Fritt idéflöde och marknadstänkande skall rita in Estland på världskartan

av Ragnhild Artimo Forum 1997-06, sida 18-20, 16.06.1997

Taggar: Orter: Estland Teman: ekonomi

Foto: Ragnhild Artim “Människor föds inte till att vara passiva”, säger rektor Olav Aarna. ”Vi behöver ett nytt sätt att tänka, ta initiativ, vara krea tiva. Inlärd passivitet blockerar innovativitet, och det bar vi inte råd med. Landets hela utbildningsparadigm måste ändras.” Aarna promoverades i maj till bedersdoktor vid Tammerfors tekniska högskola.

stlands teknologiska ambitione kan sammanfattas i två pro centtal: idag utgör satsningar na på forskning och utveckling 0,5 procent av BNP Inom fem år skall siffran vara uppe i 1,2 procent. För jämförelsens skull kan konstateras att Finlands siffra för 1996 var 2,60 - och USA:s 2,55.

Resurser till forskning och utveckling, FoU, är en förutsättning för att överbrygga det tekniska försprånget självständiga marknadsekonomier har relativt till övergångsekonomier, de länder som lämnat planekonomi och järnhårt centralstyrd “forskning” bakom sig. Men naturligtvis är pengar inte motorn, utan bara bränslet: det viktigaste är att riva murarna inbyggda i hjärnan, att låta attityderna arbeta. Det säger Olav Aarna, rektor för Tallinna Tehnikafilikool, Talinns tekniska högskola, internationellt känd som Tallian Technical University, TTU. Symptomatiskt för det nya högskoleklimatet är att Aarna är den första TTUrektorn vald av högskolans eget val utskott, inte tillsatt av något politiskt organ. Han är även generalsekreterare för Estlands 1995 grundade forsknings Fokusområdena för Estlands teknologiutveckling

Estlands nationella forsknings- och utvecklingsräd (motsvarar vårt Statens vetenskaps- och teknologiräd) har lista fyra fokusområden för landets FoUgfforter de närmaste åren ” gen- och bioteknik ” materialvetenskap och -teknik :eknologi och informationsteknologi

Ragnhild Artimo

Olav Aarna, rektor för Tallinns tekniska högskola:

Fritt idéflöde och marknadstänkand skall rita in Estland på världskartan

DEN STORA UTMANINGEN FÖR ESTLAND ÄR ATT TA SPRÅNGET FRÅN VASALLEKONOMI OCH VASALLINDUSTRI TILL MODERN KUNSKAPSNATION MED EGET MOMENTUM.

PROCESSEN ATT ÖVERBRYGGA FEM DECENNIERS PARENTES ÄR I FULL GÅNG.

och utvecklingsråd Teadus- ja Arendusnöukogo, som fungerar som rådgivande organ för regeringen (motsvarar vårt Statens vetenskaps- och teknologiråd) med representanter för statsförvaltning, högskole- och forskningsvärlden, samt näringslivet. Nya roller, nya mål

Under sovjetregimen bedrevs vetenskaplig forskning i begränsad omfattning vid högskolorna, men merparten forskning var centraliserad till instituten underställda vetenskapsakademierna, vilka åtnjöt statens särskilda beskydd. Efter kommunismens kollaps har en animerad debatt förts om omstruktureringen av forsknings- och den akademiska världen, bl.a. frågan om akademiernas forskningsinstitut skulle integreras med universiteten.

I april i år antog Estlands riksdag Riigikogu en ny förordning om forskning och utveckling som tar sikte på en klarare definition av hela FoU-verksamhetens arbetsfördelning och de olika institutionernas roll. Lagen lämnar alla optioner öppna men förutsätter att existerande institutioner inom ett halvt å definierar sin juridiska status, tillhörighet och målsättningar. En trolig utveckling är att en avsevärd andel av instituten vid landets 18 f.d. vetenskapsakademier kommer att integreras med existerande högskolor. T.ex. instituten för cybernetik och för nationalekonomi kommer troligen ännu i år att införlivas med TTU, eventuellt också andra.

