GATT-rundan startar
av Christian Sundgren Forum 1986-13, sida 12-13, 11.09.1986
GATT-rundan startar
Nu formas handelsvillkoren fram till år 2000. Handelshinder försvinner, men tufft blir det. Frihandel för livsmedel betyder hårda tider för småbrukarna världen över. Frihandel för industrivaror från u-länderna betyder ökade sysselsättningsproblem i i-länderna. Större handelsfrihet för tjänster och service betyder nya problem för u-länderna. Den åttonde GATT-rundan som startar den 15 september Punta del Este, Uruguay, berör oss alla. Väl med veten om det vill också Sovjet vara med på ett hörn.
eteproducenterna vill göra slut på alla MY faraeanncer för livsmedelsexporten. Deras krav bara växer i väntan på den nya GATT-rundan Reagans jordbrukspolitik är i en återvändsgränd. De amerikanska producenterna har kompenserat ett minskat statsstöd med högre priser. Det försvårar exporten och leder till mindre andelar på världsmarknaden. Skuldsättningsproblemen för de amerikanska jordbrukarna har därför blivit enorma. Den ena konkursen efter den andra hör till den krassa verkligheten I Midwest. Nu vill USA utnyttja GATT-förhandlingarna för att förbättra jordbrukarnas export | ba American textil, Bber and apparel svorkers hö lost hen jus e 1980 d textiles have grown 10594 during dat time and now S, clulbing marke möjligheter och återfå sina marknadsandelar. I väntan på det använder man sig av det saudiarabiska oljeknepet: säljer ut mer amerikanska livsmedel och betalar ökade statsstöd för det, får till stånd ett prisfall, dumpar de egna priserna och får tillbaka förlorade marknader.
De andra storproducenterna är därför minst sagt lika måna om att säkra sina livsmedelsmarknacer via GATT-rundan. Både Australien och Argentina har ekonomiska problem. Vardera landet behöver valutan från livsmedelsexporten för att få ordning på sin ekonomi. Australien för ökade investeringar och Argentina för att betala tillbaka sina internationella lån.
GATT avtalet undertecknades 1947. |
GATT står för Generals Agreement on'|
Tariffs and Trade, och har i dag 92 med- iemsländer.GATT-måletvär att undanröja handelshinder på lika viltkor ör med-.
lemsländern; Fyr | GATT-=run aa arm a jen nering Idelshindren. DE
Det är med andra ord bäddat för en hård förhandlingsomgång för alla mindre jordbruksländer. Lyckas inte EG, Norden, Japan, Schweiz och Österrike stå på sig, blir det bra många jordbruk som tvingas lägga ner i såväl Österbotten som Andalusien. (Se bakgrundsartikel i Forum 5/1986)
Miljarder att vinna
Onekligen är det på tiden att se över GATTs 40-åriga handelsregler. Redan ur konsumentens synvinkel är det direkt lönsamt att avskaffa alla osynliga handelshinder.
Enligt svenska och norska utredningar blir importen 10 procent dyrare p g a osynliga handelshinder. Importföretagen skjuter nämligen över på konsumenten alla extra kostnader. D v $ kostnaderna för tullhanteringen, de extra kostnader som ursprungsavtalen förorsakar och de extra kostnader som de tekniska handelshindren för med sig.
Vi kan utgå ifrån att samma praxis gäller i vårt land. Vår årliga importräkning blir mao 5—56 miljarder dyrare än vad den skulle vara utan de osynliga handelsavgifterna!
Vi kan alltså alla hoppas att den nya GATT-rundan kommer åt de osynliga han USA:s handelsproblem sätter fart på protektionistiska stämningar. Denna annons står det amerikansa textilarbetarförbundet för. Många ser därför den kommande GATT-rundan som den sista chansen hålla frihandeln vid liv.
13/1986 FORUN delshindren och gör importen billigare för oss konsumenter.
Men inte nog med det. Man har också på olika håll i världen försökt beräkna vad de bilaterala importbegränsningsavtalen kostar samhället. Det är inga småsummor det gäller!
