Fullständig bygginformation

av Maria Planting Forum 1981-05, sida 14-15, 18.03.1981

Ö Tapani Eskola vet vad han talar om. För honom är rätt, objektiv. ja —t 0 m fullständig bygginformation det enda eftersträvansvärda i en komplicerad bransch både nationellt och internationellt.

Som chef för Bygginformationsstiftelsen sitter Tapani Eskola på en post där hans primära uppgift är att se till att informationen löper och att den görs gänglig för alla som behöver den så lätt ätt som möjligt. Han har vunnit internationell erkänsla för sitt outtröttliga arbete som den objektiva informationens lansbärare genom att senaste höst redan för andra gången utses till orförande för den Internationella Unionen av Byggcentra (UICB) för treårsperioden 81-83.

Själv tar han utnämningen mera som en erkänsla för sitt land än sig själv.

— Detär lämpligt för UICB att just nu ha en finländare vid rodret. säger Eskola. -— Vi har stora planer och strävar till att få både Sovjetunionen och Kina med som medlemmar inom den närmaste framtiden, därför behövs det en ordförande från ett neutralt land — all onödig barlast måste lämpas överbord medan förhandlingarna om deras medlemsskap pågår.

Hela byggnadsbranschen internationaliseras för närvarande med rasande fart och ofta uppstår pinsamma situationer t ex för projektexportörer från ett land som skulle behöva pålitlig information om byggstandarder och normer i ett annat land där man skall utföra sitt byggnadsprojekt.

Det är här den internationella organisationen för byggcentra kommer in i bilden. UICB:s uppgift är att verka som förbindelselänk mellan nationella och regionala byggcentra — att vara en organisation vars medlemmar sammanställer sitt eget lands tillgängliga bygginformation för att vid behov förmedla den vidare till andra UITCB-medlemmar. Organisationen har 36 medlemmar i 21 länder.

Till UICB:s uppgifter hör också att skapa en internationell kedja av byggcentra, att styrka kontakterna mellan sina medlemmar och uppmuntra utbytet av information om all utveckling inom byggbranschen. Så långt stadgarna — i grund och botten gäller det en lovvärd internationell satsning på informationsförmedling.

Tillförlitlig information

Varje UICB-medlem skall i princip kunna få tillförlitlig information om allt som rör byggnadsbranschen i ett land där en annan UICB-medlem verkar eller något annat närastående land där man kan förutsätta att byggförhållandena liknar varandra.

Så har det t ex varit möjligt för en finländsk projektexportör att via e 14

UICB:s mål:

Fullständig bygginformatio — Det är omoraliskt att fatta beslut på basen av uppenbart bristfällig information. Bristfällig information är detsamma som felaktig kunskap, framhåller arkitekt Tapani Eskola, chef för Bygginformationsstiftelsen och ordförande för den internationella organisationen för bygginformationscentra världen runt — UICB, Union Internationale des Centres du Båtiment.

RYL-81:

Kvalitetskrav för byggarbete e RYL-31 är dokumentering av så kallad ”god och acceptabel yggnaudsprestation”, som tillämpas I Finland. Boken har utarbetats av en kommitté och dess 13 sgrupper, som representeraerrar. konsulterande inoch arkitekter, entre er samt byggvaruindusttillsammans över IS0 specialister inom byggbranschen. Innehållet har sammanställts i en ordning, som sammanfaller med Talo-80 (Hus-80) nomenklaturens ämnessortering. Således är den lätt at använda vid eskrivningar, mängdförteckningar och arbetsplanering. RYL-81 innehåller 52 kapitel, som är grupperade i fem scktioner. Den första handlar om markarbeten. den andra om material och arbetssätt för ssommen. Den tredje sektionen behandlar sltomkompletteringar, fönster och dörrar. den fjärde beläggninga och beklädnader samt den femte inredningar. I slutet av boken hittar man en termför i med definitioner och en förteckning över referensstandarder.

