Giftigheten i blågrönalger
av Heidi Furu Forum 2010-11, sida 43, 25.11.2010
Taggar: Personer: Milla-Riina Nefling Teman: biokemi
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 2818
I KORTHE skare i Taiwan ha genom en slump up att guldnano partiklar i ei blac dge ckligt starkt för att f ning. Lysande träd gator kunde alltså ersä lysning. Di senenligt f sutom accelererar lumin kar bla . gjord net testade metocomrna ljus lika starkt somm LE men utan det dyra giftiga fosforpulvret i LED.
ORGANISKT NANOMATERIAL KLÅR KEVLAR: Israeliska fors ett transparent material av självorganiseom är det styvaste orgaagfa i materialet lik rande nanokulo <a materialet h e än stå de metaller och material, kirurgiska implantat - oc rym > FÖRBAND ÄNDRAR FÄRG VID INFEKTION: Forskare vid FRAUNHOFER LAB har utvecklat et violett vid fi
Lr ri pH-värde, 5-6. Förban s violett om pH-värdet stiger till i det basiska spektret Indikatorremrbandet ger patient oc lighet att hålla koll på sårets tillfrisknand eller eventuella infekti ing utan att ett moment so g. Det nya för avlägsna och ökar risken fört anutestas vid tologisk klinik på ett t sjukhus.
“Det naturliga pigmentet anthocyanin ger potatisen dess mörklila förg, mendet viktigaste är att det innehåller antioxidanter som bibehålls även efter kokning” Forskare Catherine Tsang har undersökt en hälsosam lila potatis som kommit till försäljning i Storbritannien, BBC 6.10.2010.
HEIDI FURU TEXT lomningar av cyanobakterier (blågrönalger) är en hälsorisk för människan eftersom de innehåller levertoxiner, såsom microcystiner och nodulariner. Människan kan exponeras för toxinerna både via dricksvatten och förorenade matvaror, och det är därför viktigt att snabbt och noggrant kunna analysera nivån av föroreningar såväli vatten som i djurvävnader som exponerats för toxinerna.
MILLA-RIINA NEFFLING har i sin avhandling i biokemi forskat i vätskekromatografisk-masspektrometrisk analys av toxiner. I vätskekromatografi separerar man komponenter i proven på basis av kemiska och fysiska egenskaper, till exermpel vattenlöslighet och fettlöslighet. I masspektrometrikan dessa separerade komponenter detekteras på basis av molekylvikten, det vill säga massan hos föreningen.
Krav på förkortade analystider och mera avancerade analyser har gjort att metoderna utvecklats kraftigt under den senaste tiden. Forskare har äve blivit allt mer intresserade av att studera toxinhalter i exponerade djurvävnader. Vävnadsanalyser ställer höga krav på analytisk metodologi eftersom vävnadsmaterialet är komplext och innehåller låga nivåer av toxiner. Neffling tillämpade i sin avhandling nya rön inom vätskekromatografi-masspektrometri och visar att det gör det möjligt att förkorta analystiderna och öka tillförlitligheten i analyserna. Analysmetoden MMPB (2-methyl-3methoxy-4-phenylbutyric acid) har funnits länge, men den har hittills inte kunnat användas för svåra biologiska provmatriser, såsom djur. Poängen med MMPB-metaden är att också de väv nadsbundna toxiner som inte kan extraheras med vanliga metoder blir tillgäng DISPUTÄND
Milla-Riina Neffling Disputation: 512010.
Ämne: Biokemi. Avhandling: Snabb vätskekromatografisk-masspektrometrisk detektion av hepatotoxiska cyanobakterietoxiner - metodutveckling för bestämning av totala kontaminationsnivåer i biologiska material Opponent: Professor Kunimitsu Kaya, University of Tsukuba, Japan.
Kustos: Professor J. Peter Slotte, Åbo Aka demi
Gif tigheten i blågrönalge liga för analys, vilket ger information om den totala kontaminationsnivån.
” akvatiska sniglar hittade vi två gånger så mycket toxiner med vår optimerade MMPB-metod jämfört med vad man kan hitta med vanliga analysmetoder”!
Förutom de metodologiska framstegen tar Neffling i sin avhandling även fram ny kvantitativ information om toxinhalter i biologiska prover. Ett av de nya rönen är att cyanobakterietoxinet nodularin påvisades med stor säkerhet iejderfjädrar.
”I praktiken betyder det här att föroreningsgraden hos ejdrar kan evalueras på basis av fjädrar och inte enbart genom att döda fågeln. Dessutom kan informationen användas för att estimera hur mycket toxiner det finns i ejdrarnas föda, det vill säga Östersjömusslor. Ytterligare är resultaten intressanta med tanke på att de kan jämföras med analys av dessa toxiner i människohår”
Nefflings handledare var JUSSI MERILUOTO, somär docent i biokemi vid Åbo Akademi.