FTH - förbund med egen profil

Taggar: Personer: Per Erik Floman

P. E. Floman:

Export är den självklaraste av finländska dygder i dag. Åsikterna om import är inte alltid lika entusiastiska.

— Export är ett livsvillkor för ekonomisk tillväxt, men produktiv import — import av maskiner, industriförnödenheter och råvaror — är ett livsvillkor för exporten av långt utvecklade, i Finland tillverkade produkter.

— Det existerar ett positivt och ömsesidigt beroendeförhållande mellan export och import, säger Per Erik Floman, ordförande för Finlands Tekniska Handelsförbund, som firar 60-årsjubileum den 28 november.

FTH-förbundmedegen profi y” Per Erik Floman, VD för Ekströms Maskinaffär, och bland talrika förtroendeuppdrag också Forums styrelseordförande, får något av politisk valtalare i rösten, då han konstaterar — På lång sikt kan ekonomi inte skötas genom restriktioner av olika slag. Oy Finland Ab:s — liksom enskilda företags ekonomiska livskraft är i sista hand en fråga om konkurrensförmåga. Vår konkurrenskraft förutsätter bland annat att industrin följer den tekniska utvecklingen i andra länder och investerar i anläggningar och tillverkningsmetoder som befrämjar högre produktivitet.

Det är här den tekniska handeln och dess organisation Finlands Tekniska Handelsförbund kommer in i bilden. Förbundet, som med medlemsföretagens representanter i olika sektioners arbetsutskott utgör ett betydelsefullt expertorgan, upprätthåller bl a följande verksamhetsformer 4 kontakten till myndigheterna och näringslivets organisationer, framställningar och utlåtanden om handelspolitiska och andra ekonomiska frågor, om lagförslag och föreskrifter, utredningar, samt representation i av statsmakten tillsatta orga 4 information till medlemsföretagen gällande teknisk handel, beslu och tolkningar i den ekonomiska lagstiftningen, av myndigheterna utfärdade föreskrifter och direktiv, skatte-, tull- och prisfrågor, arbetarskydds- och säkerhetsfrågor, konsumentskydd etc.

9 skolningsverksamhet för företagens anställda samt företagsekonomiska och -politiska utredninga 0 periodiska statistiska utredningar för att underlätta medlemsföretagens marknadsföringsplanerin € vidarebefordran av affärsförfrågningar från utlandet till medlemsföretag etc.

Gemensamma intressen

Medlemsföretagen — råvarucentrerade, maskincentrerade, eller en kombination av dessa — kan säga leva i symbios med industrin genom att de har hand om en del för industrin oumbärliga funktioner: de anskaffar och marknadsför råmaterial och tekniska produkter, upprätthåller betydande lager och reservdelsservice, koordinerar inhemska och utländska leveranser, upprätthåller specialservice av olika slag (tex stålhandelns bearbetningsstationer; montageverkstäder, laboratorier, komponentmontering etc), de har service- och reparationsverkstä der och uthyrning av maskiner, erbjuder översättnings- och tolktjänster, skolning och konsultservice.

— På tal om språkkunskaper kan påpekas, att vi — speciellt vad tyskan beträffar — inte håller jämna steg med utvecklingen utomlands.

Genom denna arbetsfördelning kan industrin koncentrera sina resurser på sin viktigaste uppgift: att producera.

— Den tekniska handeln och industrin har därför en mycket naturlig intressegemenskap, säger Per Erik Floman. — Om det går bra för industrin, blomstrar investeringsverksamheten liksom konsumtionen av produktionsförnödenheter och råvaror — och det återverkar på den tekniska handeln. Om industrin har svårigheter inverkar det också på vår verksamhet. Industrins driftsnivå har under recessionen legat lågt, men kommer av allt att döma att passera 80 “/o-gränsen under de närmaste månaderna. Det kan nämnas att över 30 procent betraktas som en normal driftsnivå. Det bristande kapacitetsutnyttjandet samt industrins skuldsättning förklarar den pågående investeringskrisen. Industrins investeringar ligger tiotals procent under det som vi vant oss att betrakta som normalt. Den tekniska handeln, som för att fylla sin funktion även måste upprätthålla möjligast kompletta la FORUM 17/7 ger, och därmed är en kapitalintensiv bransch, har det därför heller inte lätt med likviditeten.

