Fyller prognoserna företagens behov?

Taggar: Teman: företag

Fyller prognoserna företagens behov e Prognoser är ett av de viktigaste beslutsunderlagen för budgetmakare.

9 Det finns mycket prognoser att tillgå. Kanske för mycket.

Men fyller de företagens behov e Ett fel är, anser många, att de är alltför makroekonomiska.

Det är inte alltid lätt för företagen att tolka siffrorna ur si synvinkel och skära fram de fina segmenten av marknaden.

9 Prognoserna rör sig också på ett mycket allmänt nationellt plan. Regionalt kan utvecklingen variera mycket. Här får företagen försöka fylla ut med egna rapporter från fältet.

e Utomstående ekonomister anlitas av vissa företag. Eller också sitter de i styrelsen…

e Sparring-ronder i kritisk anda med konjunkturinstituten förekommer också.

Forums prognos för 1977 och 1978 (utarbetad av professor Gösta Mickwitz) 1977 1978 (inom parenFörändringar i förhållande prognos från ”scenario” till föregående år december 1976 1. Exportvolym (varor) +/— 2/0 + 9 (+ 7) + 7 2. Industriproduktion (volym) +/— ?9/o - 3 (t 1) + 2 3. Industrins investeringar (volym) +/— /o - 5 (- 5) + 5 4. Färdigställda bostäder (1 000) 57 (53) 55 5. Skogsavverkningar (volym) +/— /o + 7 (+15) + 7 6. Bruttonationalprodukt (volym) +/— /o — 1 (—- 0) + 2 7. Arbetslöshet ?/o 6 (4.5) 7 8. Inflation (konsumentens prisindex dec-dec) 13 (11) 10 9. Löntagarnas realförtjänst (årsmedeltal +/— Yo = 1 (- 0) +1 10. Bankernas inlåning (nominellt) +/— ?/o +14 (+ 9) +1 11. Importvolym (varor) +/— 2/0 - 1 (- 3) +1 12. Bytesbalansens underskott (mrd mk) 1( 2) 2 Jämför Mercators index sid 51.

FORUM 12/7 =» Budgeten slår alltid lite slint. Men alltför mycket borde det inte få kasta.

En överoptimistisk budget för med sig alltför stor resursanskaffning, och då kan man grovt missa resultatet. Den överoptimistiska budgeten drar med sig kostnader som sedan inte motsvarar omsättningens storlek. Det är ju inte bara omsättning man vill ha utan också överskott.

Om budgeten igen är alltför pessimistisk kan man råka ut för överstora kostnader. Efterfrågan på marknaden blir större än väntat och man tillgriper dyrbara improvisationer för att tillgodose marknadens behov.

Det är därför företagen ropar efter pålitliga prognoser, antingen de bara ”tittar” på dem och fyller ut med egen erfarenhet “och branschkännedom, eller har systematiserat utnyttjandet av prognoser.

Så här gör några storföretag ino “industri och handel.

Konjunkturmodell på ADB

Vid Enso-Gutzeit Oy har man utvecklat en helt egen konjunkturmodell som körs på ADB. Datorn kör under året fram utvecklingsserier där de troliga femårstrenderna för bland annat Ensos tillväxt, resultat och finansiering fås fram. — Vi försöker systematisera den yttre informationsströmmen, säger direktör Veli Korpi, och tycker att vi lyckats ganska bra, dock inte helt. Två personer vid Enso sköter konjunkturbevakningen på halvtid, den ena vid marknadsinformationsavdelningen där utvecklingen branschvis tas fram, den andra vid ekonomiavdelningens budgetsektion som följer med de allmänna konjunkturerna. Från de här två centralerna slussas informationen vidare framför allt till ledningen, delvis ogallrad, delvis i sammandrag, vissa data dagligen, andra några gånger i året, Den utländska konjunkturbevakningen vid Enso är omfattande. De ledande tillväxtländerna och vissa

Vänd 4 utvecklade marknadsländer bevakas genom att följa nyckeltalen för BNP, inflation, investeringar, arbetslöshet, företagsvinster, börskurser, orderstock, handels- och bytesbalanser, kapacitetsutnyttjandegrad, råvarupriser samt påbörjade byggnadsprojekt.