De bilaterala avtalen, som görs upp vid sidan om GATT-systemet, ligger i både uoch i-länders kortsiktiga intresse. De säkrar u-landet en given marknad, medan i-landet kan dämpa effekterna av strukturomvandlingen som frihandeln tvingar fram.
Det finns i dag över 120 importbegränsningsavtal. De flesta inom textil- och jordbrukssektorn. Men det senaste exemplet är ett importkvotavtal mellan Japan och USA på elektronikområdet. Kommerskollegium i Sverige beräknar att varje hushåll i Sverige betalar 3 000 SEK extra för de importbegränsningar som finns inom teko och jorabruk.
Här är man alltså inne på samma linje som kanslichef Bror Wahlroos “Konsumenten har ingen valfrihet i dag. På den punkten kommer GATT-förhandlingarna att ge resultat. Vi har inte råd med överskott som skall exporteras. Det får inte kosta 4 miljarder i året!” (Forum 20.3.86)
Sovjet med i GATT?
Intressekonflikterna mellan rika och fattiga, mellan stora och små, mellan nya och gam la länder är betydande. Den kommande GATT-rundan blir inte någon snabbt avklarad process. En ny faktor är dessutom Sovjetunionens ansökan om att få vara med på mötet i Uruguay.
Sovjetunionen har under partichef Gorbatjovs ledning närmat sig flera internationella ekonomiska institutioner bl a IMF och IBRD. Nu vill man vara med om GATT-mötet i Punta del Este för att ta ställning till en eventuell ansökan om medlemskap.
Med Gorbatjov har sovjetekonomins centralstyrning mjukats upp. Reformen gäller också den internationella handeln där de sovjetiska utrikeshandelsföretagen skall få större självständighet.
Många socialistiska länder hör redan til GATT. Ungern, Rumänien, Polen och Tjeckoslovakien. Kina har redan i många å “he
Tillväxt per år, 1 40 genomsnitt
Internationell handel
Världsekonom 1963— 1963 1973 1983 (Källa. Institute tor International Economics närmat sig GATT genom var med i GATTs textilkommitté.
Men Sovjets närmanden väcker protester.
USA-regeringen motsatte sig genast Sovjets planer. Vita Huset lät förstå, via sin talesman Larry Speakes, att Sovjet med sin statsstyrda handel inte kan komma med i GATT och att medlemskapet inte gynnar organisationen.
Å andra sidan heter det att världen blir allt mindre och att informaticnssamhället inte har några gränser. Mot den bakgrunden förefaller det mer logiskt att den andra stormakten tas med i GATT-familjen som redan samiar 92 länder.
Christian Sundgren &
FÖRENINGSBANKEN I FINLAND AB
Aktiva Finansieringstillgångar Kassa Fordringar hos Finlands Bank Fordringar hos andra inhemska banker
Fordringar hos utländska banker …..
Krediter till allmänheten
Betalningsförmedlin Övriga finansieringstillgångar Omsättningstillgångar
Masskuldebre Övriga omsättningstillgångar Investeringstillgångar
Masskuldebrev
Fastigheter och fastighetsaktier Anläggningstillgångar
Fastigheter och fastighetsaktier Maskiner och inventarier Leasingobjek Övriga anläggningstillgångar
Koncernmånadsbalans den 30 juni 1986 (miljoner mark)
Passiva
Främmande kapital Checkräkningar. . Depositioner ….
Skulder till Finlands Bank .. Skulder till andra inhemska banker och kreditinrättningar Skulder till utländska banker . Skulder till staten Betalningsförmedling .
Obligationer… Debenturlån .
Övrigt främmande kapital . Räntor och övriga inkomster .
Reserveringar. .
Minoritetsandel .
Eget kapital Aktiekapita Övrigt bundet eget kapital . Fritt eget kapital
För Direktionen Mika Tiivola
FÖRUN 13/1986
Ansvarsförbindelser
Erik Stadig milj. mk
För Förvaltningsrådet Jaakko Honk 13