Illa behahdlad tjänare

Man kan tala om två typer av import: umbärlig och nödvändig. Konsumenterna ser inte gärna sin valfrihet inskränkt — och begreppet umbärlig kan givetvis diskuteras. Den tekniska, produktiva importen måste räknas till kategorin nödvändig import. Det gäller material eller investeringsvaror som överhuvudtaget inte eller i otillräcklig omfattning kan fås från inhemska leverantörer.

— Landets industri kan inte fungera utan nödiga råämnen och maskiner, säger VD Floman. — Därför borde teknisk import ses som nånting positivt, för att inte säga livsviktigt, även ur sysselsättningssynpunkt. Men branschen har fått tåla många örfilar i form av restriktioner och bestämmelser som försvårat verksamheten. Av dessa kan nämnas det numera avskaffade depositionssystemet, och kontantbetalningssystemet — tills vidare i kraft — som innebär att vissa importvaror måste betalas innan de förtullas. Ursprungligen gällde systemet konsumtionsvaror, men utvidgades till att även omfatta för industrin nödvändiga produkter. Importen av dem får un FORUM 17/7 der inga omständigheter avstanna och kontantbetalningssystemet ställer därför de tekniska importföretagen inför onödiga finansieringshbekymmer — de ges inte möjligheter att utnyttja ens de korta kreditmöjligheter som de skapat i utlandet. Detta känns onekligen orättvist.

Inte hjälp — men förutsättningar

Per Erik Floman är emellertid inte ute efter subventioner — Det vi önskar är realistiska verksamhetsramar. En gradvis nedmontering av kontantbetalningssystemet — även mot bakgrunden av att den tekniska handeln är en stor arbetsgivare. Beskattningspolitik som främjar företagsamheten och sålunda sysselsättningen. Därmed avser jag en beskattningsfilosofi som på alla områden och nivåer stimulerar till välutfört arbete — i stället för att bestraffa det. Det är fö populärt att ironisera över att företagen betalar så litet av samhällets skatter. Jag anser företagsbeskattningen hos oss sträng nog, och ser fram emot både moms och fortsatt omsfrihet för maskiner. Men det väsentliga är hur mänskorna beskattas — och både löntagare och företagare är mänskor. I vulgärdebatten glömmer man ofta bort att löntagarnas skatter inte betalas av företagen utan av dera kunder. Välfärden ingår i produktens pris, en detalj som borde ställas i relation till frågan om konkurrenskraft.

— I vår bransch är det typiska företaget ett medelstort eller litet familjeföretag och vi arbetar engagerat för att lindra familjeföretagarbeskattningen. Låt oss inte glömma satt det är ur familjeföretag som storindustrin i tiden vuxit upp, och den enskilda företagarens spirit behövs för tillväxten även i fortsättningen.

Enligt VD Flomans mening skulle den nödvändiga effektiveringen av näringslivet kräva ett mera dämpat och mera realistiskt tempo då det gäller reformer av social karaktär samt tekniska säkerhetsbestämmelSer, som hos oss stundom är tämligen absurda.

inhemskt — till varje pris?

Uppmaningen att gynna inhemskt har genomgående fallit i god jordmån, Kanske delvis som en naturlig följd av lågkonjunkturens skrämmande arbetslöshet.

— Generellt sett är denna opinionssvängning positiv, konstaterar Per Erik Floman. — Då det gäller en valsituation mellan inhemskt eller utländskt är det naturligt att även nationella och sociala aspekter beaktas. I teknisk handel gäller

Vän framför allt tesen att man köper det som produkten presterar. Sådana produkter tillverkar vår inhemska industri på allt bredare front och med framgång. Till denna industri levererar vi maskiner, metoder och råvaror. Om vi då och då konkurrerar med deras egna produkter är vår förhoppning naturligtvis att våra erbjudanden får en fair behandling enligt ovannämnda tes. Ty köparen behöver bara den vara som i hans fabrik eller i hans verk kan stå för den bästa ekonomiska prestationen.

— I detta sammanhang bör konstateras att ca 40 procent av totalförsäljningen hos Centralförbundet för Teknisk Partihandel, vars största medlemsförbund <handelsförbundet är, utgörs av inhemska produkter och denna procent ökar hela tiden. Att i vår verksamhet sträva till ökad inhemsk leveransandel är common sense i dag.