Enso har utvecklat ett eget system för valutakursbevakning ”med källor som är något andra än de vanliga”. Ett speciellt intresse ägnas den offentliga sektorns åtgärder. Rapporter kommer från OECD och EEC, från olika utländska konjunkturinstitut och banker. Därutöver studeras allmänekonomiska dagstidningar, typ Financial Times och Neue Zärcher Zeitung, samt specialtidningar som Business Week.

De inhemska konjunkturrapporterna kommer från våra vanligaste konjunkturinstitut: finansministeriets folkhushållningsavdelning, ETLA, Työväen Taloudellinen Tutkimuslaitos (TTT) och Ekonomiska planeringscentralen (Tasku).

— Vi använder inte deras prognoser okritiskt, säger direktör Korpi. Vi har palavertillfällen med tex ETLA där vi försöker få fram e “tolkning av deras siffror applicerad på vårt eget företag.

Enso har en rullande budget, en femårsplan som uppdateras en gång om året. Det är ett stort arbete me man är övertygad om att det lönar sig. Själva budgetarbetet kan sägas ta hela året i anspråk, men den egentliga årsbudgeten färdigställs under hösten.

Och prognosernas kvalitet? — Ja, vi lägger mera tyngd vid vissa prognoser än vid andra, säger direktör Korpi. Utan att vilja säga vilka.

Kontroll på utfallet

Ungefär samma linjer följer A Ahlström Osakeyhtiös konjunkturbevakning. Man läser specialtidningar, rapporter från utländska banker och finländska konjunkturinstitut. Dessutom används en utomstående expert som utarbetar en prognos speciellt för den egna branschen.

Direktör Jarl Engblom berättar att man från Ahlström varit över i USA till storföretag och stora institutioner för att se hur prognoserna tilllämpas där. Och kommit till slutsatsen: det är överallt ett problem, alla får lov att söka sig fram till en hyfsad modell. Viktigt är, understryker direktör Engblom, att så snabbt som möjligt få kontroll på utfallet av budgeten och fortlöpande korrigera den. Något som alltid är svårare i en stor organisation.

Därutöver samlar man upp information och rapporter från marknader E s a => P na. Men siffror kan, som direktör Engblom påpekar, också påverkas av att människor har sin egen åsikt och sina egna strävanden som är svåra att neutralisera.

Ahlströms budget görs upp under våren och är färdig den 15 juni, men putsas alltid efter semestern.

Aktivitetsprognoser

Pargas Kalk Ab bygger upp en egen aktivitetsprognos för alla enskilda sektorer inom byggandet: bostäder, industri, affärsbyggande och offentligt byggande. Inom bostadssektorn görs en finuppdelning i höghus, radhus och egnahemshus. Här ser Partek tydligt trenden från höghus mot egnahems- och radhus.

— Om man vill ha ett verkligt grepp om framtiden måste man tränga djupt in i olika sektorer, säger Pargas ekonomiedirektör Georg Löfman. Förutom de ”vanliga” prognoserna tittar vi därför på Finlands Byggnadsindustriförbunds och Byggnadsämnesindustriföreningens = specialprognoser. En annan viktig källa är statsbudgeten, som ger planerna för offentligt byggande, och också berättar hur staten ska stöda bostadsbyggandet och andra aktiviteter i de olika kommunerna. Byggandet i

EN TRANSPORTFÖRSÄKRING I FINSK a

Finland är nämligen mycket ojämnt fördelat — huvudstadsbyggandet är svagt men i vissa län byggs nästan oförminskat trots lågkonjunktur. Att bedöma hur den allmänna politiken inverkar på byggverksamheten är knepigt. Byggandet har inte egat fullt så lågt som man väntade, genom att de olika finansieringsinstituten har en viss frihet att avgöra vad de finansierar. Men sådant vet man egentligen först i efterhand. Den offenliga sektorns olika reglerande åtgärder ger gråa hår och inte heller effekten av Finlands Banks politik kan entydigt tolkas.

— Det är inte bara bristen på pålitiga prognoser som komplicerar budgetarbetet, säger direktör Löfman, I det här skedet får man sätta ikviditeten främst och det kan tyvärr leda till en viss underlåtenhet på investeringssidan.

