Utgiven i Forum nr 1998-09

Ger miljöinvesteringar konkurrenskraft?

av Martin Lindell Forum 1998-09, sida 36, 24.09.1998

Taggar: Teman: miljöinvesteringar

F Z LU > Lu Ö « Z < >

Martin Lindel är professor i företagsledning och organisatio vid Svenska handelshög skolan, Helsingfors.

“Företag som int är inriktade på att förbättra miljöresultaten kommer sannolikt att bli efter konkurrenterna.”

Konkurrensfördelar och finansiella effekter av

Ger miljöinvesteringar konkurrenskraft atura år 2000 har debatterats livligt unde flera års tid. Vi har också upplevt alg massor både i Finska viken och Bot tenhavet under flera somrar. Allt pekar på att miljöfrågorna får större vikt i framtiden. Naturen tål inte all belastning längre. Investeringar som sänker graden av föroreningar behövs. Men hur ser man på miljöinvesteringar ur företagens och företagsledarnas synvinkel? David Pemberton. miljökonsult, framhåller i en artikel i Hufvudstadsbladet att då ekonomin blir mer och mer internationell och konkurrensen hårdnar, blir miljöfrågor ett allt viktigare säljargument.

Tidigare har samhället lagstiftningsvägen ”tvingat’ företagen att investera i miljöbefrämjande åtgärder. Dessa investeringar har setts som ett nödvändigt ont, som ger upphov till mer kostnader än nytta. Under det senaste decenniet har det skett en klar förändring i opinionerna. Större och större krav ställs på en renare miljö och omgivning. Det råder ännu stor osäkerhet huruvida företagens miljöinvesteringar verkligen bidrar till konkurrensfördelar eller ej. Endast ett fåtal empiriska undersökningar existerar och de som finns är motstridiga.

En undersökning har nyligen genomförts bland företag i Norden och i USA inom skogs-, pappers-, elektronik-, telekommunikations- och tryckeri branschen samt bland kemiska företag. En enkät skickades ut och besvarades av VD, miljöansvarig eller annan person i ledande ställning. Nära hundra företag i Norden och cirka hundra företag i USA deltog i undersökningen. Resultaten visar att miljöinvesteringarna inte haft några större förändringar i kostnadspositionen i förhållande till huvudkonkurrenterna, men de som investera esteringar i d nordiska länderna och USA (en skala från 1-7 har använts).

Nordiska USA Signikant Konkurrensfördelar länder skillnad Kostnadsposition i förhållande till huvudkonkurrenter 3.76 3.60 is Förbättringar i produktkvalitet 4.23 3.70 > Förbättrad image hos kunder 471 4,18 +

Förbättrad förmåga att konkurrera på internationella marknader 4.40 3.51 dd Utveckling av företaget konkurrensfördel 4.42 3.70 Finansiella resultat

Förändringar i vinstmarginal 3.92 3.67 i.8. Förändringar i marknadsandel 4.37 3,97 > Förändr. i finansiella resultatet gen. 4.11 3.81 20 <005"p<0.01 “Fp <0.001 is. = ingen signifikant skillna i miljön har erhållit en starkare image hos kunderna. Speciellt de nordiska företagsledarna fann att miljöansträngningar har resulterat i förbättrad konkurrensförmåga internationellt, hjälpt till att erhålla unika och/eller icke imitabla fördelar i jämförelse med konkurrenterna, och förbättrat produktkvaliteten (se tabellen nedan).

Förbättringarna av den finansiella situationen och marknadsandelar har varit relativt små. De nordiska företagsledarna har en mera positiv bild av de finansiella effekterna än företagsledarna i USA. Framför allt är det ändå just förändringarna i marknadsandelar som förbättrats som en följd av miljöinvesteringarna. Företagsledarnas uppfattningar gick i positiv riktning även om medeltalen ännu låg långt från ändpolen av den sjugradiga skalan. Vinstmarginalerna har knappast ökat alls.

Det är självklart att investeringar som sådana inte räcker till att förbättra konkurrensförmågan. De måste sättas in i sitt organisatoriska sammanhang. Konkurrenkraften är intimt kopplad till företagets konkurrensstrategier. Då företag integrerar sina policies och strategier med miljöåtaganden, kan både miljöskydd och konkurrensfördelar uppnås samtidigt. Genom att utnyttja miljöteknologier och innovativa angreppssätt kan företag utveckla produkter med kvalitet och utforma en produktionprocess på nytt sätt med den minsta miljöföroreningen och den största resursproduktiviteten som resultat. Följaktligen kan företagen signifikant minska direkta tillverkningskostnader och eliminera kostnader vid produktionsprocessens slut. Företag som inte är proaktiva och inriktade på att förbättra miljöresultaten kommer högst sannolikt snart att bli efter konkurrenter och förlora sin konkurrensposition.

Genom att öka sitt miljöengagemang kan företagen förbättra sin konkurrensförmåga, vilket sker genom sänkta kostnader och en starkare image hos kunderna. Dessa effekter har i sin tur positiv inverkan på företagets totala finansiella resultat. Trots att miljöfrågor i ett relativt tidigt skede initierades i USA antyder undersökningen att de nordiska företagen gått om sina amerikanska konkurrenter.

Sammanfattningsvis kan noteras att tre aktörer har avgörande inverkan på den framtida utvecklingen: lagstiftaren, kunden och företagen själva. En förbättring av miljöförhållanden och företagens konkurrenskraft kräver en interaktion och samarbete mellan alla tre grupper. I framtiden har vi inte längre en hållbar ekonomi utan en hållbar ekologi. &

FORUM NR 2/98

Utgiven i Forum nr 1998-09

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."