Fungerar riskspridning?

av Anders Löflund Forum 2009-04, sida 36, 30.04.2009

EHN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2089

Anders Löflund är professor i finansiell ekonomi på Hanken samt

Inte ens en bred aktiediversifiering hjälper mot de marknadsvolatilitetsökningar som uppstår vid kriser. Trots det ä diversifiering till nytta i kristider.

Fungerar riskspridning;?

Kreditkrisen förorsakade rekordrosen] stora prisfall på världens aktie marknader. Till exempel Morgan Stanley World Equity-indexet (ett index av alla utvecklade aktiemarknader) föll från hösten 2007 som mest med —-54 procent (6.3.2009) och ligger i skrivande stund i april nere cirka -45 procent från toppnoteringarna,

Det handlar om förluster som är så stora att många aktieplacerare kanske gör klokt i att inte ens tänka på dem utan i stället optimistiskt blicka framåt. Det är faktiskt omöjligt att hitta marknader som ens i någon utsträckning skulle ha bromsat upp fallet. Och raset skedde i alla riskpapper, inte bara aktier, Är alltså aktiediversifiering en myt som inte fungerar i verkligheten när det gäller?

Diversifieringsnyttan bygger på att korrelationer mellan aktiemarknader hålls på en moderat nivå. Med moderat positiv korrelation kan volatiliteten vara rätt hög men portföljrisken trots det acceptabel. Till exempel under perioden 1996-2000 var landsvisa aktiemarknadskorrelationer omkring 0,55-0,65 medan de under perioden 2000-2005 redan var cirka 0,70-0,85.

Ifall den typiska aktiemarknaden har en volatilitet på omkring 30 procent (högre än långsiktsnivån på cirka 20 procent) skulle diversifiering till (med jämna vikter) tio länder minska portföljvolatiliteten till cirka 22 procent (en minskning på 7,8 procent jämfört med den odiversifierade volatiliteten av att ha aktier från endast en marknad) förutsatt att parvisa korrelationerna länderna emellan är moderata 0,50.

Ökad diversifiering till ytterligare tio länder minskar portföljvolatilitete fallet erbjuder med andra ord aktiemarknaden endast begränsade diversifieringsmöjligheter, vilket var exakt vad som inträffade med kreditkrisen.

Det är inte bara den höga genomsnittliga korrelationsnivån som är ett problem utan faktumet att aktiekorrelationen inte hålls konstant över tiden utan ökar starkt i samband med kriser då även hela aktiemarknadsrisken (volatiliteten) ökar. Och när hela aktiemarknadsvolatiliteten stiger tenderar också den aktiespecifika risken att öka.

Det betyder att det blev ännu farligare än normalt att ha en bristfälligt diversifierad aktieportfölj: det behövs ett betydligt större antal enskilda aktier i portföljen än normalt för att kontrollera den specifika risken. Så nyttan och behovet av diversifiering är i denna bemärkelse till och med störreikristider.

Inte ens utomordentligt omständlig, bred aktiediversifiering hjälper mot marknadsvolatilitetsökningar som drabbar vid kriser. Detta beror på att världens aktiemarknader har en stor gemensam aktieriskkomponent som förklarar den höga, och ökande, korrelationstendensen mellan aktiemarknaderna (‘världsmarknadsrisk”). Det förefaller också troligt att denna komponents betydelse i jämförelse med (aktie- och) landsspecifika risker har ökat över tiden.

Det enda sättet att minska den ökade marknadsvolatilitetens negativa inverkan är att diversifiera även i övriga tillgångsklasser, särskilt i trygga räntepapper, Korta riskfria räntepapper minskar risken överlag men erbjuder ringa riskspridningsfördelar. Längre räntepapper som till exempel tyska 5-10 åriga statsobligationer har i regel mycket låg korrelation med aktiemarknaderna. Under kriser ka korrelationen till och med bli nega till 21,7 procent — en endast D et bl ev ännu tiv och erbjuder därmed en bra riskmarginell riskminskning efter . NM minskning de tio första länderna i portföl- far ligare an Gamla beprövade tumregler för att jen. Är parvisa korrelationen så no rmalt att h. aen investera på lång sikt, såsom 60 pro hög som 0,8 sjunker portföljvolatiliteten bara till 27,2 procent (en minskning på 2,8 procent) respektive 27 procent (med 20 länder). I det senar bristfällig diversifierad aktieportfölj.

cent aktier (världsomfattande) oc 20 procent långa statsobligationer (i egen valuta) + 20 procent korta räntepapper kanske inte alls är ett så tokigt alternativ för många placerare? rådgivare för Corporate Adviser Group.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."