Målstyrning via budgeten

SOK kommer från och med nästa budgetår att införa nya grepp i organisationen. Man går in för en konsekvent målstyrning (Management by Objectives), där budgeten är ett av de viktiga instrumenten, och inte mera en fristående företeelse.

Nyckeltal för SOK i budgetarbetet är sådana som påverkar partihan deln, detaljhandeln och industrin. Det finns ett mycket entydigt samband mellan hushållens disponibla inkomster och försäljningen. För SOKs industriproduktion är också exporten och därmed den utländska konjunkturutvecklingen viktig. Penningmarknaden påverkar investeringarnas storlek. Pris- och kostnadsutvecklingen, mao inflationen, spelar en central roll. — Det gäller att hålla sig med fötterna på jorden säger fil mag Matti Paunonen, direktör vid SOKs utvecklingsavdelning. Informationen utomlandsifrån ger också här OECDs rapporter, tidskrifter och råvaruprisernas utveckling. Inhemska fakta fås från de vanliga prognosinstituten samt inhemska ekonomiska tidskrifter. Utvecklingsavdelningen söker de centrala faktorer som påverkar just den egna organisationen. Det är främst prognoserna för industriproduktionen, inkomsterna, konsumtionen, prisutvecklingen och penningmarknaden. En annan viktig wutgångspunkt är den sk omgivningsanalysen, dvs konkurrenternas verksamhet.

SOK anlitar inte utomstående experter utan har en heltidsanställd ekonomist. Man har däremot regelbundna kontakter med de inhemska prognosinstituten.

— Vår erfarenhet av prognoser, sä ger direktör Paunonen, är att de i allmänhet är alltför optimistiska. Därför går vi ”sparring-ronder” med prognosinstituten och kollar kritiskt upp deras siffror mot vår egen uppfattning. Det är till ömsesidig nytta, också instituten behöver företagens synpunkter.

Prognossiffrorna manglas systematiskt in i SOKs budgetarbete 1. Nyckeltalen ges till ledningsgruppen som utgår från de stora makroekonomiska trenderna när planeringen inleds.

2. Ledningens planeringsdirektiv går i maj—juni till olika punkter i organisationen, till privathandeln och andelshandeln. De detaljbearbetas där och budget-ettan (”talousvuosi ykkönen”) växer fram.

3. Statsbudgeten kommer i början av hösten och situationen ses över. Budget-tvåan manglas fram. Man söker igen de relevanta faktorerna. Siffrorna förmedlas till fältet. Men inte hipp som happ, utan alltid samma nyckeltal (se ovan) med skilt om -nämnande om större avvikelser fråga om andra siffror. 4. De enskilda verksamhetspunkterna försöker tillämpa de allmänna siffrorna just på sin region. Det kräver ekonomisk skolning, och man har inom SOK gått in för ett målmedvetet skolningsprogram för medarbetarna. -SEK SJÖ TÄCKER ALLT DEN SKALLTÄCKA.

Vi är specialister på samtliga transportförsäkringar. Försäkringar på land, till sjöss och i luften känner vi detalj på Finska Sjö.

Om Ni har fortlöpande transporter, föreslår vi ett årskontrakt, som underlättar skötseln av Era försäkringar. Det garanterar ett automatiskt försäkringsskydd för Era transporter från början till slut.

Våra transportförsäkringar är rätt dimensionerade. Vi anpassar Er försäkringstäckning efter Era behov och intressen. Vi ger också ett försäkringsskydd som är så fullständigt som möjligt. Vid skadefall är sålunda all klart och skaderegleringen sker snabbt.

Det är en kännbar fördel med snabba ersättningar, isynnerhet då man beaktar prisnivåns fortsatt stegring.

En transportförsäkring i Finska Sjö kan vara heltäckande även geografiskt. Vårt haveriagentnät omfattar hela världen. Våra haveriagenter är vid beho snabbt på plats, var som helst.

Då Ni behöver en transportförsäkring, ta kontakt med vår transportförsäkringstjänst.

Vi presenterar en lösning som täcker allt den skall täcka.

FN FINSKA SJÖ

FINSKA SJÖFÖRSÄKRINGS AKTIEBOLAGET Södra esplanaden 12, Helsingfors Tel. 175 166