”Det betyder inte att att de förlorar sin identitet och smälter in iTTU”, säger Aarna. ”En homogen struktur inom ett universitet, speciellt i ett litet land som Estland, är hämmande. Mångfald ger vitalitet, både i naturen och inom organisationer. Men givet är att dessa forskningsenheter mår bra av att förändras och förnyas för att kunna anpassa sig till en snabbt föränderlig verksamhetsmiljö med nya krav”

FORUM NR 6/9 Ö mynt”

Förändringsmotstånd är framtidens fiende. Att samarbeta med förändringsprocessen är nyckelutmaningen för nationen, för institutioner och individer. Speciellt konkret är denna utmaning för högskolorna och forskningsvärlden, menar Aarna. En genomgripande omvärdeting av växelverkan mellan ny kunskap och dess tillämpning, mellan högskolevärlden och industrin - inte minst nya kunskapsföretag - behövs för att utveckla en konkurrens- och livskraftig ny industri. Dessa kontakter och nätverk har redan utvecklats betydligt sedan 1990.

”Under sovjetregimen hade TTU rätt omfattande samarbete med industrin, inte bara i Estland, utan i hela Sovjetunionen, och hälften av detta samarbete utgjordes av uppdragsforskning, som då svarade för över en tredjedel av vår budget”, berättar Olav Aarna.

I mitten av 80-talet uppgick uppdragsforskningen till nära 40 procent av skolans budget, men dalade sedan raskt, då man i Moskva förstod att nånting höll på att hända i de baltiska staterna ”Vi ansågs inte längre pålitliga som samarbetspartners, de stora forskningskontrakten med Sovjetunionen löpte ut, förnyades inte, eller krympte ihop till småuppdrag. I början av 90-talet hade denna uppdragsforskning decimerats till 2-3 procent av vår budget. Under självständigheten har andelen nu ökat till ca 10 procent, men vi vill se den öka ytterligare. Några av våra samarbetspartners i öst har återskapat kontakterna, men generellt är problemet i Ryssland inte bara finansieringsosäkerheten, utan att de samarbetspartners man tidigare gjorde avtal med inte längre existerar, eller har fullmakt att göra kontrakt. Därför inriktar vi oss på forskningssamarbete med europeiska partners, både bilateralt och på EU-nivå”

Från splittring till behärskning De baltiska staterna utgjorde en högt industrialiserad del av sovjetimperiet.

”Moskva hade intresse av att etablera industrier här, för att kvaliteten och arbetsmoralen var hög. Nya fabriker i Baltikum gav snabbare positiva resultat än nya fabriker i Sibirien elier Centralasien. För Estland har det varit olyckligt att de av Sovjet grundade industrierna smalt specialiserades på underleveran till stora anläggningar i moderimperiet - en medveten splittra-och-behärskadoktrin - och därför efter kollapsen inte hade beredskap att tillverka egna produkter för en realmarknad”

Nu gäller det för landet att omstruk FORUM NR 6/97

Vilniaus Gedimino [Technicos Universitetas od studerande: ca.9.300 — & + Viktiga forskningsområden: medicinsk de logi, livsmedelsteknologi, sensori e Crundat 1956

Antal studerande: ca Viktiga forskningsomri delier, geodesi, elektro turera en industrisektor långt baserad på elenergiproduktion, som bygger på oljeskiffertillgångar i östra Estland. ”Elenergi är ju en universell produkt”, säger Aarna, ”men ett problem är våra stora värmekraftverk där oljeskiffern ligger nära markytan. De är etablerade på 60-talet, och tekniskt föråldrade - och miljömässigt ett hot inte bara för oss utan också för södra Finland genom luftföroreningar från anläggningarna Inom tio år måste vi ta ett strategiskt beslut om energiförsörjningen och -produktionen? Aarna har en vision av en i vid bemärkelse baltisk energi- och gasring runt hela Östersjön, ett integrerat produktions- och distributionssystem - kopplat till det mellaneuropeiska nätet. Nyckelresursen skulle vara naturgas, en viktig energikälla de närmaste 50 åren. Estlands kemiska industri, baserad på olja och naturgas, är även efter imperiets sammanbrott en livskraftig industri som efter privatisering framgångsrikt anpassar sig till den nya verksamhetsmiljöns utmaningar. Däremot har maskinbyggnadsindustrin haft det jobbigt med omstruktureringen: denna industri, liksom den elektroniska och elektrotekniska industrin, var primärt inriktad på militär produktion. Båda har privatiserats, och funnit nya nischer där en del av infrastrukturen och arbetskraften kommit till användning. Med nya produkter verka de - fortfarande - huvudsakligen som underleverantörer; idag finns kunderna i väst i stället för i öst.