Ett framgångsrikt husbyggnadsarbete förutsätter ett i detalj specifierat kontrakt. Dels bör man komma överens om de Juridiska och ekonomiska förhållandena mellan byggherre och entreprenör, dels bör kontraktets föremål fastslås på ett otvetydigt sätt. I fråga o kontraktets juridiska och ckonomiska aspekter ha sedan ett uotal år funnits et kontraktsystem, som undan för undan reviderats i enlighet med ändrade förhållanden. Kontrakhur bestämts genom handlingarna: byggnads- och detaljbeskrivningarn mt ritningarna. Et hjälpmedel är byggnadsbranschens samlingar av standarder, normer och direk tiv, som kan åberopas för precisering av föremålets kvalitetsnivå.

I slutet av femtiotalet tog man itu med uppgiften all samla normerna och direktiven till et enhetligt system. Detta publicerades under sextiotalet i en serie hälften. varav de sista kom ut i början av sjuttiotalet. På detta sätt tillkom RYL-1960, som under hela sjuttiotalet tjänade som direktiv för så kallad god byggnadssed.

Byggnadsteknikens snabba utveckling under det senaste decenniet har lika snabbt gjort RYL-publikationen — föråldrad. Pa grund av arbetets omfattning kunde en revidering äbörjas förs r 1977, då en förberedande pl en översyn av de allmänna kvalitetskraven för by beten utarbetades vid By mationsstiftelsen.

RYL-81 är nu publicerad i bokform. Den kommer att vara

RY’L-81 projektets ledare arkitekt Martti Tuita från Bygginformationsstiftelsen tv och profes Esko Kahri från Tekniska högskolan th.

illande som referenshandling för god byggnadssed 3 5 år. Under samma tid skall man ge akt på tillämpningen och registrera bristerna, så all följande utgava i mitten av 80-talet skall kunna föras äå jour och publiceras utan slörre utredningsarbeten. O — Hela byggnadsbranschen internationaliseras snabbt, därför är det viktigt att det finns en internationell organisation som tillhandahåller pålitlig bygginformation åt alla som behöver den, framhåller UICB:s ordförande, arkitekt Tapani Eskola.

UICB-medlem i Frankrike få information om byggförhållanden i Algeriet och därigenom slippa en lång och säkert också dyr process som det skulle ha inneburit att själv skaffa fram informationen.

Härhemma i Finland har vi redan kommit ganska långt i att skapa et fungerande system för informationsförmedlingen. År 1972 grundade sgs alla organisationer inom byggbranschen Bygginformationsstiftelsen med syfte att skapa en omfattande forsknings- och informationsorganisation för sig. Stiftelsens rötter står dock att finna bla i

Helsingfors byggcentrum som verkat i huvudstaden ända sedan 1932. Idag verkar Bygginformationsstiftel sen på sex huvudsakliga områden: Standardisering, — informationsservice. forskning. publikationsverksamhet. distribution av publicerat material samt genom byggcentren.

Sammanlagt verkar åtta byggcentra i vårt land — av dem ägs centrumen i Helsingfors och Villmanstrand av Bygginformationsstiftelsen, den senare tillsammans med Villmanstrand stad. Alla ätta har iallafall samma uppgifter: att arrangera permanenta utställningar där

FORUM 5/8 allmänheten och de i branschen verksamma gratis erbjuds information om allt från byggnadsmaterial till bestämmelser om standarder och normer. att distribuera informationsmaterial och sälja böcker, att tillhandahålla bibliotek och att arrangera bygganknutna seminarier och kurser.

Bygginformationsstiftelsen — fungerar väl: genom sin omfattande publikationsverksamhet — av vilka de kändaste publikationerna, RT-korten och Allmänna kvalitetskrav för byggarbeten (RYL-81). kan nämnas — har stiftelsen befäst sin ställning som bygginformatören framom andra i vårt land.