— Jag vill också framhålla, att förbundets företag inte bara importerar utan också exporterar, även om denna del av verksamheten inte är så iögonenfallande genom att den är relativt nypåbörjad eller också ”indirekt”. En för företagen ganska typisk exportsituation är att komponenter och delar, som inte tillverkas i Finland, importeras för att sedermera ingå i anläggningar som finländska företag exporterar. Då våra firmor själva ger exportservice i form av marknadsföring, råd och konsultation gäller det ofta medelstora eller små industriföretag, som inte har en egen exportapparat. De stora exportföretagen har i regel egen organisation för denna verksamhet.

10

Cerberos-rollen

Många av de stora maskinaffärerna är flerbranschaffärer med mycket omfattande produktprogram. De utländska huvudmännen är ibland måttligt förtjusta över detta.

— Huvudmännen skulle givetvis helst se ett smalare produktprogram, men våra marknader är så begränsade att tillräcklig omsättning och därmed följande tillräcklig kapitalbildning förutsätter diversifiering -— för övrigt ett ganska nordiskt fenomen just på grund av marknadsstrukturen. Diversifiering betyder bla mindre konjunkturkänslighet, men är samtidigt mycket krävande: företaget bör helst vara framgångsrikt på alla de områden det täcker. Den långa recessionen har med önskvärd tydlighet visat att ingen idag har råd att upprätthålla någon verksamhetssektor av prestigeskäl.

Ett ofrånkomligt faktum är att den tekniska utrikeshandeln konkurrerar med den inhemska industrin. Ojust — Sunt och realistiskt — och helt förenligt med den fria handelns principer, säger VD Floman. — Om inte vi skulle konkurrera, är det antagligt att utländska tillverkare ändå skulle kila in sig här, exempelvis med dotterbolag. Finländska exportföretag vill ju gärna ha egna företag utomlands. Omvänt är det förståeligt att leverantörer till Finland när samma tankar…

— Den klassiska strategiska fråga för våra medlemsföretag är sålunda inte oväntad: att sköta representationen av våra huvudmän så skickligt att dessa anser det vara den bästa lösningen — och då stannar ju en del av pengarna hemma i Finland. Om resultatet är för lysande, kanske det utländska företaget frestas att etablera sig här själv — och går det dåligt med representationen kan konklusionen bli densamma. I båda fallen hör det emellertid till spelets regler, och då är ett brett register bra att ha — det dämpar stötarna.

Tekniska Handelsförbundet och dess företag fungerar också som ”portvakt” mot översvämningar från utlandet — Företagens roll har varit betydande då det gällt introduktion av tekniska nyheter. Men det finns mycket att filtrera bort innan det kommer fram. Intresserade utländska leverantörer in spe tillfrågar oss om marknadsläge, konkurrenssituation etc och därvid kan vi ofta avråda dem om vi bedömer en försäljning som 1iex för kostsam eller utsiktlös. Världen är full av exportsugna fabrikanter, och det ligger i allas intresse att Finland inte blir en tummelplats för dem, utan att här etablerats en seriös bransch, som vil ta ansvaret för sina produkter även efter leveransen och som kontinuerligt vill anstränga sig för att sköta sin roll i arbetsfördelningen med industrin.

Finlands Tekniska Handelsförbun e Grundat den 28 november år 1918 på initiativ av en regeringskommission. Förbundets namn var ursprungligen. Fekniska Import och Export Förbundet — det nuvarande namnet togsi bruk 1921.

Syfte: att fungera som sammanslutning mellan företagare inom den tekniska import- och exporthandeln, utveckla branschen, bevaka dess intressen och utgöra en föreningslänk mellan medlemmarna och myndigheterna.

Dessutom: upprätthålla till medlems- = företagen riktad service- och info mationsverksamhet.

Däremot: inte fungera som arbetsmarknadsorganisation.

Medlemmar: 96 företag med sammanlagt ca 15000 anställda och en sammanlagd ärstförsäljning på ca 7,5 miljardermark.

Organisation: styrelsen — ordförande, 2 viceordförande och 9 medlemmar; förbundets kansli med VD och en handfull anställda, nio bransch sektioner (Maskinsekti nen för Ur VO och melallsekt nen e Av vårt s de 1977 ind

FORUM 17/78