:s handelsbalansproblem i dag. Det är på tiden, kan man gott och väl säga, men å andra sidan är det rätt ovanliga argument som dyker upp.

I en mycket ambitiös artikel i tidningen Futurist (Dec 1986) skriver John M Culbertson, ekonomiprofessor vid University of Wisconsin — Den ojämna handeln mellan Japan och USA har långt gynnat Japan. Japan har tagit över många av de arbeten och de industrier som kunde ha gett arbete i USA. Det har gett snabb utdelning i Japan. Teorin om de komparativa fördelarna håller inte. Den förutsätter att balans skall råda i handeln länder ermellan trots löneskillnader.

— En oreglerad frihandel underbygger nationalstaternas makt och leder till en internationell lönekonkurrens. I den konkurrensen vinner länder utan reglering, med existensminimumlöner, skattefrihet — vill v ha det på det sättet? Är sjunkande levnadsstandard, u-landslöner, global anarki och degradering eftersträvansvärt?

En balanserad handel och en reglering av importen är enligt Culbertson den enda lösningen.

Men u-länderna då?

För de västorienterade u-länderna har Japan alltid varit modellen. På samma sätt har de velat få industriproduktionen i gång och se till att exporten ger fart åt tillväxten. Men för de flesta har problemen börjat, när exporten satt i gång. U-landsexporten stoppas av tullmurarna och handelshindren, som omger de rika marknaderna. Handelskonflikten mellan Japan och USA visar på sätt och vis att de fattiga inte skall komma och sticka upp — frihandeln fungerar på sina speciella villkor. För den utvecklade japanska industrin gäller nu de amerikanska strafftullarna på mikrodatorer och färg-tvapparater. Men för flertalet u-länder har samma hinder alltid funnits — tom för mindre förädlade exportprodukter. De fattigaste drabbas, och har aldrig ansett att frihandeln är verklighet.

— Protektionismen hindrar oss från att exportera det lilla vi har. Vi skulle kunna sälja mer kaffe, te och bomull, om vi inte möttes av handelshinder.

Det säger N F Amos från den statliga exportbyrån i Tanzania intervjuad i tidningen Sida Rapport (3/1987). U-länderna kommer därför inte att vara speciellt medgörliga när tull- och tariffavtalen skall revideras.

— Vi skulle förlora på en frihandel idag, eftersom vi behöver preferenser ännu under några år. Vi behöver tid för att utveckla vår industri.

— De som påstår sig tala för tredje världen och vill slopa alla restriktioner, talar i egen sak. Vi kan inte handla på samma villkor, när förutsättningarna är så ojämlika.

Hur skall det gå?

Det var trögt redan inför den nya GATTrundan. Att försöka undanröja de handelshinder som ännu finns i den internationella handeln är ingen lätt uppgift i dag. I synnerhet som protektionismen på jordbrukssektorn skall synas i sömmarna. Visserligen kan handelskonflikten mellan Japan och USA få en lösning. Än har Inte USA:s handelsminister besökt Ilkka Suominen för konsultationer. Än har inte den amerikanska kongressmannen och presidentkandidaten Richard Gephardts lagförslag om automatisk upptrappning av handelshindren lagstadgats. Men det osar bränt. Frihandelns traditionella motståndare har fått ovanligt starka bundsförvanter.

Christian Sundgren 13