General Leinonen: Ge försvaret en långsiktig budget

Taggar: Personer: Kaarlo Olavi Leinonen Teman: ekonomi

PORTRAÄTTE 22

Forum 16/69

Om man tar det som en del av Finlands bruttonationalprodukt (BNP) borde försvarsmakten få sina anslag utökade till 2 procent. Detta skulle innebära en ökning på närmare 200 milj. mk. anser kommendören för försvarsmakten, general Kaarlo Olavi Leinonen, 55.

Han är »VD> för närmare 40 000 man och är rätt missnöjd med de njugga anslagen i 1970 års budget. Det är främst grundanskaffningarna som blir lidande av detta och om vi skall kunna sköta våra uppgifter, bör det bli en snar ändring på detta, framhåller general Leinonen.

— Anslagen för försvaret har gått som en berg-och-dalbana under en längre tid. Sålunda utökades anslagen i år men är ännu under 1968 års nivå. Högst var de 1938, då de var hela 3,7 procent av BNP. Vad önskar försvarsmaktens nya kommendör av riksdagsherrarna.

Det är väl rätt klart att försvarsmakten gör upp sina aktionsplaner på lång sikt. Ett väsentligt resultat av denna planering är att bestämma de behov försvaret har i anslagsfrågorna. Dessa behov bestäms ju av de uppgifter försvarsmakten har fått sig tilldelade. Allt vad ankommer anskaffning av material samt utbildning och våra krav på tillräcklig personal att sköta dessa uppgifter tas i beaktande vid denna planering. Just nu är det så kallade PV-programmet på tapeten. Det är en helhetsplan som omfattar en 7-årsperiod där man räknat ut våra minimikrav. Enligt denna utvecklingsplan har vi kalkylerat med en ökning av försvarsanslagen med närmare 200 milj. mk jämfört med årets budget. Om man jämför det med BNP:s beräknade ökning kommer vi till att försvarsmakten bör få ett anslag som utgör 2 procent av BNP. Det sorgliga i saken är dock att chansen att genomdriva PVprogrammet synes vara en helt öppen fråga i detta skede.

Ökad kostnadsnivå

Utbildningens andel av hela försvarsanslaget har ökat år för år. Vilken gren av den har fått lejonparten — Här är det inte frågan om enbart utbildningsutgifter dementerar, general Leinonen. Förutom utgifter för utbildningen ingår i denna post även övriga löpande utgifter som försvarsmaktens olika aktioner har under normal tid. Dessa underhållsartade utgifter har dock verkligen ökat starkt under senaste tid. Främst skulle jag säga att det beror på att den allmänna kostnadsnivån har stigit, fortsätter generalen. Dessutom har den stigit snabbare än våra anslag — Då vi inte kommer ifrån att betala ut löner till de anställda och beväringarnas underhåll och andra vardagliga utgifter kommer till, har den delen av våra utgifter ökat relativt sätt mest. Ökningen beror delvis också på att en stor del fredstida verksamhetsfält ökat tack vare det tekniska uppsvinget i vårt land. Jag vill dock genast säga att dessa utgifter inte gå till spillo med tanke på vår försvarsberedskap utan med dem skapas en skolningsgrund för all verksamhet samtidigt som de upprätthåller en ständig aktionsberedskap, som ju för vår del är en viktig sak.

Enligt general Leinonen är det tråkigt i detta att i synnerhet grundanskaffningarna oavbrutet blir släpande efter. PVplanen har därför koncentrerats att söka råda bot i just den frågan.

Grundanskaffningarna släpar efter

På tal om den egna industrins nytta av försvarsmakten har generalen lätt att peka på den mängd arbetsplatser som på så sätt fylls.

Enligt en undersökning från år 1966 visar det sig att de beställningar försvarsmakten gjorde hos den inhemska industrin sysselsatte 18 700 personer under ett år. Räknar man dessutom in de som arbetar i försvarsmakten kommer vi upp till dryga 60 000 personer, vilket måste anses vara rätt imponerande siffror.