Stiftelsen verkar på en ärlig budget på ca 15 Mmk i vilket dock inte ingår interna överföringar mellan de bolag som ägs av Bygginformationsstiftelsen.

Höjd moral

Nationellt har vi det relativt väl ställt med informationen inom byggbranschen. Internationellt kan situationen dock inte sägas vara lika bra. Men inom UICB jobbar man hårt för att höja standarden och tillförlitligheten på den information som olika länder producerar om sina byggförhållanden.

Under Tapani Eskolas ordförandeskap har informationsmoralen varit en framträdande fråga. UICB får under inga omständigheter få prägel av ett reklamorgan utan skall i alla sammanhang hålla sig till balanserad informationsförmedling.

– Om vi inte inom alla nationella UICB-centra strävar till att erbjuda så fullständig information som möjligt, nedklassas vi mycket hastigt till att bara vara konkurrenter till den traditionella järnvaruhandeln och får stå ut med kritik

FORUM 5/8 om alt endast favorisera vissa producenters varor framom andra, säger Tapani Eskola.

-= Därför kontrolleras varje medlemsansökan strängt av UICB innan den antas. Naturligtvis har byggcentrumen i olika länder delvis olika utgångspunkter — elt byggcentrum i ett socialistisk land är givetvis annorlunda till sin karaktär än ett centrum i ett kapitalistiskt land — men om dess verksamhet fyller kriterierna för objektiv informationsförmedling, kan centret beviljas medlemsskap i UICB. villäger han.

Under Tapani Eskolas tid som ordförande för UICB har tex en prospektiv medlem fått avslag på sin medlemsansökan. Det var ett australiensiskt byggcentrum som var alltför mycket av en privat business.

Kriterierna följs strängt. Varje fullvärdig medlem skall erbjuda informationsservice i vilken åtmistone fyra av de följande aktiviteterna ingår: permanenta, tillfälliga eller vandrande utställningar, litteraturtjänst för handel och teknik. referensbibliotek. filmarkiv, publikationsverksamhet, föreläsningar. kurser och konferenser, forskning och exkursioner.

Mot ADB-register

Idag satsar UICB-medlemmarna ännu mycket på tryckt information, på olika slags publikationer som informationsförmedlare. Tapani Eskola är dock övertygad om att det bara är en tidsfråga, och i viss mån också en finansieringsfråga, innan alla länder har kört sin bygginformation på data och då också det viktigaste — nämligen själva informationssökningen — sker i realtid.

Futuristiskt utopi == Inte alls, säger Eskola. — Den som vill hänga med i utvecklingen måste på 80-talet skapa förutsättningarna för att på 90-talet ha bygginformationen i centrala ADB-register.

Beredskapen finns åtminstone i vårt land — RT-korten och all annan bygginformation kan närsomhelst köras på data. Vi är bara ovana vid tanken på att investera i databaserade litteraturbanker. Men det är en investering som måste göras förr eller senare.

• Enligt FN:s statistik produceras arligen så mycket information tex bara för arkitekter att det skulle behövas 1 000 manäår för att läsa igenom allt. ger Eskola som ett kusligt exempel.

Kärnfrågan i framtiden kommer inte all vara själva informationsförmedlingen utan informationssökningen — att snabbt få fram tllförtitlig information om byggbranschen i alla UICB:s medlemsländer.

Det rör sig också på andra plan inom UICB. Frågan om Sovjets och Kinas eventuella -anslutning öppnar hisnande perspektiv på organisationens fortsatta verksamhet. Island torde iallafall vara följande land som ansluter sig.

Ett annal mål som organisationen hoppas kunna uppnå under en nära framtid är att bli antagen i FN:s ”rooster”, dvs den lista över ickestatliga organisationer som UNESCO förhandlar med när det gäller stora uppköp.

Kommer UICB med på denna lista erkänns organisationen samtidigt vara en världsomspännande och objektiv organisation vars ord man lyssnar på i inköpsfrågor också i FN:s andra instanser. Maria Plantin 15