Frivilliga begränsningar garanterar fisket pä sikt
av Christian Schönberg Forum 1995-10, sida 24-25, 24.08.1995
Taggar: Orter: Island Teman: fiske
Forum på Island
Frivilliga begränsningar garanterar fisket på sikt
Christian Schönberg
Fiskerinäringen är som känt basen för Islands välstånd, Fis och havsprodukter har i långa tider stått för upp cent av landets exportintäkter men har nu sjun 90 proI 8 procent och står för cirka 1/4 del av BNP. Trots fiskerisektorns oerhörda betydelse för landets ekonomi får endast 11 procent av arbetskraften sin utkomst därifrån. Allt fler nationer knackar på dörren till EU finns det knappast någon islänning som på allvar kunde tänka sig ett medlemskap i unionen. Att lämna över kontrollen av det livsviktiga fisket till Bryssel är en praktisk omöjlighet.
nder historiens gång har det isländska fisket genomgått ett anta snabba förändringar vilka startade med övergången till motoriserade fartyg vid sekelskiftet. Utvecklingen av frysindustrin och förnyandet av trålflotta efter andra världskriget var viktiga faktorer som bidrog till att ge Island den ledande position inom fiskefångst och -försäljning som det fortfarande åtnjuter i dag. Då landet år 1977 fastställde den yttre territorialgränsen till 200 sjömil och ytter Tillförlitliga transportlösningar inom Norden och Europa under 30 år — nu även Baltikum och Osteuropa.
o Förstklassi thermoutrustnin o Mångsidigt urva o Flexibel o Säker o Full-servic ligare moderniserade = fiskeflottan, stärktes nationen i sin strävan att göra fisket till dess främsta industrigren.
—— De absolut viktigaste argumenten för att successivt utöka fiskegränsen till 200 mil år 1975 var dels behovet att bevara fiskebestånden i de isländska farvattnen, dels den isländska nationens livsviktiga ekonomiska behov, fastslår fiskeriminister Thorsteinn Pålsson.
Fiskekvoter säljs, köps och hyrs
Omedelbart efter att den isländska regeringen fastställt domsrätten över sina egna farvatten infördes restriktioner av torskfisket genom all stänga fiskebankar och införa begränsningar av fisket, allt för ati bevara bestånden på sikt. Också andra arter hade gradvis börjat skyddas redan innan systemet med fiskekvoter, som fritt kan överföras mellan fartyg, infördes år 1984.
Övriga arter 26
Cirka hälften av Island fiskeriinkomster kommer från fryserierna i landets viktigaste näringsgren där förädlingsgraden enligt fiskeriministern ännu måste öka betydligt.
I kvoteringssystemet får endast en bestämd mängd av de viktigaste arterna fångas och varje fartyg tilldelas en kvot av den högsta tillåtna mängd baserat på fartygets fångstresultat under de senaste tre åren. Systemet ger fartygen möjlighet att köpa eller sälja. t.o.m. hyra kvoter till ett pris som bestäms av den fria marknaden. allt för att fördela de begränsade resurserna mellan de effektivaste utövarna. Kvoteringssystemet är som sådant unikt i världen. Endast New Zealand har förutom Island med framgång prövat detsamma. Systemet erkänns numera vida som en modell för resursstyrning på progressiva kommersiella princi k255.844 to 101.742 ton
Våra kunder värdesätter kvalitet, pålitlighet och säkerhet i olik former.
Vi har en lång och vid erfarenhe av att jobba med företag, banker och myndigheter då det gälle att planera, utveckla och tillverka säkerhetsprodukter och därtill hörande system.
Vi har i årtionden exporterat till ett tiotal olika länder och idag satsar vi mycket på den nordiska marknaden.
C - SETE
Security through Technology
Till vår produktflora hör föruto ringskort med mycket hög säkerhet.
Vi vill ge våra nordiska kunder helhetsservice i deras eget land.
sedlar, pass, visum, checkar, hologram och övrigt säkerhetstryck även plastkort och därtill hörande system. Vi tillverkar nationella och företags Vi har specialiserat oss på tillverkning av smarta kort och läsar identitetskort, körkort och sjukförsäk samt utveckling av operativ system för dessa, speciellt på områdena elektronisk portmonnä, elektronisk identifiering och informationssäkerhet.
Vi tillverkar också GSM-kort. Vi är certifierade av VISA, MasterCard och Europay.
Kontakta oss för ytterligare information på våra kontor i Finland, Sverige och Danmark.
SETEC OY
FINLAND
Tel. +358 0 89 411 Fax +358 0 891 887
Enligt fiskeriminister Thorsteinn Pålsson fungerar det unika kvoteringssystemet perfekt i Island, Marknaden sköter hela ruljansen utan att myndigheterna behöver enrollera sig i detaljfrågor.
per och kommer troligen att införas av ett växande antal fiskenationer i framtiden.
SETEC CARD AB
SVERIGE
Tel. +46 8 5303 8850 Fax +46 8 5303 887 sektorns exportinkomster under senaste år, trots att ett stort antal andra arter även fångas. — Eftersom torskbeståndet under många år dramatiskt minskat beslöt jag vid mitt tillträde för fyra år sedan att drastiskt skära ner den årliga fångsten från 300 000 ton till 155 000 ton per år fram tills en klar uppgång i bestånden igen kunde skönjas, berättar minister Pålsson. Situationen har numera stabiliserats vilket betyder att v förmodligen kan öka till kanske 200 000 på ett par års sikt.
Förädlingsgraden måste höjas
Island har inom fiskeriet byggt upp ett stabilt differentierat marknads- och produktsystem. Cirka hälften av fiskeriinkomsterna kommer från fryserierna, vars främsta köpare finns i USA, Nordeuropa och Japan. Saltfisk som ger cirka 16-20 pro : De | 2. DÅ a FA
SETEC CARD A/S
DANMARK
Tel. +45 43 443 930 Fax +45 44 668 05 cent av fiskeriernas exportinkomster exporteras till andra länder än fryseriernas produkter, nämligen Portugal. Spanien, Italien och Grekland.
— Vår målsättning att höja förädlingsgraden har lyckats rätt väl, men ännu finns mycket att göra, säger Pålsson. Färsk, obearbetad fisk till länder som Storbritannien (torsk och kolja) samt Tyskland (rödfisk och gråsej) ger numera ca 15 procent av exportvärdet. &
HUOLINTA 0SPEDITIO 005 ton Det gäller at förvalta vårt pund
Under hela efterkrigstiden har torsk varit den i särklass viktigaste fiskarten för islänningarna och ansvarar fortfarande för cirka 40 procent av fiskeri Vikby (Vasa) — tel int+358 61 3444 55 fax int+358 61 3444 550 Vanda (H:fors) tel int+358 0 8702 644 fax int+358 0 8702 655
Torskfångst i isländska vatten i tusen ton
Forum nr 10/95 25 24 Forum nr 10/95