— Försvarsmakten har hela tiden vinnlagt sig om att placera så många beställningar som möjligt i hemlandet. De erfarenheter vi har av hemmaindustrin är odelat positiva. De krav vi har på tekniskt fulländade produkter har vår metall- och finmekaniska industri tillmötesgått.

— Dessvärre har vi teknisk-ekonomiska problem att brottas med. Vi måste beställa också av utländska leverantörer. Ett litet land som Finland kan omöjligt specialisera sig på samtliga områden där försvarsmakten har beställningar att göra. Vissa ämnesgrupper måste beställas från länder med längre hunnen och större militär industri. Dessutom tvingas vi av vissa handelspolitiska avtal att anskaffa en del material från utlandet, hur gärna vi än skulle anlita inhemska leverantörer. Detta gäller främst grundanskaffningarna. Det är uppenbart att så snart vi — när och om vi kan komma ifrån praxis

FORUM

General Leinonen: Ge försvaret en långsiktig budge om en ettårsbudget — kan binda oss för leveranser som överspänner en längre tidsperiod, ökar även den inhemska industrins möjligheter att få beställningar av oss.

Från materialanskaffningarna går diskussionen över till personalfrågan.

Officerarna anses i allmänhet underbetalda. Samtidigt har underofficerarna på senaste tid propagerat för en mera rättvis fördelning av uppgifts- och lönekakan inom försvarsmakten.

— Stämmer, säger general Leinonen. Våra officerare har som utbildare av beväringar och som ledare och uppfostrare i militära angelägenheter en mycket ansvarsfull ställning. För att få tillräckligt kvalificerad ungdom att intressera sig för officersyrket måste lönerna vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. I detta fall måste jag dessvärre medge att i synnerhet de yngre officerarnas ställning är allt annat än tillfredsställande. Här vore ett rejält lönelyft på sin plats, men pengarna räcker nu inte till, fastställer generalen.

— Forura visar ett tidningsklipp där riksdagens andra talman Leo Suonpää uttrycker sin misstro mot försvarsmaktens sätt att inte godkänna kommunister för aktiv tjänst. Dessutom vill Suonpää inte höja anslagen utan efterlyser en reform av organisationen inom försvarsmakten.

General Leinonen avvisar bestämt alla dylika attacker. Det har i flera års tid polemiserats om att kommunister inte skulle vara välkomna till försvarsmakten, Men ett flertal undersökningar som gjorts i denna sak visar klart att påståendena helt saknar grund. Suonpääs påståenden om att anslagen inte bör utvidgas har jag besvarat tidigare i denna intervju och vad den inre organisationen ankommer så är den vårt ständiga skötebarn, Frågan är hurudana reformer vi kan genomföra. T.ex. den allmänt omtalade demokratiseringen får inte på något sätt rubba försvarsmaktens oeftergivliga krav på disciplin och militär ordning.

Mig kontra Mirage

Sedan över till mera militära ting. Luftbevakningsinstanser har en längre tid klagat över vårt bristande radarnät. Samtidigt frågar sig mannen på gatan varför vi helt koncentrerat oss på MIG-flygplan medan svenska Draken och Viggen samt franska Mirage, samtliga internationellt erkända, helt fallit ur bilden.

— Vårt luftbevakningssystem baserar sig i princip på två ledande metoder. En med radarapparater med lång bärvidd och ett med apparater för lägre höjder. Nätet av apparater med lång bärvidd är rätt glest och har tagits i bruk alldeles nyligen. Några reserv- och tilläggsdelar saknas ännu men för övrigt fungerar systemet som det skall. Däremot utgör radarapparaterna för lägra höjder ännu ett stort problem, De nuvarande anläggningarna härstammar från början av 195 talet och är överåriga. Om PV-planerna godkänns skall Vänd!

Forum 16/69 23

PORTRATTE forts.

radarnätet reformeras och automatiseras. På den fronten kan vi dessutom anlita inhemska fabrikat så även den detaljen tycker jag borde ge oss »förhandlingsargument» då framtida budgeter behandlas.