”En success story är finskägda Elcoteq Tallinn, som tillverkar kretskort för Nokia, Ericsson och andra transnationella telekom-,dator- och elektronikföretag. Elcoteq har varit Estlands snabbast växande företag sedan starten 1992 med en personal på 50 som idag är ca 1 600”

Idéer måste kunna säljas

Att landa på fötterna och hitta ny användning för en ”övergiven” underleveransindustri är ett positivt steg, men endast ett första. Om man nöjer sig med att byta ut komponentbeställarna i kommunistimperiet mot komponentbestälJare i marknadsekonomier, lyfter det inte nationen på sikt, menar Aarna: beroendet bara byter adress och väderstreck.

”Vi kan inte bli en framgångsrik industrination genom att vara underleverantör för hela världen, Det räcker inte att vara duktig på att tillverka delar till produkter utvecklade i andra länder. En mätare på den tekniska utvecklingen är graden egna innovationer, egna konkurrenskraftiga produkter som hittar sin nisch på världens marknader. Vi behöver både folk som kan hålla hög nivå på underleveranstillverkning, och folk med potential att skapa det nya, egna, unika. Dethär är en strategisk utmaning för såväl industrin som de högskolor som skall utbilda morgondagens ingenjörer”

Den sovjetiska industrifilosofin, prioritering av enorma kvantiteter rutinvaror, måste ersättas av inriktning på kvalitet och innovativt tänkande. Ändå var idéer inte någon bristvara i landet, inte ens under främmande styre ”Både vid högskolor och vetenskapsakademier talade folk gärna om vilka fantastiska idéer de hade men inte fick förverkliga för att systemet inte gav utrymme för innovationer. Nu, med fältet fritt att förverkliga dessa idéer, visar det sig att merparten - konfronterad med verkligheten - inte är så väldigt framgångsrika. Dethär är en viktig insikt: en lysande idé betyder inte automatiskt att den kan säljas och bli en kommersiell framgång. Vi måste satsa på marknadsföringskunnande för att göra pengar av idéerna. Vi behöver nog idéer, och jag har stor tilltro till galna idéer - galna idéer har potential att hitta en marknad. Men bara om de går hand i hand med stenhårt marknadskunnande, Ett centralt mål för utbildningen i vårt land bord vara att uppmuntra kreativitet, nonlineärt tänkande, som är en förutsättning för innovationer”

Två teknologibyar

Innovationer behöver stöd på vägen till kommersialisering. Vid TTU grundades 1989 ett innovationscenter som embryo till den första teknologibyn i Estland. Något år senare grundade Tartu nniversitet en teknologiby i anslutning till fysikinstitutionen, som håller hög profil i fasta ämnens fysik. De två teknologibyarnas utveckling har varit mycket olika. Tartu-byn har varit en framgång, laserforskningen vid fysikinstitutionen har genererat ett tiotal små högteknologiföretag kring laserteknologi. Tillväxtpotentialen är dock begränsad: produkterna har en smal marknad inom forskning. Teknologibyn vid TTU i Tallinn fick inte det momentum man hoppats, och torkade in. I stället har kring cybernetikinstitutet - som verkat under vetenskapsakademins paraply, men i år ansluts till TTU - grundats ett tjugotal spinoffbolag inom informationsteknologi, som varit mer framgångsrika än laserbolagen genom sin massproduktionspotential. Nu tar TTU nystart och ser över konceptet. För att stöda innovationsarbete grundades i Estland 1991 Innovationsfondea, en motsvarighet till Teknologiska utvecklingscentralen Tekes - med mindre budget. Med 20 miljoner estniska kronor i statliga anslag (knappt 10 Mmk, jfr. Tek Nya hi-tech-företag skall ge lyft

BK är “Rigas Innopoli’ - en företagskuvös grundad för att hjälpa innovatioAer att bli business. BIK är förkortning av Biiro för Information und Konsultation - Tyskland är en viktig teknologisamarbetspartner för Lettland.

BIK är en enhet inom katvijas Tehnologiskais Centrs, Lettlands första teknologicenter grundat 1993 av undervisningsoch vetenskapsministeriet för att beja etablerandet av små och medet Få kunskapsföretag, och effektivera sam eter. mellan högskolor, forsknings It och industri. Idag har landet fyra lOgicentra, flenhåller på att grundas. högteknolegiföretag är effektivaste sättet att höja teknologinivån i och samtidigt bygga upp en ny ittning”, säger Jevgenijs

BIK. ”Vi et som företagsbjuder startande, oftast enmans» erforderlig kommunikationsin es’ drygt 2 mrd mk”) beviljar fonden lån och FoU-anslag för innovationer i startskedet. Enligt regeringsprogrammet skall fondens budget nästa år höjas till 70 miljoner EEK och stadgarna ändras så att fonden även attraherar riskkapital.

