Gasturbinboom i södra Finland
av Christian Schönberg Forum 1990-02, sida 14-15, 08.02.1990
Text: Christian Schönberg
GASTURBINBOOM I SÖDRA FINLAND
Små naturgasdrivna energiverk dyker som kantiga svampar upp ur den finländska jorden där naturgasnätet drar fram. Fenomenet har sin grund i en velig finsk energipolitik, stoppet av körnkraftsutbyggnaden, naturgasens popularitet och konkurrenskraft samt på att energimonopolens tid är förbi.
aturgasen vinner hela tiden i popularitet på den finska energimarknaden. Vilket betyder att vi i stort följer det internationella mönstret. Ur ekonomiskt perspektiv är gasen ett vettigt alternativ, vilken den också är i förhållande till atomenergin. Gasen är långt bunden vid dagspriset på olja, kol och uran. Ur miljövårdssynpunkt är gasen det kanske bästa alternativet för mindre energiverk inom tätt bebyggda områden. Naturgasens nedsmutsande verkan inskränker sig till blygsamma utsläpp av kväve- och koldioxid medan den främsta olägenheten vid förbränning av fossila bränslen utgörs av svaveldioxid($O2), kvävedioxid(NOx), koldioxid samt dammutsläpp. Kärnkraftsförespråkarna och även de som varnar för koldioxidens inverkan på det så kallade drivhusfenomenet kan givetvis komma med argu EFFEKT M ment som talar mot naturgasens förträfflighet. Men gasens frammarsch kan inte, och kommer inte heller att bromsas upp. Det ser nog politikerna och den allmänna opinionen till att så inte sker. Kolkraftverkens hanteringsrespektive reningsproblematik ligger dem i fatet jämfört med gasturbinernas fördelar i fråga om, miljövänlighet, låga servicekostnader och teknisk hållbarhet. Framför allt är gasturbinerna investeringsmässigt fördelaktiga.
— VI har stimulerat små orter och industrier att satsa på kombikraftverk, säger tekn dir Björn Ahlnäs hos Tehokaasu Ov. Den nu aktuella boomen beror närmast på osäkerheten gällande den eventuella utbyggnaden av atomenergin och på de stigande elpriserna i landet. Gasen är ett förmånligt alternativ. I synnerhet om man kan kombinera de två energikomponen 130 120 11 10 90 80
VÄRMECENTRALER (POR 70 60 50 40 30 20 1 [0 1988 1990 1995
VÄRMEBEHOV
NEFASSSS 2000 2005
ENERGIVERKETS VÄRMEPRODUKTIO 1 2010
Kombikraftverk av denna typ har de senaste tiderna dykt upp längs naturgaslinjen från Sovjenunionen. — Typen — är dock minst sagt blygsam i jämförelse med Helsingfors stads kommande nybyggen i Nordsjö.
Kombiverket “Nordsjö AA”, 145 MW värme plus 155 MW el, körs i gång hösten 1990 medan ”Nordsjö B”, 400 MW värme och lika mycket el, är projekterat till
Helsingfors —totola bränsi konsumtion.
terna elektricitet och värme(ånga).
Tre handelsträdgårdar i landet har redan investerat i mindre gasdrivna motoranläggningar som producerar både värme och elbelysning till växthusen.
Decentralisering är dagens melodi
Redan nu har Imatra, Villmanstrand. Kouvola, Anjalankoski, Nastola, Lahtis, Kervo, Träskända, Hyvinge, Tavastehus, Tammerfors, Esbo. Helsingfors och givetvis Neste Ov själv byggt eller håller på att bygga egna energiverk baserade på naturgasdrift. Det är fråga om små turbin- eller dieselverk i storleksklassen 8 MWtel) i kombination med 16 MW eller 8 MW värmeproduktion, beroende på valet av turbin- eller dieselalternativet. För att uppnå god lönsamhet bör etableringen göras i tätorter som har behov av både fjärrvärme och elproduktion. Samtidigt som närheten till gasnätet är en avgörande faktor, eftersom röroch utnyttjandekostnaderna kan stiga till femtio procent av totalinvesteringarna.
Borgå nästa
Borgå stads energiverk. som för övrigt planerar byte av bolagsform. har i dagarna skickat ut en offertfrågan till 3-6 presumtiva leverantörer med krav på svar före medlet av mars månad. Man räknar med att kunna teckna leveranskontrakt i april och ta i bruk det nya kraftverket i oktober 1991. I och med detta är Borgå stad självförsörjande i fråga om fjärrvärme och delvis elektricitet. förutom 20 MW extra el som köps av Svdfinska Kraft Ab. Vilket i praktiken betyder cirka hälften av behovet.