— När det gäller flygplanstyper och andra jämförbara vapensystems typval besluter vi varje gång skilt för sig. Det betyder att offerter inbegärs från flera håll så att när vi fått klara papper på att ett köp kan aktualiseras jämför vi utan skygglappar vilken typ som passar oss bäst. Det gäller hos oss inte bara den färdiga varan utan även underhåll, reservdelar, 1everansvillkor etc. Vi följer noggrannt med utvecklingen i de olika branscherna och kan specifisera våra krav från fall till fall. Alltså ett allmänt accepterat sunt förhandlingsförfarande. Men även här måste jag hänvisa till PV-planen visavi antalet nyanskaffningar.

Det förvånar en att på varenda utställning eller mässa se försvarsmakten med bland utställarna. Vart vill ni komma med denna verksambet.

— I de flesta fall blir vi ju inbjudna att delta. Gemene man i Finland har trots allt en mycket försvarsvänlig attityd. Senaste stormässa i Helsingfors visade igen att intresset för våra göranden och låtanden är stort. Vi hade långa köer utanför vårt tält på mässplanen så gott som dagligen oc visst sköter vi gärna om vår PR-verksamhet som vanliga företag eftersom efterfrågan finns. Vi vill gärna visa den stora allmänheten vad försvarsmakten i dag kan och, bör jag väl tillägga, lugna beväringarnas mammor för deras söners företaganden i armén.

Vi för som avslutning in diskussionen på aspekterna inför sjuttiotalet. Vilka riktlinjer har ni dragit upp — Vi är kanske ute på sju famnars vatten. Inga definitiva riktlinjer kan dras upp så länge budgeteringen är ettårig. Men, understryker general Leinonen, om vi får till stånd en plan på lång sikt, i den form vi önskar enligt ovannämnda PV-plan, blir indelningen i stort sett följande 9 grundanskaffningar 30 procen e löner, utbildning och underhåll 60 procen + byggnadsutgifter 10 procent

Som allmän regel kan väl sägas att vi inte kan koncentrera utgifterna till någon speciell gren av försvarets budget utan att försvarsmakten utgör ett användbart, funktionerande helhetsmaskineri av vår säkerhetspolitik.

För en officer ter det sig helt naturligt att även fritiden utgör en del av arbetet. Så är även fallet hos vår försvarsmakts kommendör. Konditionsträning året runt med löpning eller simning två till tre gånger i veckan. Dessutom den kanske största passionen, jakt. Under Forums intervju med general Leinonen kom endast ett samtal .Det var fru Leinonen som meddelade att dir. Antti Aarnio-Wihuri inbjudit generalen till älgjakt. Sådan är han, generalen.

ISRAEL ELLER LAS PALMAS

VAR FIRA JUL? Vädret i Las Palmas och Israel är ungefär detsamma. Men Israel har någonting mer än bara sol och milslånga sandstränder efter Medelhavet.

Israel har Betlehem, Nasaret, Jerusalem, ja, alla de välkända platserna som är förknippade med vårt julfirande. Detta får man liksom på köpet då man reser till soliga Israel.

Är det inte oroligt i Israel frågar många. Ja, vid gränserna. Men dit far vi inte. Våra hotell finns i Jerusalem, Tiberias och Natanya. Turistströmmen till Israel bara ökar och i år väntar man toppsiffror.

JULRESA TILL ISRAE 22/12—5/1. Reseledare och guider: Alwar och Elisabeth Sundell, Sinikka Huttunen, Lorna Karni och Aaron Ben Suomi.

Pris för 1 vecka i Tiberias, hotell Hartman och 1 vecka på Holy Land i Jerusalem med halvp. 1185 mk.

Pris för 2 veckor på hotell Almog i Natanya 995 mk.

HÄLSORESA 5. 1—25. 2. Pris för 7 veckor 1.975 mk. Lämpliga kuroter är bl.a. Tiberias, Sodom och Eilat. Kibbutzresa i början av januari på längre eller kortare tid. Pris från 785 mk.

Beställ vårt julprogram som upptar även vårens resortill Israel från 25/2 och till RRODOS från 15/4.

Resebyrå IDEALRESOR HELSINGFORS 13, Högbergsgatan 22, Tel. 64 23 45 VASA, Handelsesplanaden 31, Tel. 961-11 123, 1593 24 Forum 16/69