Gemensam EU-valuta behövs för positiv integration
av Bo Ingves Forum 1993-16, sida 14, 16.12.1993
Gemensam EU-valuta behövs för positiv integratio inansrådet Antti SuFö vid EG-ambassa den i Bryssel är Finlands Banks förlängda arm vad gäller den europeiska centralbankspolitiken — och det europeiska ekonomiskpolitiska samarbetet. Han tror inte på profetiorna om den europeiska ekonomiska och monetära — unionen EMUSs snara undergång, och konstaterar att Finland som medlem i Europeiska unionen också får bereda sig på en gemensam europeisk valuta.
- EMU är juridiskt förpliktigande för alla länder som skrivit under Maastricht-avtalet. Det här en viktig sak att komma ihåg, inte minst då Finlands medlemsökan i Europeiska unionen diskuteras, konstaterar Suvanto.
Han medger att man givetvis kan spekulera i att det blir så kraftiga politiska kriser att det ekonomiska samarbetet bryts. Det skulle dock lätt leda till att hela integrationen får ett negativt förtecken. — Och vad skulle komma i stället, frågar Suvanto.
Han poängterar också att eftersom det europeiska valutasamarbetet inte exploderade i händerna efter turbulensen i augusti, visar det att man på alla sätt vill undvika att låta penningpolitiken gå skilda banor i EU-länderna,
Allmäneuropeiska ekonomiska problem
På grund av att den europeiska — växelkursmekanismen ERM sattes ur spel i och med augustikrisen, kan man dock inte förlita sig på att penningpolitiken skulle ske via ett fast valutakurssystem, utan det gäller för länderna att på andra sätt nå samförstånd.
— Diskussionen lider dock av att det ekonomiska nuläget är svårt i Europa. Preci 14
Bo Ingve som i Finland har man inte hittat de medel med vilka man snabbt kunde ingripa och få det ekonomiska läget under kontroll.
Han understryker att de europeiska länderna har liknande strukturella svagheter och styvheter som det finns i Finland, som minskar företagens ekonomiska spelrum och därmed ökar arbetslösheten.
- Det gäller t ex arbetsmarknadens ridgiditet och socialskyddets finansiering. För många europeiska arbetsgivare är utgifterna för socialskyddet så stora att man drar sig för för att anställa nytt folk.
Sysselsättning i fokus
Arbetslösheten i EU är nära 12 procent i medeltal och har fått hög prioritet på listan över behövliga åtgärder. Just nu listas problemen i medlemsländerna och utgående från det bestäms ett långsiktigt åtgärdsprogram. Det är inget stimulanspaket, utan ett strukturellt program på lång sikt som rekommenderar åtgärder. Programmet skall presenteras vid toppmötet i december.
— Beslutsfattandet i frågor som rör arbetsmarknade och socialskyddet bestäms suveränt av medlemsländerna. Men det kan vara av stor nytta att de listas, för då kan det konstateras hur identisk de är och hur de kan ändras i olika länder. Om motsvarande åtgärder genomförs i flera länder samtidigt får länderna också s a s moraliskt stöd för sina åtgärder. Därigenom kan det bli lättare att köra igenom svåra frågor i den egna lagstiftningen.
Suvanto konstaterar att de nuvarande problemen i Europa har lett till en ökad förståelse också för Finlands belägenhet. Han anser också att man inom EU är väl informerad om Finland och att vår medlemsansökan ytterligare har ökat kunskapen om och intresset för Finland.
— De förstår också bra bakgrunden till våra problem, eftersom många av våra misstag och problem är de samma som har drabbat Europa. Dvs det är svårt att fatta beslut i frågor som rör offentliga utgifter och man har t ex inte tillräckligt snabbt skridit till åtgärder för att dämpa = överhettningsfenomen.
Koordinerad valuta behövs inom EU
Suvanto anser att de europeiska länderna på sikt inte har några alternativ till ett koordinerat valutasystem, eftersom alla skulle förlora om länderna gick sina egna vägar. — EMUs andra skede inleds i början av nästa år. Det är viktigt därför att det ger förutsättningar för att fortsättningen åtminstone i stora drag går enligt planerna.
Lagstiftningen i anslutning till den andra fasen av EMU förbjuder bl a centralbankerna att finansiera den offentliga sektorn genom s k sedelfinansiering.
— Det innebär att staten inte får låna pengar av centralbanken för att täcka budgetunderskotten. Denna möjlighet har dock använts i liten mån, vilket t ex syns på at inflationen är låg i EG-länderna,
Den offentliga sektorn får inte heller förtur till lån. Det här gäller fall där man t ex lagstiftningsvägen har tvingat banker och andra finansieringsinstitut att placera pengar i den offentliga skulden till räntor som är lägre än marknadsräntorna. Det tredje centrala budskapet är en procedur enligt vilken för stora offentliga underskott skall förhindras. Dessa åtgärder siktar mot att i alla länder skapa sådana mekanismer som upprätthåller en tillräcklig budgetkondition.
EMI skall greppa penningpolitiken
Grundandet av det europeiska monetära institutet EMI, ett embryo till den planerade gemensamma = europeiska centralbanken, hör också till den andra fasen av EMU. EMI leds av centralbankscheferna och har som uppgift att förbereda EMUs tredje as samt att se till att det penningpolitiska samarbetet löper friktionsfsritt. EMUSs tredje skede innebär att det inörs en gemensam valuta i änderna och att EMI omändras till gemensam europeisk centralbank.
Suvanto understryker att huvuduppgiften för EMI är att få ett tillräckligt fast grepp om medlemsländernas penningpolitik.
— Ländernas centralbanker borde uppställa gemensamma inflationsmål. Vid toppmötena och vid utrikes- och finansministrarnas möten kunde det sedan fattas politiska beslut som stöder bankernas mål och som är tillräckligt koordinerade gällande inflationsbekämpningen. Men det här sker utan mekaniska regler. I dagens läge med alla spekulativa attacker mot valutorna har det ju i praktiken visat sig ganska omöjligt med fasta system.&