Kraftbolaget har för övrigt öppet kritiserats i pressen dels för sitt sätt att utnyttja sin monopolställning till att hålla elpriserna inom sitt ekonomiområde på en ”ohemult” hög nivå. oc 2/1990 FORUN dels försökt utnyttja omsättningsskattelagen till att höja priset på fjärrvärmen i Borgå stad. Ett faktum som åtminstone delvis lett fram till det aktuella borgoensiska beslutet. Ärendet behandlas som bäst i rättsinstans. Verkschefen Rov Granroth vill inte närmare gå in på detaljer beträffande lokala avtal eller misskreditera kraftbolaget. men förnekar inte heller det faktum att oberoendet kommer att kännas skönt. Man kan ju inte undvika åsiktsbrytningar när det handlar om affärsmässiga realiteter.
— Det är i främsta hand ekonomiska aspekt som drivit fram detta beslut. Som god tvåa i raden av fördelar ser jag naturgasens miljövänlighet. Som tredje argument vill jag framhålla det viktiga i att stärka vår ställning och skapa en stark grund för framtiden, Endast de starkaste kan överleva i den hårdnande konkurrensen.
Från reservkraftsplan till grundenergikälla
Stadens ursprungliga planering gick ut på att bygga en reservenergikälla för att gardera sig mot störningar i produktionen. Men när naturgasnätet drogs ända fram till Neste i grannkommunen svängde man snabbt om planeringen från reservvärme till grundenergi. I detta skede kopplades även IVO International in som konsult och sammanställare av offertförfrågan och leveranskontrakt.
Kraftverkets totala baseffekt kommer att uppgå till 8—10 MW el- och 16 MW värmeproduktion. Till detta fogas en värmepanna med en kapacitet på 8 MW. En utvidgning med 24 MW värme och 4-5 MW el kommer att genomföras år 1996.
Hela kraftverksprojektet går lös på cirka 40 Mmk. Inkluderande rör- och deltagaravgifter. Enligt kontraktet förbinder sig Neste Oy att årligen leverera 20-30 miljoner m? gas under
Enligt energiverkschef Rov Granroth hör Borgå stad till den kategori av tätorter som bäst lämpar sig för de små naturgasdrivna kombinationskraftverken. tidsperioden 1992— 1997. Från år 1998 utökas mängden till 30—40 miljoner m”. Om störningar i gasdistributionen skulle uppstå levererar Neste i stället brännolja som alternativbränsle till kraftverket.
Kraftverkets ekonomiska livslängd är beräknad till 20 år. LJ
Priset på naturgas är bundet till övriga energikällor enligt följande formel:
RP (3 mån) lagda värde
RP(3mån) h KPI4L
EM 5xX 5x— + EMo Ex(0, 25 RFoÖmå än) +0.2 ho 0,50 x KPI4L) ) Xx EM = granskat energipris (dagens prisnivå)
L = naturgasens effektiva värmevärd = den tunga brännoljans 3 mån.priskoefficient = stenkolets oms-fria värde
KPI41 = artimetiskt medelvärdet för det inhemska prisindexet under 6 månader (KPIA41 är till 31,1 procent bundet vid fjärrvärmen och till 68,8 procent vid elektriciteten).
Emo = = mk/1000 m” (vinter). mk 1000 m (sommar)
Lo = MJ/m?n
RPo(3man) = mk/MW ho = mk/MWh, motsvarande bränslekoefficienten h:s (kolets) omsbe NATURGASENERGIUTAN DRIVHUSGASE ren energiform jämfört med d övriga fossila bränslena, frigörs också vid förbränning av naturgas drivhusgasen koldioxid (CO3>). I Norge har man därför vid IKU i Trondheim utarbetat en teoretisk metod att eliminera koldioxid ur rökgaserna på ett för Norge ekonomiskt försvarbart sätt.
Enligt den norska metoden avskiljer man ur rökgaserna från ett naturgasdrivet. offshorebaserat, kraftverk CO–halterna och injekterar dem i olJeborrhål. Förutom att utsläppen av koldioxid från dylika naturgasdrivn Å ven om naturgas är en relativt
FÖRUN, 2/199 kraftverk elimineras, höjer gasen dessutom trycket i oljeborrhålet och driver därför effektivt fram oljan ur dess skrymslen.
En allmänt använd metod att vid behov öka trycket i oljeborrhål är att pumpa de gasformiga kolväten som följer med oljan tillbaka i borrhålet. För Norge är denna metod ett sämre alternativ eftersom naturgasexporten är en viktig inkomstkälla. Landet har ett välutbyggt distributionsnät för naturgasexporten och praktiskt sett hela produktionen avyttras.
Detta är alltså den ekonomiska bakgrunden till det norska intresset för at injektera koldioxid i oljeborrhålen. För att göra byggande av dylika naturgasdrivna kraftverk ekonomiskt möjligt. måste kraftverken för Norges del byggas i närheten av olje- och gasfälten ute i Nordsjön.
— Åven om denna metod i sig är intressant, är det även i bästa fall fråga om mycket begränsade utsläpp av koldioxid. Globalt sett är det viktigaste målet att minska kolanvändningen och effektivera energiproduktionen, konstaterar direktör Ulf Schmidt vid Nestes gasgrupp. e 15