EU-forskning lockar

Estland är mätt i antal projekt den mest framgångsrika applikanten när det gäl ler EU-forskningsprogram. Högskolor och forskningsinstitut är engagerade i olika EU-projekt, inklusive ramprogram IV och de talrika program som fokuseras på Östeuropa. TTU är engagerat i bl.a. Copernicus och PECO (som skall befrämja möjligheterna för forskare från Östeuropa att delta i EU-forskning), JOULE (EU:s energiforskningsprogram) och ESPRIT (EU:s IT-program). Det betyder välkomna forskningspengar.

Olav Aarna anser att flexibilitet och småskalighet är ett plus i sammanhanget; att vara liten har fördelar då det gäller rörlighet och snabbhet. ”Ett litet land har lättare att ta ny kurs än ett stort”, säger han med tydlig adress.

Att Estland vänder blicken mot väst för att katalysera sin egen teknologiutveckling och markera framtida marknadsintentioner är klart.

Väst är också Norden. I TTU:s egna nätverk reflekteras detta i samarbetsavtal med tretton högskolor och institut i Finland (bl.a. Tekniska högskolan i Otnäs och Tammerfors tekniska högskola), fyra frastruktur och arbetsutrymmen för en billig, av ministeriet subventionerad hyra, hjälper med etablering, finansieringsoch patentfrågor, marknadsanalys etc.”

BIK är också lettisk informationscentral för EU:s EUREKA-program, och informerar myndigheter, forskningsinstitut och företag om aktuella EU-projekt. En teknologiinkörsport till EU-samarbete är programmet FEMIRC-Latvia som koordineras av teknologicentret och ingår i EU-projektet INCO-Copernicus, och skall stöda Lettlands ekonomiska och teknologiska utveckling.

BIK har 34 ”hyresgäster’ just nu, bl.a.

Startande bögteknologiföretag är en nyckel till bela landets teknologinivå, säger Jevgenijs Kovalcuks vid BIK.

e LATVIJAS

TENINOLOGISK MS CEN)

Sverige (bl.a. Kungliga Tekniska Högskolan), och i Norge Trondheims tekniske hegskole. Dessutom har TTU samarbete med ca tjugo högskolor och forskningsinstitut i sju linder, varav elva i Tyskland.

Det internationella samarbetet skall generera nya idéer, en dubbelriktad trafik. Speciellt viktigt anser Aarna det vara att den nya generationen ingenjörer ges möjlighet att vidga sitt spektrum genom studier också i utlandet.

Men den viktigaste faktorn för att höja den teknologiska nivån i landet handlar om att förändra attityder. Under sovjetregimen försjönk de flesta i Estland i en förlamande passivitet, av nödvändighet: besluten fattades någon annanstans, och folk lärde sig att det var enklast och minst problematiskt att inte bry sig. Individuella initiativ drogs upp med rötterna redan i lekskolan. Den farliga konsekvensen var att folk till en del förlorade sin förmåga att ta beslut, att tänka innovativt, att handla som entreprenörer.

”Men människor föds inte till att vara passiva”, säger Olav Aarna. ”Det gäller att rasera passiviteten till fromma för en naturligt assertiv, aktiv attityd, som spontant genererar initiativ och innovationer. Det måste börja med en revidering i vår utbildningsparadigm. Jag är optimistisk: vi har en stor potential som bara väntar på att frigöras och bidra till landets utveckling”

Att notera: det finns ingen ingenjörsarbetslöshet i Estland. i Lettlan forskare vid högskolor med spinoffprodukter som potentiell företagskärna.

”Ett problem i landet är att så många högtutbildade p.g.a. arbetslöshet fastnat i underkvalificerade jobb, Och underbetalda forskare och högskolelärare är bokstavligt talat tvingade att starta egna företag för att klara sig ekonomiskt, men banklån är för dyra som finansieringsform. Finansministeriet utvecklar nu ett specialprogram för startande sm-företag”

Potentialen för ett teknologilyft i landet är stor, understryker Kovalcuks: de områden som kuvösföretagen vid BIK representerar är bl.a. laser- och elektroteknik, telekom, bio- och miljöteknik och multimediasystem, avancerade instrument och mätteknik, läkemedels- och livsmedelsteknologi.

BIKs fem anställda, alla med teknisk examen, jobbar långa dagar. RA/Riga Q